För att producera textilier används i regel ett antal olika kemikalier för att skapa önskvärd färg, känsla och funktion. Vissa ämnen har bland annat dokumenterats för att vara hälso- och miljöfarliga.

  • Alkylfenoletoxilat (APEO) – Ett tvätt- och lösningsmedel, förbjuden inom EU men används fortfarande i Kina. Ämnet finns i Sverige och sprids via importerade plagg som tvättas. Ämnet är svårnedbrytbart och ackumuleras i naturen.
  • Flourkarboner (PFAS) – Många sorter/varianter finns och används, vissa är klassade som giftiga och andra inte. Används i hög grad i flera industrier idag i bland annat produkter som fridluftsplagg och andra varor med vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper.
  • Azo-färgämnen (som kan avge Arylaminer) – billiga färgämnen som ger klara, starka kulörer på textil. Används främst vid färgning av bomull, men även för de flesta andra fibersorter.
  • Bromerade- och klorerade flamskyddsmedel. Flamskyddsmedel tillsätts vanligast i offentlig textil inredning och arbets-/skyddskläder.
  • Antimögelämnen vid transport.
  • Vissa dispersionsfärgämnen (ofta gälla och klara färger) är allergiframkallande. Används vid färgning av syntetfibrer. Alternativt är lösningsmedlet som används under färgningsprocessen boven i dramat. Tenderar att ha en syntetisk och konstig doft.
  • Skrynkelfria egenskaper, tidigare vanligt på bomullslakan och skjortor. Ämnet som gör textilen mindre benägen att skrynkla sig heter formaldehyd och är starkt allergiframkallande.
  • Kromrester i skinn- och mockaprodukter från lädergarvning.
  • Ftalater – gör plaster mjuka. Hittas i äldre textila plasttryck och i konstläder. Ftalaterna lossnar under hela produktens livslängd och sprids i naturen. Reproduktionsstöraningar och fosterskador har rapporterats för vissa ftalater.
  • Biocider – För textilier är det vanligt att använda silverjoner, som ger textilier antibakteriella egenskaper. Silverjoner som appliceras på eller i textila varor finns endast kvar i varan under en kort tid eftersom det tvättas ur relativt snabbt. Jonerna är problematiska i reningsverkens processer och kan bidra till att generera resistenta bakterier. Egenskaperna marknadsförs som luktfri med argumentet att det är miljövänligt att tvätta kläder mer sällan. Används bland annat i sportkläder, men även i underkläder och plagg som brukar behöva tvättas ofta.
  • Förr användes biocider (Eulan, Milin och DDT) vid produktionen av yllefiltar/plädar för att ge ullen ett ”malsäkrat”/”maläkta” skydd (engelska: mothproof). Industrin slutade med detta i slutet av 60-talet. Dessa filtar klassas som farligt avfall och måste tas om hand på ett korrekt sätt.
  • Pesticider – Bekämpningsmedel och insektsmedel, används vid odling av konventionell bomull. Spår från dessa ämnen kan finnas kvar i slutprodukterna.

Vid köp textila varor välj företag med bas inom EU (och gärna med produktion inom EU). Välj också textilier med märkningar som: Oeko-tex Standard 100, Svanen, Astma- och Allergiförbundet, GOTS eller EU Blomman/Eco Label. Läs gärna mer om de olika märkningarna i vår märkningsguide. Välj också begagnade textilier, som redan har tvättats många gånger!

 

 

STÖD OSS
logo Medveten Konsumtion
Sekretessöversikt

Denna webbplats använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.