Tack Växjö och Lovisa för alla härliga tips!
Vi är nu halvvägs igenom vår sommarresa och nästa stopp är Borås! Här har vi vår redaktör Lotta Magnander som driver Ekoguidens arbete lokalt på orten. Inför Sommar med Ekoguiden har Lotta skrivit en krönika om problemen med återvunnet däckmaterial i konstgräsplaner.
Missa inte denna veckas tips om några av Borås bästa eko-pärlor! Ni följer oss på FACEBOOK och INSTAGRAM under hela veckan. Trevlig läsning!
Nya fotbollsplaner ger mer mikroplast i dagvattnet
Varje år äter både barn och vuxna plast som motsvarar 10st fyllda påsar Ahlgrens bilar eller 52 kredikort. Och än mer mikroplast till barnen genom kommuners storsatsningar.
Om det inte stank giftfabrik när jag en sommardag tidigare i år passerade en fotbollsplan hade jag aldrig kunnat drömma om att år 2020 är något som kommun efter kommun investerar i och river upp sina gräsplaner för. Perfekt för kidsen att året runt få spela på dessa moderna årstidslösa fotbollsplaner. Ungarna springer så gummikulorna yr, bra med massor av motion säger affärsutvecklarna på XX som anser att dem löst ett svårt hälsoproblem bland överviktiga barn och unga och säljer bildäcksåterbruk som aldrig förr. Mer bilgummi åt barnen och fotbollen.
Solsken och fotbollsträningar är numera lika med zink och fenoler i luften. Men studier på hälsans påverkan är vaga, inte kan väl detta vara ohälsosamt. Nej det är inte bevisat ännu menar politiker som godkänt materialet. Fast det är fel. Helt fel, många nya studier påvisar ett helt annat resultat. Våra kroppar har plast i blodet, det vet vi eftersom det kommer ut via tarmen enligt mätningar 2018 som en stor forskningsgrupp ligger bakom. Ändå byggs nya gummifotbollsplaner och gummileverantörerna klappar händerna eftersom det utöver flera nya planer också krävs hundratals ton varje år för att fylla på försvunnet gummi.
Varje vecka får vi i oss 5gram mikroplaster från vårt grund, yt- och dricksvatten, uppgifter som kommer från både WWF och andra organisationer. Härligt för kroppen som utöver kemikalier, luftföroreningar osv ska hålla våra system rena. Hur mår vår lever?
Föräldrar vittnar om volymer av dessa gummipartiklar som påträngande följder med hem efter varje träning och match. Skor töms ute på tomt och mark och fickorna i tvättmaskinen. Naturen tar resten och en del når fram till vårt dagvatten. Dricksvattnet.
De där ynka 500 ton varje år som spårlöst försvinner från fotbollsplanen? Ingen ligger sömnlös för detta men en vetenskaplig studie som redovisades så sent som i oktober 2018 visar att våra kroppar får i oss så mycket att vi bajsar ut mikroplaster och som vi alla vet så betyder det att tarmen sprider vidare kemikalierna ut i blodet på oss, enligt forskaren Philipp Schwabl vid Medicinska universitetet i Wien, under presentationen av forskningen på konferensen United European Gastroenterology.
– De minsta mikroplastiska partiklarna kan komma in i blodflödet, lymfsystemet och till och med nå levern säger forskaren.
IVL Svenska Miljöinstitutet: Det vi vet är att det sprids mikroplaster från fotbollsplanerna. I vår senaste studie gjorde vi mätningar i dagvattenbrunnar som ligger nära anläggningar med gjutet gummi och de visade på höga halter av mikroplaster.
Cirkulärekonomi och återbruk när en produkt får finnas kvar och säljas eller återanvändas. Ett hyllat exempel för vi ska kunna spela fotboll året runt även vid dåligt väder! Konstgräset med dess fyllning av gummikulor (SBR) skapat av bildäck är mer poppis än någonsin och skapar nya affärer.
I Sverige faller cirka 500 ton gummifyllning per år bort från fotbollsplanerna varje år, uppgifter från Svenska miljöinstitutet, som menar att gummit hamnar i naturen.
Cirkulärekonomi har fått nytt liv på riktigt. Helt utanför ramarna för oss som tycker att den nya ekonomin ska handla om ett helhetsperspektiv. Varför får det gå så fel? Eller är detta det nya rätta, cirkulärt så länge det löser vilket behov som helst? Ska vi behöva äta ännu mer mikroplaster och kanske få cancer? Forskare menar att Mikroplasten kan ge giftiga kemikalier och patogener en väg in i kroppen. Dessutom kan plastpartiklarna leda till att immunförsvaret i tarmarna försvagas.
Spela fotboll och gör naturen med kemikalier i listan här nere är de kemikalier och därmed gifter som ett däck är producerat av innehållet är hämtat ur kemikalieinspektionens rapport till regeringen;
Den här lilla innehållsförteckningen ligger alltså utspridd på barnens fotbollsplaner. (Finns naturligare alternativ men dem är inte lika billiga, se källa).
Utöver de kemikalier som listas i NATURVÅRDSVERKETS RAPPORT som ej är med här, har även nedan följande kemikalier hittats i SBR (bildäcksgummi från bil och lastbil) vid laktester:
- Tungmetaller (arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, selen, zink, vanadin)
- Salter (fluorid, sulfat)
- Oktyl- och nonylfenol
- PCB
- Ftalater (DEHP, Di-n-butylftalat, Dietylftalat, Di(isononyl)ftalat)
- DOC
- VOC (Benzen, isocyanato-, Cyclohexan, isocyanato-,)
- Benso(a)fluoranten
- Cyclohexamin
- 2,4-Di-tert-butylfenol
- Dibutylftalat
- Diisobutylftalat
- N-(1,3-dimetylbutyl-)-N´-fenyl-fenylendiamin
- Butylerad hydroxytoluen
- D-limonen
- 5-Methyl-2-hexanon
- Cyclohexanon
- Benzaldehyd, 2-hydroxy-
- Hexansyra, 2-etyl-
- Etanol, 1-(2-butoxyethoxy)-
- N-cyclohexyl-formamid
- Acetamid, N-cyclohexyl-
- Fenol, m-tert-butyl-
- Cyclohexanamin, N-cyclohexyl-
- Cyclohexanamin, N-cyclohexyl-N-methyl-
- Dodekansyra
- Benzotiasolon
- 3,5-Di-tert-Butyl-4-hydroxybenzaldehyd
- 1,3-Dicyclohexylurea
- IPPD
- Hexa(methoxymethyl)melamin
- Anilin
Fantastiskt hållbart tycker däckindustrin som fått sig en ny fet inkomstkälla. Cirkulär dessutom eftersom personbils och lastbilsdäck har fått en ny arbetsuppgift, det är ju det nya att skapa fler affärer på samma vara i ny form, ordet cirkulärekonomi har fått liv på riktigt oavsett bransch och detta hyllas.
Lotta Magnander, 2020-07-19
Länkar
- ACS PUBLICATIONS
- IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET
- NY TEKNIK
- FORBES
- KEMIKALIEINSPEKTIONEN
- NATURVÅRDSVERKET
- NATURVÅRDSVERKET
