Tack Linköpingredaktionen för alla härliga tips!

Vi beger oss nu vidare till vår redaktion i Stockholm och välkomnar Julia Carlzon, Hanna Käll och Lotta Magnander som satt ihop veckans guide till somriga och hållbara smultronställen. För Sommar med Ekoguiden har Hanna skrivit en krönika om den ökande nedskräpningens konsekvenser.

Missa inte denna veckas tips i våra Stories om några av Stockholms bästa eko-pärlor! Ni följer oss på FACEBOOK och INSTAGRAM stories under hela veckan. Trevlig läsning!

Är en skräpfri vardag för mycket begärt?

En tom godispåse i plast, några engångsmuggar, ett femtiotal cigarettfimpar och ett munskydd som blåser förbi i vinden. Det är bara lite av det skräp som möter mig när jag sätter foten utanför dörrarna på pendeltågsstationen. Idag finns skräpet överallt och har mer eller mindre blivit en del av vår vardag.

Jag frågar mig själv: när blev det accepterat att kasta saker som inte längre fyller en funktion för oss direkt på marken där vi står? Våra städer, våra skogar och våra hav fylls med skräp, och forskarna varnar för att det inom en snar framtid kommer finnas mer plast än fisk i våra hav om vi fortsätter skräpa ned i den takt som vi gör idag. Nedskräpningen medför en rad av negativa konsekvenser. Förutom dess negativa påverkan på vår och naturens välmående står nedskräpningen även för onödiga kostnader för samhället. Enligt Håll Sverige Rent betalar de svenska kommunerna över två miljoner kronor årligen för att städa upp det skräp som hamnat på marken. Det uppskattade priset är bara toppen på ett isberg, och om samtliga skador som nedskräpningen medför på djur, natur samt det mänskliga välmåendet skulle inkluderas i kalkylen hade kostnaderna ökat markant.

I en undersökning som Novus gjorde för Håll Sverige Rent ansåg 8 av 10 svenskar att nedskräpningen är ett stort problem, och 94% menade att det är viktigt att minska den pågående nedskräpningen. Trots en stigande oro för den ökande nedskräpningen slängs enorma mängder skräp dagligen, exempelvis slängs 1 miljard cigarettfimpar på svenska gator och torg varje år. Detta tyder på en ekvation som inte går ihop. De vanligaste orsakerna till glappet mellan oro och handling är sociala normer, bekvämlighet och otydligt ansvar. Därför anser jag att det är dags för oss att sluta använda dåliga ursäkter och bortförklaringar, utan istället ta ansvar för våra handlingar samt ifrågasätta och kritisera den pågående sociala normaliseringen kring nedskräpning.

Jag anser att det inte borde vara för mycket begärt med en skräpfri vardag. Det krävs en kollektiv insats för att minska nedskräpningen, och det börjar med dig och mig. Vi måste tänka igenom våra inköp, minska användningen av engångsartiklar och ta med skräpet till en soptunna eller återvinningsstation. Under sommaren är det extra många som ger sig ut för att njuta av den vackra naturen, och det tycker jag att du också borde göra, men lämna då inte mer än dina fotspår efter dig.

Hanna Käll

Källor
Håll Sverige Rent (2018)
https://hsr.se/artiklar/sa-tycker-svenskarna-om-skrapet

Naturvårdsverket (2018)
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2018/beteenden-bakom-nedskrapning.pdf