AVFALL & ÅTERVINNING

Medelsvensken slänger 430 kg sopor per år. För ett hushåll på fem är det över två ton. Det mesta av det vi slänger hamnar i hushållssoporna och hade kunnat sorteras och återvinnas. Det kan kännas som att vi använder något, slänger det, och sen försvinner det. Men så är det förstås inte. Någonstans hamnar det, och även om mycket återvinns behövs både energi och andra resurser för att återvinna.

 

Återvinn rätt

Återvinning är toppen – genom att återvinna kan vi sluta kretsloppet. Många material kan bearbetas om och användas i teorin hur många gånger som helst. Hur mycket återvinning lönar sig ur ett resurs- och energiperspektiv beror dock på vilket material man talar om, hur man behandlar det och hur du som återvinner tar dig till återvinningsstationen.

  • Skölj inte ur schampo- och tvålflaskor. Rester av schampo och tvål används för att tvätta förpackningarna före bearbetning. Så finns det kvar lite i gör det ingenting! Alternativt använd allt helt enkelt genom att även använda de sista dropparna utspädda med vatten samtidigt som du sköljer ur flaskan.
  • Se till att förpackningar är tillräckligt rena för att inte ruttna/lukta, men det behöver inte vara perfekt (speciellt kartong, plast). Sköljer du ur med för varmt vatten/med diskmedel går energibesparingen om intet.
  • Häll inte olja ner i avloppet. Detta är superviktigt. Olja stelnar och fastnar i avloppsrören. Torka hellre ur med hushållspapper om det är mycket, och släng i matavfall eller restavfall.
  • Tips: livsmedelsbutiker tar ofta emot småelektronik & batterier. Säljer de elektronikvaror själva är de skyldiga sen 2015 att ta emot trasig elektronik som är mindre än 25 cm långt, även om det inte såldes där.
  • Ta ur metallbiten ur värmeljusen – det ena är aluminium, det andra är järn (båda slängs i “metall”).
  • Hushållssopor är saker som dammsugarpåsar, tops, blöjor, keramik, dricksglas.
Minska på skräpet

Här kommer några tips på hur du genom små förändringar kan minska på mängden avfall.

  • Ta hand om och vårda det du har.
  • Reparera, byt, sälj saker. Regeringen har minskat momsen på reparationer, så det är nu billigare att laga sina saker.
  • Spara och återanvänd – använd fantasin! Finns det någon förpackning du kan återanvända så att du slipper köpa nytt? Plastförpackningar till körsbärstomater är utmärkta små växthus att driva upp frön i, plast- och papperspåsar kan sparas och användas igen. När man väl börjat ser man möjligheter överallt.
  • Kan du komma på sätt att minska engångsprodukter? Sy bomullsrundlar att ta bort smink med av kläder som inte kan ges till välgörenhet, eller sy återanvändbara kaffefilter. Ofta kan det vara ganska kul att klura på hur man ska ersätta engångsartiklar utan att nödvändigtvis köpa något nytt.
  • Om du har möjlighet – skaffa kompost eller bokashi. På så sätt blir matavfallet något värdefullt och man kan återföra näring och kol till kretsloppet.
  • Köp laddningsbara batterier.
  • Köp en menskopp och slipp köpa tamponger och bindor.
  • Gör bryggkaffe istället för att använda poddar.
  • Kanske kan du köpa tygblöjor istället för engångs?
  • Vackra tygservetter i linne går att köpa för en spottstyver secondhand.
  • Använd tygkassar och återanvändbara fruktpåsar.
  • Köp förpackningsfritt när det går och fråga efter mer förpackningsfritt i din butik.
Plast

Plast är ett fantastiskt material på många sätt. Det är billigt att tillverka, vilket har inneburit att det t.ex. gjort sjukvården mycket enklare på många sätt – man slipper desinficera allt och kan i stället använda engångsartiklar. Man kan anpassa plasttillverkningen och dess beståndsdelar för att få just de egenskaper man vill – genomskinligt, färgat, mjukt, hårt, stretchigt, och dessutom håller plast otroligt bra. Kanske lite för bra?

Den plast som hamnar i naturen bryts knappt ner, utan finfördelas ofta till mindre delar. Många djur tror att det är mat och äter det – dels fyller det upp deras magsäckar, men det finns också ämnen i plasten som kan vara giftiga, som läcker ut i kroppen. Plasten bryts så småningom ner till små små partiklar – mikroplaster. Dem får både vi och djuren i oss medvetet eller inte. 40% av all plast som hamnar i haven kommer från förpackningar och mer än en miljon plastpåsar används i världen varje minut. I Sverige är vi bra på att återvinna jämfört med andra länder, men trots det hamnar massvis med plast i naturen. Håll Sverige Rent har anordnat skräprensningshelger i Sverige. Det brukar bli flera båtlaster fulla på bara ett par dagar.

  • Sluta köpa flaskvatten. Sverige har bra kranvatten. Investera i en hållbar flaska av rostfritt stål – så gör du både miljön och din egen hälsa en tjänst. Detsamma gäller kaffet on-the-go – ta med dig eget i stället i din egna återanvändbara kaffemugg/termos.
  • Minska plasten genom att försöka köpa förpackningsfritt. I Malmö finns en förpackningsfri butik som heter GRAM. Det finns liknande butiker runt om i landet där man kan köpa vanliga torrvaror i lösvikt.
  • Tacka nej till plastpåsar och återanvänd dem du har. Ta med tygpåsar när du går och handlar. Det finns nu också återanvändbara frukt-och-grönt-påsar att köpa. Man kan också sy sina egna av gamla genomskinliga gardiner!

 

Matavfall- minska matsvinnet

Mycket av det vi slänger är mat som skulle kunnat ätas. T.ex. häller i snitt varje svensk ut en kopp kaffe om dagen. Man tänker kanske inte så mycket på det när man slänger mat, för plötsligt har den blivit sopor. Men vi slänger en stor del av vår matbudget i soptunnan eller häller pengar rakt ner i vasken. Att slänga ätbar mat är ett enormt slöseri med våra gemensamma resurser, har negativ inverkan på klimatet och tär i onödan på jordens miljö. Undersökningar visar att de svenska hushållen svarar för den absolut största delen av matavfallet, cirka 95 kilo per person och år eller ett kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag.

 

I butiken

  • Planera inköp så att allt i förpackningen kan gå åt. Om du behöver ett visst livsmedel för att laga en rätt, fundera ut hur du kan använda resten av det också så att det slipper bli dåligt.
  • Tänk tvärtom! Välj med flit just de frukterna och grönsakerna som har ett fult yttre, är lite kantstötta eller har en extra böj. Välj de prickiga bananerna (gott i smoothien eller frysta som glass) men även de “ensamma” bananerna (som annars ofta kastas). Välj med flit produkter där bäst-före-datumet är kort när du vet att du kommer hinna förbruka dem.
  • Fråga om din butik kan börja sälja ut mer av de osnygga frukterna och grönsakerna och den mat där bäst-före-datumet är kort – många butiker gör redan detta, men en del kan behöva lite extra uppmuntran.
  • TOO GOOD TO GO , KARMA Är några förslag på företag och appar som möjliggör för oss konsumenter att vara med och rädda maten både från restauranger och butiker i större städer eller genom att handla mat med nära bäst-före-datum på nätet.

 

Hemma

  • Tänk en extra gång – hur mycket kommer att gå åt? Speciellt kaffe och te är produkter som ofta har stor negativ påverkan på både miljö och människor och som slängs i stor utsträckning, så tänk ett varv till och gör kanske lite mindre än du tror behövs. Blir det trots allt över, sätt in i kylskåpet och drick senare som iskaffe eller iste.
  • Använd alltid upp rester – till matlådor eller till helt nya kreativa rätter.
  • Lägg matlådan i frysen om du inte riktigt vet när du ska äta den. Bättre att värma den några minuter extra i mikron än att slänga den när den blivit dålig.
  • Ha en särskild plats i kylskåpet för den mat och dryck som behöver konsumeras snart.
  • Frys in. Nästan allt går att frysa in – mjölkskvättar och liknande till bakning, matrester i matlådor, bananer och en del annan frukt till smoothies. En del grönsaker behöver förvällas innan de fryses in.
  • Ha tapaskväll. Använd resterna som blivit över från veckan. Plockmat är både gott och socialt.
  • Lägg bara upp pyttesmå portioner till barnen, och fyll på allteftersom de äter upp.
  • Gå igenom hela skafferiet ibland och ät upp det som håller på att bli gammalt. Minns dock att de flesta skafferivaror håller långt efter bäst-före-datum.
  • Tänk nytt och innovativt: Mjukt bröd som börjar bli torrt – lägg ut i skivor och låt det torka helt till skorpor eller knäckebröd. Slokande sallad: Stek upp den i olja och curry till en god varmrätt. Det sista av yoghurten när du sköljer ur paketet: Använd bara en lite mängd vatten, skaka och häll upp i ett glas till en fräsch lassi (indisk yoghurtdryck).
  • När osten börjar ta slut, hyvla bort alla kanter och ät resten.
  • Ät fler delar av grönsakerna. Rödbetsblast kan blandas i en gryta eller stuvas, den hårda delen av broccolin eller vitkålen kan ätas om den får koka längre, många grönsaker är redan så väl tvättade att de med fördel kan ätas med skalet på, eller bara borstas lite lätt.
  • Lägg bitarna som skärs bort på grönsaker, t.ex. toppen på löken, i frysen och när du har tillräckligt mycket koka ner det till en buljong. Frys in i portionsförpackningar.
  • Håller örterna på att vissna? Klipp upp dem i små bitar, dela upp i en isform och fyll med olivolja. Lägg i frysen och du kan ha “färska” örter året om!
  • Sänk temperaturen till 4 grader i kylen, då kan maten hålla dubbelt så länge jämfört med om du har 8 grader i din kyl.

 

Bäst-före-datum och sista förbrukningsdag

  • Lär dig skilja mellan Bäst-före-datum och Sista förbrukningsdag. Mat blir inte per automatik oätlig eller farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Däremot handlar märkningen Sista förbrukningsdag om hur länge ett livsmedel är säkert att äta.
  • Titta, känn, lukta och smaka innan du slänger! Oftast håller maten sig mycket längre än till bäst-före-datumet. Tycker du det känns obehagligt att lukta i en mjölkkartong, häll upp lite i ett glas så att du kan se mjölken.
  • Lär dig vilka livsmedel som kan användas trots att de är mögliga – bröd och sylt (eller annat som innehåller mycket vatten) bör slängas eftersom sporer och toxiner lätt rör sig genom dem. Men med ost t.ex. kan man bara skära bort biten som är möglig (med någon centimeters marginal) och använda resten.

 

På restaurangen

  • Ta bara små portioner på buffén, så kan du gå tillbaka och hämta mer av just dina favoriter.
  • Be om doggy-bag för att ta med dig resterna av maten hem. Detta som varit självklart under decennier i t.ex. New York blir nu alltmer vanligt här också.

 

På jobbet

    • Lukta och smaka på kaffemjölken innan du avgör om den är drickbar.
    • Gör bara så mycket kaffe som går åt. Kanske är du ok med att värma upp kaffe som svalnat i stället för att brygga nytt.
    • Turas om att se över ev. gemensamt kylskåp och ta tillvara på allt som går.

 

Källor

SOPOR.NU – SVERIGES AVFALLSPORTAL Fakta om sopor, hur man sorterar rätt och hur man kan minska sitt avfall.

SCB Sveriges miljöavfall i siffror

ORGANISATIONEN PLASTIC OCEANS

VÄGLEDNING FÖR ATT MINSKA MATAVFALL – NATURVÅRDSVERKET

NATURVÅRDSVERKETS BROSCHYR OM MATAVFALL 2016

STOPPA MATSVINNET En kampanj på initiativ av Naturvårdverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

VAD BETYDER DATUMMÄRKNINGEN?