Tack Linköpingsredaktionen för alla era härliga tips, vi längtar till lanseringen av Ekoguiden i Linköping. 

Vi beger oss nu till Sundsvall och välkomnar våra redaktörer Alva Danielsson och Tilda Tromö som just nu bygger upp vår lokala Ekoguide på orten. Tillsammans har de satt ihop veckans guide till somriga och hållbara smultronställen. 

Inför Sommar med Ekoguiden har Alva skrivit en krönika om normer kring livsstil och konsumtion. Missa inte denna veckas tips på gröna sommarpärlor i Sundsvall!

Ni följer oss på FACEBOOK och INSTAGRAM under hela veckan. Trevlig läsning!

Kan vi prata om ekorrhjulet?

Vi lever alla samma liv. Du och jag. Vi i Sverige, vi i väst. När jag tittar efter ser jag ingen skillnad på oss. Vi går grundskolan,  läser på gymnasiet och i många fall universitet. Vi börjar arbeta. Vi låter jobbet konsumera vår tid. Vi låter jobbet konsumera oss. Vi bildar familj och köper hus. Vi köper bil. Vi åker utomlands. Vi köper en ny bil. Vi köper en ny telefon. Ny dator, ny TV, ny gräsklippare. Vi jobbar mer för att ha råd med mer. Tillslut når vi en gräns. En gräns då vi inte längre orkar.

När ska vi börja prata om ekorrhjulet? När ska vi prata om en hållbar livsstil så som den faktiskt är? Veganism, elbilar och plastbantning i all ära. Men det materiella är enligt mig bara halva delen av konceptet hållbarhet. Den andra aspekten är den mentala och sociala. Vi strävar alltid efter att tillvaron ska bli lite bättre. Detta kan ses som en rätt rimlig instinkt, men bara till en viss grad. För vad händer när vi aldrig blir nöjda? När livet aldrig tycks vara tillräckligt bra och något alltid tycks fattas? Varandet som ständigt jämförs och värderas, som om det vore en slags tävling – oklart i vad och hur, men tävlar gör vi. Varandet som fortlöper i allt snabbare takt och där kraven tycks vara oändliga. Vi springer allt snabbare i ekorrhjulet.

Förmågan att leva långsamt, känna sig tillfreds och att kunna ha distans till det materiella och till kapitalet, är en essentiell del i ett hållbart liv. För hur ska vi kunna minska vår konsumtion utan att först känna oss nöjda med det vi faktiskt äger? Det hörs allt mer kritik mot den västerländska livsstilen. Men strålkastarljuset riktas mot individen, som antingen blir kränkt eller handlingsförlamad, eller både och. Varför problematiseras svenskens livsstil på individuell nivå istället för strukturell? Det talas om ansvaret, antingen hos politiker och företag, eller hos individen. Vi missar en fatal detalj – eller, det är inte ens en detalj, det är större än så – när vi pratar om människans ansvar utan att sätta henne i ett socialt sammanhang. 

Varför talar vuxna om för oss att vi kan bli vad vi vill, inte att vi kan göra vad vi vill? Som om jag vore inkomplett utan en yrkestitel. Meningen med livet är inte är att utbilda sig, jobba och spara till pension. Vi har inte misslyckats med livet om vi inte har heltidsjobb, hus, bil och familj. Kan vi ifrågasätta denna norm precis som vi gör med andra normer? Den är en stor faktor till stress, utbrändhet, ångest, depression och överkonsumtion. Global uppvärmning, skogsskövling, utarmande av jordar, ja, ska jag fortsätta? Jag måste aktivt exponera mig för dessa tankar. Aktivt söka efter, välja böcker, poddar och bloggar om ekorrhjulet, minimalism, slow living och liknande ämnen. Men jag vill diskutera med min omvärld. I skolorna, i media, runt köksbordet och i vartenda forum internet har att erbjuda. Kapitalismens födelse och det fossila systemets frammarsch, materialismen och idén om ständig ekonomisk tillväxt. Detta är livskunskap; en nödvändighet för att förstå omvärlden. En nödvändighet för att kunna förändra den.

Alva Danielsson

Tips för den som vill veta mer om ekorrhjulet:

Podd: “Nyfiken på mindre” avsnitt 22 BÄTTRE LIV FÖR HALVA PRISET

Podd: “Du, jag & jorden” avsnitt 40 VILLA, VOLVO OCH VOVVE

P1 Filosofiska rummet FLYKTEN FRÅN EKORRHJULET

Bok: UT UR EKORRHJULET av Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg

Blogg: ENKEL BONING

Blogg: SANDRA JUNHAMMAR

Dokumentär på Netflix MINIMALISM