Det är nog många som minns den ovanligt varma svenska sommaren 2018. I början av sommaren var det glada utflykter till stranden, mjukglassar med strössel i händerna och härliga sommarkänslor. Men, när gräset började torka ut och blekna till en gulaktig ton, skogarna började brinna och solstingen blev fler och dödligare, då var det kanske första gången som svenskarna fick ett ordentligt smakprov på den globala uppvärmningen som vi i Norden har varit ganska förskonade från hittills.
Tyvärr befinner sig världen, och därmed Sverige, mitt i en klimatkris. En klimatkris som kommer orsaka repriser av sommaren 2018, ihop med mindre dagar med snö, varmare temperaturer och stigande havsnivåer. Om vi inte agerar det vill säga.
Men det verkar finnas ljusglimtar i tunneln. I en undersökning utförd av Naturvårdsverket (2021) menar nästan 8 av 10 svenskar att vi kan bromsa de negativa klimatförändringarna. Stödet för samhällsåtgärder för att bromsa klimatkrisen är högt, då 86% tycker det är viktigt att vi kollektivt samarbetar för en bättre miljö. Många svenskar är även redo att göra konkreta livsstilsskillnader, och 7 av 10 svarar på att de är beredda på att köpa färre saker och flyga mindre för att minska sina koldioxidutsläpp.
Sverige har även, tillsammans med andra medlemsländer inom EU, skrivit på och ratificerat det s.k. Parisavtalet, läs mer om det här.
Miljöfrågor är alltså viktiga för det svenska folket. Men speglar våra handlingar våra värderingar?
DNs artikel “Klimatkrisen där du bor” visar tydlig grafik om att svenskarnas konsumtion överskrider Parisavtalet med nästan 70 % mer koldioxidutsläpp per person än vad som är hållbart. För att kunna hålla sig under 1,5 °C bör inte de globala årliga koldioxidutsläppen överstiga 3,7 ton per person. Men i Sverige släpper vi i genomsnitt ut 6,3 ton koldioxid per person. Om alla på jorden levde och konsumerade som svenskarna gör skulle det behövas ca 4 jordklot för att tillhandahålla alla resurser, enligt WWF. Det finns faktiskt en specifik dag då vi börjar leva över naturens förnybara resurser, som kallas Earth Overshoot Day, som inföll den 3 april 2023 för Sverige. Därefter levde vi över naturens tillgångar resten av året.
Kommunerna
Förra året kunde skånska Lunds kommun stoltsera med en förstaplats i miljöarbete enligt tidningen Aktuell Hållbarhet. Lunds kommun kämpar stenhårt med att bli klimatneutrala och utvecklar kraftfulla miljömål som sträcker sig långt över dess kullerstensbelagda gator. Men trots Lunds gedigna miljöarbete släpper ändå den genomsnittliga Lundabon ut 6,2 ton koldioxid per år. En dyster kallsup av verkligheten.
Men Lunds kommun är faktiskt inte i närheten av att ta priset för flest koldioxidutsläpp per capita. En avlägsen trumvirvel avslöjar att den svenska kommun som kammar hem priset med 8,2 ton koldioxidutsläpp per person är Danderyds kommun i Stockholms län. Tyvärr ger priset varken ära eller berömmelse. Det är en sorgsen verklighetsuppfattning som vittnar om klasskillnader, miljömässig och ekonomisk orättvisa, flykt från ansvar och ett normaliserat överflöd på bekostnad av ekologisk och social hållbarhet.
Individerna
Att höginkomsttagare i bla Danderyds kommun lever ett liv i överflöd som direkt påverkar alla människor på jorden, samtidigt som de ekonomiska orättvisorna i Sverige blir allt tydligare i inflationens fotspår, där vi ser ökade stölder av mat och hårdare press på svenska hushåll som inte har samma möjlighet att påverka sin vardag som höginkomsttagare, är minst sagt frustrerande och orättvist.
Utsläppen från invånarna i Danderyd och i dess grannkommuner består till en betydande stor del av flygresor. Om man slår samman flygresorna från kommunerna Danderyd, Täby, Sollentuna, Solna och Lidingö resulterar det i 8,5 ton koldioxidutsläpp per person varje år. Det är jämförbart med att varje person som bor i Danderyd och dess grannkommuner skulle flyga mellan Sverige och Paris 28 gånger per år!
Är det en självklarhet att höginkomsttagare ska ha en högre påverkan på miljön?
Nej, så behöver det inte vara. Danderyd är kommunen med högst medianinkomst i Sverige enligt en mätning från SCB. På andraplats hittar vi den skånska hamnkommunen Lomma, där skillnaden på medianinkomsten bara är ca 25 000 kr. Det är alltså inte så stor skillnad på inkomsterna i de respektive kommunerna. Den stora skillnaden däremot finner vi i koldioxidutsläppen. Lomma släpper ut 6,6 ton koldioxid/capita, vilket är 1,6 ton mindre än Danderyds invånare. Och trots att Lommas utsläpp ligger över det svenska genomsnittet är kommunen inte en stor utstickare i landet, och det innebär också att en kommun med många höginkomsttagare inte nödvändigtvis behöver toppa listan med sina koldioxidutsläpp som Danderyds kommun gör.
Eftersom höginkomsttagare har ett högre klimatavtryck än både genomsnittet och kommuner med större andel låginkomsttagare, har även dessa ett högre ansvar att minska på sina koldioxidutsläpp. Bekvämlighet och välstånd ska inte ske på bekostnad av andra människor eller på vår gemensamma natur och miljö.
Men lynchmobben går ofta blind när syndabocken är utpekad. Klimatkrisen är komplex. Den kräver samarbete och samordning för att lösas. Den stora delen av utsläppen, nästan hälften av totalen som DN har beräknat, kommer från faktorer som “utsläpp från livsmedel, möbler, kläder, leksaker, antal bilar med mera”. Det innebär att privatpersoner i sin roll som konsumenter direkt kan bidra till att minska på dessa 48 % som utsläppen står för.
Alltså måste höginkomsttagare såväl som låginkomsttagare ta ansvar, proportionellt till sina personliga möjligheter. Kommunerna har även ett ansvar att utveckla ett hållbart miljöarbete, och faktiskt tillämpa detta i praktiken och få med invånarna på banan. Att pendla med flygplan som taxi eller att konsumera stora mängder kött – båda faktorerna påverkar miljön, och därmed oss själva, enormt.
Om vi samarbetar och går samman går det att bromsa de negativa klimatförändringarna. Det finns alltså mycket du som individ kan göra för att bli en miljömedveten konsument som inte innebär att vända ut och in på vardagen. Du hittar många tips i DNs artikel Klimatkrisen där du bor.
Några utvalda tips
- Semestra nära, res främst med tåg, och sikta på att endast flyga längre sträckor max vart fjärde år.
- Minska på din köttkonsumtion.
- Var en aktiv medborgare och engagera dig i din kommuns miljöarbete! Få din demokratiska röst hörd!
- Välj cykel eller åk kollektivtrafik i så hög utsträckning som möjligt. Arbeta hemifrån när tillfälle ges, en bonus är ju att man kan jobba i mjukisbyxor!
- Anta utmaningen och plastbanta!
- Minska matsvinnet, gör en buffé av resterna och kompostera matavfall:
- Minska på din konsumtion, och när du väl konsumerar – handla second-hand för att främja en cirkulär ekonomi
STÖD OSS
