LIVSMEDEL- MAT

  • Maten vi äter står för nästan en tredjedel av hushållets totala klimatpåverkan. Att göra medvetna val i mataffären är därför kanske det viktigaste vi kan göra i vardagen för att minska vår klimatpåverkan.
  • En annan sak som också har stor negativ effekt på miljön är all mat vi slänger i onödan – så kallat matsvinn. Läs mer om hur du kan minska ditt matsvinn HÄR
  • Minska på köttet och ersätt det med vegetariska alternativ som baljväxter, spannmål, frön och nötter.
  • Minska på mejeriprodukter och ersätt dem med växtbaserade alternativ som t.ex. sojayoghurt, mandelmjölk och havregrädde.
  • Välj framförallt ekologisk mat och gärna även närproducerad.
  • Släng ingen mat. När maten slängs går all energi som behövs för att producera den bokstavligen rakt ner i soporna. Det gör också pengarna du köpte maten för.
  • Se vår MÄRKNINGSGUIDE för aktuella märkningar.

 

Ekologiskt är logiskt- även när den är plastförpackad

Många våndas när de står vid frukt och grönsaksdisken i matbutiken. Ska jag ta den ekologiska varan som är förpackad i plast? Eller ska jag hellre ta den vara som inte är förpackad, men inte heller ekologisk?

  • Livsmedelsförpackningar står i snitt för bara ca 5% av produktens ekologiska fotavtryck.
  • EU har regler som säger att handlare tydligt måste märka ut frukt och grönsaker så att kunden skall kunna urskilja om en produkt kommer från ekologiskt eller konventionellt jordbruk. Man väljer att förpacka de ekologiska varorna eftersom man säljer mindre av dem och på så sätt minskas mängden total plast. Men om vi hjälps åt att göra ekologiskt till normen så kan det till slut bli de icke-ekologiska som plastförpackas!
  • De handlare som endast säljer ekologiska varor/grönsaker måste inte använda förpackningar för att utskilja sina ekologiska produkter. Ju fler som köper ekologiskt, ju större chans vi får butiker som bara säljer ekologiskt.
  • Ekologiska frukt och grönsaker får enligt EU-regler heller inte kontamineras av icke-ekologiska. Detta kan dock även lösas med andra förpackningsmaterial eller med en annan uppdelning i butik och transport. Det kan dock vara svårt att hitta alternativa material som håller sig bra under just transporten.
  • I Sverige har flera handlare börjat använda så kallad bio-plast till sina förpackningar. Den tyska Miljömyndigheten har dock konstaterat att om bio-plastik görs från grödor så är det inte mer miljövänligt, då jordbruket kräver så mycket energi och har så stort ekologiskt fotavtryck. Då är det effektivare att göra plast direkt från olja än att först använda olja till att jordbruk (bränsle, konstgödsel) och sen göra plast. Men man kan även göra bio-plast av rest-produkter från matindustrin eller kompost, det är dock än så länge mindre vanligt.
  • Det är heller inte alltid så att förpackningar av kartong eller papper är bättre. Även om det är ett förnyelsebart material så krävs det mycket energi i produktionen.
  • Det är alltså viktigare att fokusera på det ekologiska fotavtrycket av själva livsmedlet, eftersom det står för majoriteten av miljöpåverkan. Och sen såklart att ta hand om förpackningsmaterialet på ett ansvarsfullt sätt, det vill säga genom att slänga det i papperskorgen eller ännu hellre i återvinningen. Plastförpackningar hamnar bara i havet om vi inte tar hand om dem ordentligt på land.

 

Källor

PÅ VÄG MOT MILJÖANPASSADE KOSTRÅD Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (2008). En rapport gjord av Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Livsmedelsverket, som är underlaget till Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.

DYRARE MAT, NU! En tankesmedja som arbetar för att söka lösningar på hur vi kan åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion av mat. MILJÖSMARTA MATVAL Förslagen som regeringen stoppade (2011). En folder, framställd av Dyrare mat nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, som innehåller Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.

SVERIGES KONSUMENTER – 5 myter om sojakorv, plastförpackningar och ekologisk mat [2019-09-03]

UMWELT BUNDESAMT – Tuten aus bioplastik sind keine alternative [2019-09-03]

SVT – Då kan plast vara klimatsmart [2019-09-03]

FOCUS – Gar nicht umweltbewusst: Warum Bio-Gemüse in Plastik verpackt ist [2019-09-03]

NEUE WESTFÄLISCHE – Verpackungswahnsinn im Supermarkt: Warum wird das Gemüse in Plastik eingepackt? [2019-09-03]

AFRIKAGRUPPERNA En solidaritetsorganisation som arbetar för en mer rättvis värld och bedriver utvecklingssamarbete i södra Afrika. Afrikagrupperna bedriver bland annat kampanjen “Rättvis vinhandel” för schyssta levnads- och arbetsvillkor i vinbranschen.

BANANA LINK En brittisk organisation som arbetar för en hållbar och rättvis handel med bananer och ananas. På deras hemsida finns mycket information om banan- och ananasodling och dess konsekvenser för människor och miljö.

FAIR ACTION En ideell förening som arbetar för en mer rättvis handel och bevakar svenska företags handel med låginkomstländer. Har bland annat rapporterat om frukt och tonfisk.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN En av Sveriges största ideella föreningar som arbetar med miljöfrågor inom en mängd områden, bland annat livsmedel som fisk, kött, soja, palmolja m.m.

SOMO En holländsk ideell organisation som granskar multinationella företag och bland annat har undersökt teodlingens sociala och miljömässiga konsekvenser.

SWEDWATCH En organisation som granskar svenska företag i låglöneländer och har granskat företag i bland annat fisk-, kaffe- och frukt- och bärbranschen.

VÄRLDSNATURFONDEN (WWF) En av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer, som bland annat arbetar med problematiken kring fiske, palmolja och soja.

SMMI Svensk mat- och miljöinformation verkar för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet. Det gör de genom att informera om hur matindustrin påverkar miljön och klimatet.

SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE Konsekvenser lokalt och globalt (2010). En rapport från Naturskyddsföreningen om användning av soja i Sverige och sojans klimat- och miljökonsekvenser.

MER KÖTT OCH SOJA – MINDRE REGNSKOG En rapport om svensk import från Brasilien (2010). En rapport från Swedwatch som granskar den svenska importen av soja från Brasilien. Läs en sammanfattning HÄR

THE GROWTH OF SOY En rapport av WWF om sojans utbredning (2014)

FISK TILL MIDDAG? WWF:S FISKGUIDE (2016). WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden beskriver dels bakgrunden till de miljöproblem som förknippas med fiske och innehåller även en genomgång av miljöproblem och konsumentråd för de vanligaste fiskarna och skaldjuren.

HOTADE HAV Att välja fisk och skaldjur (2011). En rapport från Naturskyddsföreningen som beskriver situationen för världens fisk och skaldjur. Rapporten kartlägger konsumtionen, politiken, problemen och vilka arter som är hotade eller ohållbart odlade, och belyser olika lösningar och möjligheter för att stoppa ohållbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur.

VET DU VAD DIN MIDDAG ÅT TILL FRUKOST? En rapport om fiskmjöl (2012). I rapporten granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen produktionen av fiskfoder med fokus på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ladda ner hela rapporten HÄR

MORS LILLA OLLE Del 1 och 2 (2011). Två rapporter från Swedwatch om arbetsförhållandena för asiatiska bärplockare i de svenska bärskogarna.

VAD UPPNÅS MED RÄTTVISEMÄRKNING? Helena Johansson, Agrifood Economics Centre (2009).

COCOABAROMETERN 2018

SMMI Svensk mat- och miljöinformation

WWF Köttguide

JORDBRUKSVERKET Kött och klimat

SLU – Klimat-matlistan

KÖTT ÄR MER ÄN KLIMAT Köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv (2009). En rapport från Naturskyddsföreningen om köttproduktionens miljöpåverkan i ett brett perspektiv.

PALMOLJA – DET DOLDA HOTET MOT REGNSKOGEN En artikel om palmolja på Naturskyddsföreningens hemsida.

MAT FÖR ETT BÄTTRE KLIMAT Faktaunderlag Miljövänliga Veckan (2009). En skrift om matens miljö- och klimatpåverkan från Naturskyddsföreningen.

DOKUMENTÄREN DET VITA GULDET/THE MILK SYSTEM (ENGELSKA)