Tack Stockholmsredaktionen för alla härliga tips! Vår sommarresa fortsätter med en ny vecka och en ny stad! Vi säger välkommen till Lovisa Back , vår redaktör i Växjö som skrivit en krönika om problemen med nedskräpning och konkreta tips på hur du kan bli skräpsmart.
Missa inte denna veckas tips om några av Växjös bästa eko-pärlor! Ni följer oss på FACEBOOK och INSTAGRAM under hela veckan. Trevlig läsning!
Bli skräpsmart
Plötsligt dyker den upp framför mina fötter. Ljus, fladdrande och prasslig. Jag tar ett lite längre kliv, och just som min sula ska pressa den mot marken, drar en vindpust förbi och för med sig plastpåsen till andra sidan av gångbanan. Efter en snabb blick över axeln – för att försäkra mig om att ingen stackars cyklist kommer farande – tar jag ytterligare ett kliv. Miss igen. Ytterligare ett försök och tredje gången gillt. Jag plockar upp plastpåsen och slänger den i första bästa papperskorg.
Ja, jag är en skräpplockare. #ettskräpomdagen #plogga #leaveonlyfootprints
Nedskräpning är ett miljöproblem som för det mesta syns. Plastbärkassar. Engångsmuggar. Tomburkar. Dessa är skräp som markant förändrar landskaps- och stadsbilden. 8 av 10 upplever problemet med nedskräpning som stort eller mycket stort, enligt Skräprapporten 2020 från organisationen Håll Sverige Rent. Jag är en av de 8 och med stor sannolikhet du också.
Andra skräpartiklar är mindre synliga men kanske desto mer förödande. Cigarettfimpar är det överlägset vanligaste skräpet. Enligt de plockstudier som har gjorts av Håll Sverige Rent, står fimparna för nästan 65 % av allt skräp. Cigarrettfiltret består av plast som bryts ned till skadliga mikroplaster ute i naturen. När fimparna kommer i kontakt med vatten, släpper de dessutom ifrån sig giftiga ämnen såsom kadmium, vilket är skadligt för fiskar och andra levande varelser.
Cigarettfimpar kan knappast ses som någonting med potential att tillhöra en cirkulär ekonomi. En glädjande nyhet är att antalet fimpar i Håll Sverige Rents Skräpmätningar har minskat något jämfört med förgående år. Och det är just här, på det högsta steget i avfallstrappan*, vi behöver börja. Minimera. Välja bort prylar som bara blir till skräp genom att skippa engångsartiklar och varor med onödiga förpackningar.
Det finns dock skräpartiklar med potential att skapa värde. Plastskräp som slängs i naturen bryts inte ned inom en överskådlig tid men kan för det mesta materialåtervinnas om det hamnar rätt. Genom att slänga plastkassen i soppåsen och låta den gå upp i rök, går vi visserligen miste om möjligheten att spara energi och råvaror. Det vi däremot vinner, är en renare natur och stadsmiljö.
Tre steg för att bli skräpsmart
- Välj prylar som inte blir skräp
Skippa engångsartiklar och varor med onödiga förpackningar - Återvinn
Står du där med en förpackning eller engångspryl? Se till att den hamnar i återvinningen om det går - Plocka upp
Allt är bättre än att skräpet hamnar i naturen
Fler tips för att minimera ditt avfall och sortera rätt hittar du bland Medveten Konsumtions RÅD & TIPS. Vill du läsa ännu mer om skräp? Du hittar SKRÄPRAPPORTEN 2020 på HSR.SE
* Avfallstrappan kallas också avfallshierarkin och ingår i ett EU-direktiv som en metod för att uppnå EU:s miljömål. Det är en prioriteringslista för hur vi bör hantera avfall; minimering, återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och deponering. Håll Sverige Rent har kompletterat denna avfallstrappa med ett ännu lägre steg – nedskräpning.
STÖD OSS
