KÖTT

Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer främst från djurens fodersmältning som producerar mycket metangas, från gödsel som används i foderodlingen, från förändrad markanvändning och transporter. Gris och kyckling orsakar mindre utsläpp än nöt och får, eftersom de växter snabbare och omvandlar foder mer effektivt än nötkreatur och får som är idisslande djur.

Svenskarnas konsumtion av kött har dubblerats sedan 1970-talet. Under 2016 steg förbrukningen till en svensk rekordnivå på 87,7 kg person och år, vilket är en ökning med 40 procent de senaste 25 åren. De köttslag som är medräknade är nöt- och kalvkött, griskött, fågelkött samt får- och lammkött. Det beror förstås väldigt mycket på vad man äter, men en typisk vegetarisk kost beräknas minska koldioxidutsläppen med 20-35% jämfört med om man äter en blandkost, och en vegansk kost med 25-55%.

 

Klimat
  • Den ökande konsumtionen av kött, och det sätt som många köttdjur föds upp på, är en av vår tids stora utmaningar.
  • I dag äter vi i Sverige mer kött än vad som rekommenderas av hälsoskäl och mer än vad planeten tål.
  • Globalt bidrar köttkonsumtionen till minskad biologisk mångfald, ökade utsläpp av växthusgaser och ökad användning av bekämpningsmedel.
  • Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött så gör du en hjälteinsats för planeten.
  • Djurproduktionen står för 15% av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer från djurens fodersmältning, gödsel, transporter, men framför allt från den stora markanvändning som krävs för uppfödning av djur. Det är mer än dubbelt så mycket som alla bilar släpper ut.
  • Nötkreatur och får orsakar större utsläpp av växthusgaser (15-25 kilo växthusgaser per kilo kött) än gris och kyckling (4-7 respektive 2-5 kilo växthusgaser per kilo kött). Det beror på att nötkreatur och får är idisslande djur och deras fodersmältning orsakar utsläpp av metangas vilket är en stark växthusgas.
  • Om man vill äta kött är det smartaste valet vilt (0,5 kilo växthusgaser per kilo kött).

 

Svenskt kött på tallriken
  • Om man äter kött finns det flera anledningar till att köpa svenskt. Dels har Sverige striktare djurskyddslagar än många andra länder, och dels är användningen av antibiotika i svensk köttproduktion väldigt låg jämfört med andra länder inom EU, och övriga världen.
  • WHO räknar med att man använder mer antibiotika till friska djur i världen, än till sjuka människor. Tidigare gjordes detta för att öka tillväxten hos djuren, men detta är förbjudet inom EU sen 2006. Trots detta används en stor mängd antibiotika inom djurhållning. Detta ökar risken för så kallade multiresistenta bakterier, alltså bakterier som ingen antibiotika rår på. Så om du ska köpa kött – köp svenskt!

 

Odlingsmark
  • Djurhållningen tar 26% av jordens isfria landområden, 33% av all odlingsmark och 70% av all jordbruksmark.
  • Runtom i världen sker en massiv skövling av skogen för att skapa betesmark till köttdjur. Av den mark i Amazonas där det tidigare stod regnskog är nu 70% betesmark.
  • Hur ska man tänka för att kunna konsumera kött på ett mer medvetet sätt? Använd dig av din konsumentkraft – fråga i butiken, restaurangen och kaféet vad det är för kött och hur det är producerat.
  • Välj ett vegetariskt alternativ. Enligt WWF:s köttguide har en portion med nötkött lika mycket klimatpåverkan som femtio vegetariska portioner med lika mycket protein och annan näring.

 

Nötkött och lamm
  • Nötkreatur och får orsakar ca 15-25 kilo växthusgaser per kilo kött, på grund av sin fodersmältning som producerar växthusgasen metan.
  • Det är ingen större skillnad i utsläpp mellan ekologiskt och konventionellt nötkött och lammkött.
  • Nöt och får som betar ute orsakar mindre utsläpp än om de föds upp på foder.
  • I skogsrika länder som Sverige bidrar betande djur till ett öppet landskap och ett rikt växt- och djurliv. Men i andra länder, som Brasilien, kan regnskog huggas ner för att ge plats åt betesdjur och foderodling, vilket är negativt för växt- och djurlivet och orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
  • Ur klimat- och miljöperspektiv bör man välja svenskt nötkött och lamm från djur som har betat ute, så kallat naturbeteskött, och undvika importerat kött.

 

Gris
  • Griskött orsakar ca 4-7 kilo växthusgaser per kilo kött. Anledningen till att grisar inte orsakar lika stora utsläpp som nöt och får är att de inte producerar metan och att de omvandlar fodret mer effektivt.
  • Utsläppen kommer främst från spannmålsodling till foder och hanteringen av gödseln.
  • I spannmålsodlingen är det gödslingen och tillverkningen av mineralgödsel som bidrar till växthusgasutsläppen. I konventionell odling används också växtskyddsmedel som kan ha en negativ inverkan på miljön.
  • Importerad soja från Sydamerika används också som foder vilket indirekt påverkar miljön där den odlas, läs mer om soja HÄR
  • I ekologisk köttproduktion är användningen av växtskyddsmedel i foderodlingen försumbar, därför bör man välja ekologiskt kött om man vill bidra till en mindre användning av växtskyddsmedel.

 

Kyckling
  • Kyckling orsakar mellan ca 2-5 kilo växthusgasutsläpp per kilo kött. Kyckling föds upp på spannmål och proteinfoder (soja, rapsmjöl, ärtor osv) och det är främst framställningen av foder som orsakar utsläppen.
  • Ekologisk kyckling kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell kyckling eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder.
  • I ekologisk produktion används dock ekologiskt foder som har mindre påverkan på miljön än konventionellt foder.

 

Vilt
    • Det finns inte så många studier av viltets klimatpåverkan, men metanutsläppen per kilo viltkött verkar vara relativt höga jämfört med kött från tamdjur på grund av relativt höga metanutsläpp per djur och låga slaktvikter. Att föda upp vilt i hägn för att minska utsläppen av växthusgaser verkar alltså inte vara effektivt.

 

Tips för en medveten konsumtion av kött
    • Minska din konsumtion av kött genom att byta ut flera rätter i veckan mot vegetariska alternativ. På VEGO ECO får du inspiration och tips för att äta och leva på ett mer hållbart och hälsosamt sätt.
    • Dryga ut köttet med linser eller baljväxter i köttfärsrätter – testa att köra 50/50 i köttfärssåsen!
    • Se kött som lyx, som förr i tiden. Genom att dra ner på köttet kan man istället köpa kött av fin kvalitet hos en slaktare eller i en saluhall. Fråga gärna om tips om hur det ska tillagas så att det kommer till sin rätt.
    • Välj ekologiskt och närproducerat kyckling-, nöt- och griskött.
    • Fråga om köttet är svenskt och ekologiskt när du äter kött på café eller restaurang.
    • Välj nöt- och lammkött från djur som har betat utomhus, så kallat naturbeteskött, och gärna närproducerat och ekologiskt.
    • Ladda ner WWF:s KÖTTGUIDE
    • Planera dina inköp och släng ingen mat, och framförallt inte kött.
    • I podcasten TUGGET som producerats av WWF Sweden Youth, utmanar de köttnormen och funderar på vad vegetarianism egentligen är bra för.
    • Se vår MÄRKNINGSGUIDE för aktuella märkningar.