ELEKTRONIK

Vi konsumerar mer och mer elektronik. Nya produkter kommer ständigt ut på marknaden och de gamla blir snabbt omoderna. Elektronik påverkar miljön under apparaternas hela livslängd, från utvinning av mineraler, till tillverkning, användning och till slut – avfall. Under den här kategorin har vi samlat information om hur vår konsumtion av elektronik påverkar miljön och människor som arbetar inom industrin.

E-avfall

Den växande konsumtionen av elektronikprodukter leder också till en ökning av e-avfall. Varje år genereras upp till 50 miljoner ton e-avfall i världen. Avfallet innehåller ofta många farliga ämnen som kan skada människors hälsa och förorena miljön om det inte tas om hand på rätt sätt. Därför är det viktigt att lämna in allt elavfall på kommunens återvinningsstation. Mobiltelefoner kan lämnas på närmaste försäljningsställe.

Inom EU uppskattas 25-40 procent av alla elektriska och elektroniska produkter samlas in för återvinning, medan det är oklart vad som händer med de resterande 60-75 procenten. En del av detta avfall exporteras till utvecklingsländer i exempelvis Asien och Afrika, trots att export av e-avfall till utvecklingsländer är förbjudet inom EU. Mycket av avfallet kommer dit olagligt men vi skickar även dit våra gamla grejer som fortfarande fungerar, dock bara en liten stund, för att det också ska bli e-avfall. Dessa länder har ofta inte fungerande system för att ta hand om avfallet vilket resulterar i svåra miljöproblem.

Världens största soptipp för el-avfall heter Agbogbloshi, ett väldigt slumområde i Accra, Ghanas huvudstad. Här, långt från kontor och hem i väst, hamnar mängder av uttjänt elektronik från Europa och USA. Den största delen av avfallet hamnar på en 11 fotbollsplaner stor soptipp där mer än tusen personer, vuxna och barn, arbetar med att ta isär apparaterna och bränna sladdar och kretskort för att utvinna koppar. Metallen kan sedan säljas till uppköpare på tippen. Det är ett extremt farligt arbete på grund av alla de tungmetaller som avges när avfallet bränns. Röken är särskilt farlig för barnen som riskerar att få andningssvårigheter, hosta och huvudvärk. De skär sig också lätt på vassa föremål och bränner sig. Tungmetallerna kan orsaka cancer, missfall och infertilitet.

Tips för en hållbar konsumtion av elektronik
  • Använd de apparater du har länge, uppdatera och komplettera istället för att köpa nytt.
  • Laga istället för att köpa nytt. Ofta kan det kännas onödigt att laga in spruckna skärm eller byta batteri, eftersom det är så dyrt – är det inte lika bra att köpa nytt? Men genom att laga och ha kvar längre gör du både miljö och människor en stor tjänst.
  • Ta hand om det du har och förebygg skador. Ha skydd till mobilen, och sätt en bit eltejp på de delar av laddsladdar och hörlurar som tar mest stryk så håller de längre!
  • Återanvänd apparater som du inte behöver längre. Ge dem till en vän eller sälj dem.
  • Köp begagnade elprylar istället för helt nya – det finns mängder med mobiltelefoner, surfplattor och datorer på hemsidor med andrahandshandel.
  • Lämna alltid in all uttjänt elektronik till återvinning.
  • Titta efter aktuella märkningar på vår MÄRKNINGSGUIDE

 

Fördjupning

Produktionen av elektronik är komplicerad och kedjan från råvara till färdig produkt sträcker sig över hela jorden. Genom hela kedjan får tillverkningen konsekvenser för miljön och människor genom alla de metaller och kemikalier som används.

Råvaror

I tillverkningen av elektronik behövs en mängd olika metaller.

  • Tenn – används som lödningsmedel i kretskort.
  • Tungsten – används för att få apparater att vibrera.
  • Tantal/coltan – används för att lagra elektricitet i kondensatorer.
  • Gallium – används i kamerafunktioner.
  • Indium och rutenium – används i platta skärmar för tv-apparater och datorer.
  • Kobolt – används i laddningsbara batterier.

Även koppar, guld, platina och beryllium används. I gruvindustrin finns ofta en omfattande problematik gällande miljöaspekter och mänskliga rättigheter.

Mer än hälften av världens kobolt kommer från ett område som sträcker sig över Zambia och Kongo-Kinshasa. Utvinningen är ofta småskalig och sker utan skyddsutrustning. Arbetarna utsätts för mineraldamm som orsakar lungsjukdomar och ögonirritationer. Den utbredda fattigdomen i området gör att det inte är ovanligt att barn tvingas arbeta i gruvschakten. Utsläpp från gruvorna leder till förorenade vattendrag och det finns en koppling mellan smältverkens utsläpp och förhöjda nivåer av bly i barns blod i Zambia. I Kongo-Kinshasa bidrar utvinningen av tenn, tungsten, tantalum och guld även till att förvärra konflikterna mellan arméen och rebellgrupper i landet.

Ghana är vår näst största producent av guld, som används i kretskorten på mobiltelefoner och datorer. Guldbrytning innebär skogsskövling och för att få fram 1 gram guld måste man ta upp 2 ton berg ur marken. För att göra plats till guldbrytning trängs lokalbefolkningen ut och deras mark som de livnär sig på försvinner.

Som konsument är det svårt att hitta elektronik med hållbart framtagna metaller. Att bojkotta är inte heller alltid bra eftersom många människor är beroende av gruvindustrin för sin försörjning. Det man kan göra är att sätta press på företagen och efterfråga produkter är producerade med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Om många konsumenter efterfrågar bättre alternativ måste företagen till slut lyssna.

Tillverkning

Elektronikföretagen har utlokaliserat produktionen till länder i främst Asien och flyttar ofta produktionen från land till land för att minska kostnaderna. I länder som Kina och Filipinerna får arbetarna ofta endast den lagstadgade minimilönen som är så låg att den inte räcker till basbehoven för en normalstor familj. För att kunna försörja sig måste arbetarna arbeta mycket övertid. Många farliga kemikalier som kan orsaka svåra hälsoproblem används i tillverkningen och det är inte ovanligt att anställda inte använder skyddsutrustning. Elektronikbranschen har länge försökt förhindra facklig organisering och förlägger ofta produktionen i särskilda exportzoner som även kallas “fack- och strejkfria zoner” eftersom lagstiftningen i zonerna är slappare än i resten av landet. Majoriteten av arbetarna är kvinnor och generellt sätt föredras kvinnor framför män eftersom de anses mindre benägna att kräva sina rättigheter.

Dessa förhållanden gäller leverantörer i första och andra ledet, men leverantörskedjan är längre än så och längre ner i kedjan, som är mer eller mindre okontrollerad, finns ofta de värsta arbetsvillkoren

Användning

Tillverkning av elektronik kräver mycket energi, men användningsfasen är också avgörande. Faktum är att hela världens IT-användning har lika stor KLIMATPÅVERKAN som världens flygindustri. För att minska energiförbrukningen kan man välja elektronik med energimärkning som ENERY STAR och TCO och vara noga med att stänga av apparater ordentligt och inte använda standby-läge.

Konfliktmineraler i våra mobiler

RÖSTER FRÅN ÖSTRA KONGO (2010). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om kopplingen mellan mineralutvinning och konflikter i Östra Kongo. Ladda ner en sammanfattning på svenska eller hela rapporten på engelska här.

OUT OF CONTROL E-waste trade flows from the EU to developing countries (2009). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om export av e-avfall från EU. Ladda ner en sammanfattning på svenska HÄR eller hela rapporten på engelska här.

SILENCED TO DELIVER Mobile phone manufacturing in China and the Philippines (2008). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om tillverkning av mobiltelefoner i Kina och Filipinerna.

BAKOM VÅR MOBILA VÄRLD Koboltproduktion för laddningsbara batterier i Kongo-Kinshasa och Zambia (2007). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair som beskriver problemen med gruvindustrin i det så kallade kopparbältet i Zambia och Kongo-Kinshasa, där bland annat en stor del av den kobolt som behövs till batterierna i vår elektronikutrustning kommer ifrån.

 

Källor

DANWATCH Ett danskt ideellt media- och researchcenter som arbetar med grävande journalistik kring företagsetik och har granskat export av e-avfall.

FAIR ACTION En ideell förening som arbetar för en mer rättvis handel och bevakar svenska företags handel med låginkomstländer. Har bland annat rapporterat om arbetsförhållanden i elektronikindustrin.

LATINAMERIKAGRUPPERNA En solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Har olika temaområden, bland annat gruvdrift.

MAKEITFAIR Ett europeiskt projekt bestående av ett flertal organisationer från olika länder som fokuserar på villkoren inom elektronikindustrin.

SWEDWATCH En organisation som granskar svenska företag i låglöneländer, med målet att bidra till en hållbar global utveckling. Har bland annat rapporterat om problematiken med konfliktmineraler.

GREENPEACE Har sedan 2006 presenterat Guide to Greener Electronics där du som konsument kan få hjälp till att välja ett grönare alternativ när du ska köpa ny elektronik.

GRÖNARE IT!– Leaflet no 4 (2009). En informationsfolder från makeITfair om elektronikavfall.

COMPUTER CONNECTIONS Supply chain policies and practices of seven computer companies (2009). En rapport från holländska SOMO som granskar sju företags uppförandekoder.

DATORNS ENERGIANVÄNDNING Artikel på Energimyndighetens hemsida

WHAT A WASTE How your computer causes health problems in Ghana (2011). En rapport från DanWatch inom projektet makeITfair om e-avfallets konsekvenser för människors hälsa i Ghana.

BRA ATT VETA OM TV Artikel på Energimyndighetens hemsida, 2010-11-30

PLATT-TV REKORD MED KLIMATVÄRSTING Artikel från Klotet i P1, 2010-05-26

CANCERFRAMKALLANDE ÄMNEN I PLATTEVEN Artikel från Klotet i P1, 2010-05-26

Högt pris för billig mobil – en studie av fyra mobiloperatörer (2009). En rapport från Fair Action (fd Fair Trade Center) inom projektet MAKE IT FAIR om vilket ansvar mobiloperatörerna tar för miljö och etik.