Tack Jämtlandsredaktionen för alla härliga tips!

Nu har vi kommit fram till vår sista vecka under årets upplaga av Sommar med Ekoguiden och vi vill passa på att tacka alla er som följt oss under sommaren. Ni ska nu få följa med till Borås och vår redaktör Lotta Magnander på hennes sommaräventyr! För Sommar med Ekoguiden har Lotta skrivit en krönika om problemen med mikroplaster inom textilindustrin.

Missa inte denna veckas tips i våra Stories om några av Borås bästa eko-pärlor! Ni följer oss på FACEBOOK och INSTAGRAM stories under hela veckan. Trevlig läsning!

Jag fattar! Mikroplasten förgiftar oss, men gör oss till lyckligare konsumenter!

I förra årets krönika 2020, ifrågasatte jag mikroplastens nya plats på fotbollsplanerna. Mikroplaster som från fotbollsplanerna landade i naturen och ut i vårt grundvatten även via maskintvätt. Beslutsfattarna motiverar den revolutionerande mikroplastlösningen med att byta ut tidigare gräsplaner till mikroplast samt bildäcks-kulor (de små svarta runda gummikulorna som årligen med sina tusentals ton får pryda fotbollsplanerna och som hamnar i spelarnas fickor, skor m.m.) med att barnen behöver motionen.

Beslutsfattarna var tydliga med att motion på dessa nydesignade fotbollsplaner kommer att spela en stor roll för människans framgång för ett hälsosamt liv.

Mikroplastens slutplacering i vårt kroppssystem från grundvattnet talas det inte om.

I år 2021, ett år med möjlighet för reflektion har beslutsfattarna trots plötsligt igen glänsande vatten i floder som annars är rosa av kemikalier i utsatta länder, inte några tydliga planer på att skapa incitament redan nu för att skapa förändring av tillverkningen av textil gjorda av mikroplast. Inte heller införsel av tydliga förbud av utsläpp i tillverkningsprocessens påverkan på miljön.

I Sverige tillverkas över 80% av våra kläder utanför EU, företagen känner inte någon skuld till påverkan sålänge det inte är i våra sjöar som kemikalierna tar över vattnets möjlighet att se ut som vatten eller blir ett skadligt gift som löper igenom städerna och slutligen landar i magarna på våra fiskar i Atlanten etc. Polyester är en mikrofiber av plast, ett billigt och bekvämt material som gjort fast fashion möjligt, dvs. tillräckligt billigt för att kunderna ska kunna köpa så stora volymer kläder att vi numera har mer än dubblerat antal klädkollektioner per år i butikerna.

På tvättrådet står det inte att det billiga polyesterplagget till träningen eller festen släpper ut totalt tonvis med mikroplaster även vid tvättning varje år. Varje tvättning i våra hushåll bidrar alltså till nya plastfiber i vårt grundvatten. Grundvattnet som är vårt dricksvatten, glömde jag säga det? I alla fall har det mätts upp att vi alltså före invigningen av de nya plastiga fotbollsplanerna och 11 kg överflöd av billiga polyesterplagg i garderoben redan bär runt på en mängd plast som i storlek motsvarar ett bankkort av plast i våra kroppar eftersom vi redan överkonsumerar plast i vår mat, miljö och vatten. Kroppens reningssystem hinner inte med och är inte skapt för att klara dessa mängder.

Utan incitament som gör plaggen ointressant dyra för konsumenten eller otillräckligt lönsamma för textilföretagen att fortsätta med, fortsätter vi att tillverka och konsumera dessa plagg i så många antal att vi numera kastar 11 kg plagg per år och person i Sverige, och kommer sannolikt att fortsätta fynda mikroplast billigt för vårt höga behov av textilkonsumtion.

Beslutsfattarna anser antagligen att plastkläderna liksom mikroplast inom fotbollen är så viktiga för människans hälsa att det rentav är en samhällsnytta? De billiga plastplaggen gör oss helt enkelt så lyckliga att vår verkliga kroppsliga hälsa och långsiktiga välmående dvs. gifterna som på sikt  blir farliga kroniska sjukdomar i vårt kroppsliga system blivit sekundärt. Ja precis som när det förr var tillåtet att röka inomhus för att det var gott för vissa (ja läkare rökte faktiskt även inne på sjukhusen).

Lotta Magnander

Källa:
Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/hallbara-textilier/