HUDVÅRD & HYGIEN

  • Huden är vårt största organ med en yta på ca två kvadratmeter.
  • Hudens förmåga att ta upp olika substanser är effektivare än vi kanske tror. Flera studier visar att ca 10 % av den hudkräm vi smörjer in oss med tas upp av huden och förs vidare in i kroppen med effekter som det ännu inte forskats tillräckligt på.
  • I hygienprodukter och kosmetika kan det finnas en massa kemikalier som varken är bra för människor eller miljön.
  • De flesta av de hygienprodukter vi köper i dagligvaruhandeln innehåller färgämnen, allergerande doftämnen, genmodifierade råvaror och konserveringsmedel. För att undvika dessa ämnen finns det några enkla saker vi kan göra. Läs mer om dem HÄR
Mineraloljor
  • Många av våra vanligaste hudvårdsprodukter innehåller syntetiska ämnen som utfyllnad eftersom det kan pressa priset på produkten.
  • Dessutom tillsätts stora mängder vatten (aqua) och mineraloljor (petroleum oil, parrafinium liquid etc.) för att dryga ut innehållet.
  • Mineraloljor är restprodukter från industrin och förekommer i 95 % av kosmetik- och hudvårdsprodukter.
  • Den utvinns ur råolja och går sedan igenom olika miljöbelastande förädlingsstadier för att göra den ofarlig för människan.
  • Den används mycket för att den är billig, färg- och luktfri men den täpper även till porerna och försvårar hudens naturliga återfettning.
Rengöring
  • Tvål, schampo och badskum är alla exempel på rengörande produkter. Dessa produkter innehåller ofta tensider som löser upp smutsen så att den kan sköljas bort. Nackdelen är att tensiderna torkar ut huden.
  • Många rengörande produkter innehåller även parfym och en del parfymämnen kan framkalla allergier.
Tips för en medveten konsumtion av hudvårds- och hygienprodukter
  • Välj en produkt med få ingredienser, på så sätt undviker du onödiga tillsatsämnen.
  • Välj miljömärkta och helst ekologiska hudvårds- och hygienprodukter.
  • En produkts ingredienser presenteras i mängdordning. Är den första ingrediensen vatten, innehåller produkten främst vatten.
  • Ju högre vattenhalt, desto mer och starkare konserveringsmedel krävs. Välj krämer och hudoljor med lite eller inget vatten. Om de känns feta kan man gnida in dem på huden tillsammans med några droppar färskt vatten.
  • Undvik produkter med parfym och mycket konserveringsmedel (som parabener).
  • Bra ingredienser att titta efter är jojobaolja, sheasmör, aloe vera, avokadoolja, lavendelolja, olivolja, och patchouli. Eftersom bakterierier inte växer särskilt bra i dessa ämnen hittar man sällan tillsatta syntetiska och bakteriedödande ämnen tillsammans med dessa.
  • Duschkrämer bör ha samma pH-värde som huden för att inte torka ut huden, dvs. ca 5,5.
  • Undvik produkter med onödiga förpackningar.
  • Gå till butiker med kunnig personal som kan svara på dina frågor.
  • Prova att själv eller tillsammans med dina vänner tillverka enkla och rena hud- och hårvårdsprodukter och kosmetika. Tips finns HÄR
  • Titta efter aktuella märkningar på vår MÄRKNINGSGUIDE

 

Solskydd

Sommaren är kort, men ändå hinner vi svenskar konsumera stora mängder solskydd. Varje år hamnar 6 000 ton solskyddskräm i havet. Det har under åren debatterats en hel del om farliga och miljöförstörande kemikalier i solkrämer och det kan vara svårt att veta vad man ska tänka på.

  • Det finns två olika kategorier för solskyddsmedel, kemiska och fysikaliska. De kemiska medlen går ned i huden och kan vara hormonstörande samt är bevisat miljöförstörande. De fysikaliska består av ett partikelfilter som stannar på ytan av din hud och reflekterar solens strålar. En del tycker att vissa fysikaliska solskydd kan ge en oattraktiv vitaktig hinna på huden.
  • Det norska konsumentrådet Forbrukerrådet har under 2017 testat 45 olika solkrämer som kan köpas på apotek, hälsokostbutiker och livsmedelsbutiker. Det visar sig att bara 8 stycken får godkänt.
  • De andra innehåller ämnen som kan vara skadliga för miljön, allergiframkallande eller hormonstörande. Bland dem som fick grönt ljus är Coops Änglamark och Apotekets ACO. Läs hela rapporten HÄR
  • Bli solsmart genom att ladda hem appen ”Min soltid” av svenska Strålsäkerhetsmyndigheten. Där kan du se hur stark solen är dag för dag och hur länge du kan vistas i solen utan att bränna dig. Tänk dock på att barnen är mer känsliga så tidsangivelsen bör användas som riktlinje och ett mått för att jämföra dagar.
  • När vi badar så hamnar solskydden rakt ner i vattnet utan att gå genom ett reningsverk. Det har påvisats att solkräm kan vara miljöfarlig när den senare hamnar i vår närmiljö.
  • Vissa UV-filter bleker koraller och det  har även visats ge fåglar reproduktionssvårigheter.
  • Enligt Katarina Johansson som skrivit boken Badskumt så finns det ingen bra solkräm, bara mindre dåliga. Glöm inte att de bästa solskydden heter skugga och kläder.
Tips för en medveten konsumtion av solkräm
  • Undvik solkräm som finns i sprejformer då det mesta du sprejar kommer ut i luften och kan andas in och ge skador på lungvävnaderna.
  • Välj ekologiska solkrämer, både till dig och ditt barn, se de bästa HÄR
  • Välj solskydd med titanoxid som UV-skydd i första hand.
  • Sitt i skuggan, ta siesta eller ät din lunch inomhus under de starkaste soltimmarna.
  • Titta efter aktuella märkningar på vår MÄRKNINGSGUIDE
Tveksamma ämnen som ofta finns i din solkräm

Ethylhexyl Methoxycinnamate – hormonstörande, giftigt för alger och vattenlevande djur.

4-Methylbenzylidenecamphor (4-MBC) – hormonstörande, resistent och lagras i tex fettceller.

Butyl Methoxydibenzoylmethane (Avobenzone) – allergent och sannolikt mycket giftigt för vattenlevande organismer.

3-Benzylidene Camphor – orsakar östrogeneffekt på fiskar.

Octyl Methoxycinnamate – misstänks vara hormonstörande, har hittats i modersmjölk. Misstänks vara bioackumelerande och farlig för miljön.

Padimate O (Od-Paba) – misstänkt hormonstörande, allergent och misstänks skada ditt DNA.

Homosalate (Eusolex / HMS) – misstänkt hormonstörande, misstänkt giftigt för miljön.

Octrocrylene (Oktokrylen) – ganska nytt UV-skydd som orsakar kontaktallergier.

Benzophenone-3 (Oxybenzone) – MISSTÄNKT HORMONSTÖRANDE, misstänkt cancerogent, allergent, giftigt för vattenlevande organismer. En STUDIE visar att ämnet Oxybenzone (Benzophenone-3) stör unga koraller och ämnet anses vara så giftigt att korallerna dör.