Matens klimatpåverkan
Maten vi äter står för nästan en tredjedel av hushållets totala klimatpåverkan. Att göra medvetna val i mataffären är därför kanske det viktigaste vi kan göra i vardagen för att minska vår klimatpåverkan. Följande är bra saker att ha i åtanke för en medveten konsumtion vid inköp av livsmedel.
Så bör vi äta om vi vill rädda vår planet
- Tidskriften Lancet redogör tillsammans med Stockholm Resilince Centre redogör för hur vi kan försörja planetens folkmängd på ett hållbart sätt i initiativet “EAT-Lancet Comission”.
- Konsumtion av rött kött måste halveras samt att frukt och grönsaker bör dubblas.
- 35% av våra kalorier bör komma från fullkorn och rotfrukter.
- Protein bör i regel vara vegetariskt.
- Matsvinnet måste minska. Läs mer om hur du kan göra här.
Ekologiskt är logiskt- även när den är plastförpackad
Många våndas när de står vid frukt och grönsaksdisken. Ska jag ta den ekologiska varan som är förpackad i plast? Eller ska jag ta den som inte är förpackad, men inte heller ekologisk?
-
-
- Enligt EU:s regler måste handlare tydligt märka ut frukt och grönsaker för att urskilja om en produkt kommer från ekologiskt eller konventionellt jordbruk. Eftersom man säljer färre ekologiska varor plastförpackar man dem och på så sätt minskas mängden total plast. Men om vi hjälps åt att göra ekologiskt till normen så kan det bli de icke-ekologiska som plastförpackas!
- De handlare som endast säljer ekologiska varor/grönsaker måste inte utskilja sina ekologiska produkter. Ju fler som köper ekologiskt, ju större chans vi får butiker som bara säljer ekologiskt och ingen plast behövs för att urskilja dem.
- Ekologiska frukt och grönsaker får enligt EU-regler inte kontamineras av icke-ekologiska. Detta kan även lösas med andra förpackningsmaterial eller med en annan uppdelning i transport och butik. Det kan dock vara svårt att hitta alternativa material som håller sig bra under transporten.
- Livsmedelsförpackningar står i snitt för bara ca 5% av produktens ekologiska fotavtryck.
- Det är viktigare att fokusera på det ekologiska fotavtrycket av själva livsmedlet, då det står för majoriteten av miljöpåverkan. Och sen såklart att ta hand om förpackningsmaterialet på ett ansvarsfullt sätt. Källsortera!
-
-
Alternativ till plastförpackingar
- Vissa handlare använder så kallad bio-plast till sina förpackningar. Den tyska Miljömyndigheten har dock konstaterat att om bio-plastik görs från grödor så är det inte mer miljövänligt, då jordbruket kräver så mycket energi och har så stort ekologiskt fotavtryck. Det effektivare att göra plast direkt från olja än att först använda olja till jordbruk (bränsle, konstgödsel) och sen göra plast. Men man kan även göra bio-plast av restprodukter från matindustrin eller kompost. Det är dock än så länge mindre vanligt.
- Förpackningar av kartong eller papper är inte alltid bättre. Även om det är ett förnyelsebart material så krävs det mycket energi i produktionen.
Vad ska medvetna konsumenter tänka på?
-
- Minska på köttet och ersätt det med vegetariska alternativ som baljväxter, spannmål, frön och nötter.
- Minska på mejeriprodukter och ersätt dem med växtbaserade alternativ som t.ex. sojayoghurt, mandelmjölk och havregrädde.
- Välj framförallt ekologisk mat och gärna även närproducerad.
- Se vår märkningsguide för aktuella märkningar.
- Släng ingen mat. När maten slängs går all energi som behövs för att producera den bokstavligen rakt ner i soporna. Det gör också pengarna du köpte maten för. Läs mer om hur du kan minska ditt matsvinn här
Sidan uppdaterad 2021.
DYRARE MAT, NU! – En tankesmedja som arbetar för att söka lösningar på hur vi kan åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion av mat. MILJÖSMARTA MATVAL Förslagen som regeringen stoppade (2011). En folder, framställd av Dyrare mat nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, som innehåller Livsmedelsverkets förslag till miljöanpassade kostråd.
SVERIGES KONSUMENTER – 5 myter om sojakorv, plastförpackningar och ekologisk mat [2019-09-03]
UMWELT BUNDESAMT – Tuten aus bioplastik sind keine alternative [2019-09-03]
SVT – Då kan plast vara klimatsmart [2019-09-03]
FOCUS – Gar nicht umweltbewusst: Warum Bio-Gemüse in Plastik verpackt ist [2019-09-03]
NEUE WESTFÄLISCHE – Verpackungswahnsinn im Supermarkt: Warum wird das Gemüse in Plastik eingepackt? [2019-09-03]
AFRIKAGRUPPERNA – En solidaritetsorganisation som arbetar för en mer rättvis värld och bedriver utvecklingssamarbete i södra Afrika. Afrikagrupperna bedriver bland annat kampanjen “Rättvis vinhandel” för schyssta levnads- och arbetsvillkor i vinbranschen.
BANANA LINK – En brittisk organisation som arbetar för en hållbar och rättvis handel med bananer och ananas. På deras hemsida finns mycket information om banan- och ananasodling och dess konsekvenser för människor och miljö.
FAIR ACTION – En ideell förening som arbetar för en mer rättvis handel och bevakar svenska företags handel med låginkomstländer. Har bland annat rapporterat om frukt och tonfisk.
NATURSKYDDSFÖRENINGEN – En av Sveriges största ideella föreningar som arbetar med miljöfrågor inom en mängd områden, bland annat livsmedel som fisk, kött, soja, palmolja m.m.
SOMO – En holländsk ideell organisation som granskar multinationella företag och bland annat har undersökt teodlingens sociala och miljömässiga konsekvenser.
SWEDWATCH – En organisation som granskar svenska företag i låglöneländer och har granskat företag i bland annat fisk-, kaffe- och frukt- och bärbranschen.
VÄRLDSNATURFONDEN (WWF) – En av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer, som bland annat arbetar med problematiken kring fiske, palmolja och soja.
SMMI – Svensk mat- och miljöinformation verkar för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet. Det gör de genom att informera om hur matindustrin påverkar miljön och klimatet.
SOJA SOM FODER OCH LIVSMEDEL I SVERIGE – Konsekvenser lokalt och globalt (2010). En rapport från Naturskyddsföreningen om användning av soja i Sverige och sojans klimat- och miljökonsekvenser.
MER KÖTT OCH SOJA – MINDRE REGNSKOG – En rapport om svensk import från Brasilien (2010). En rapport från Swedwatch som granskar den svenska importen av soja från Brasilien. Läs en sammanfattning HÄR
THE GROWTH OF SOY – En rapport av WWF om sojans utbredning (2014)
FISK TILL MIDDAG? – WWF:S FISKGUIDE (2016). WWFs konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden beskriver dels bakgrunden till de miljöproblem som förknippas med fiske och innehåller även en genomgång av miljöproblem och konsumentråd för de vanligaste fiskarna och skaldjuren.
HOTADE HAV – Att välja fisk och skaldjur (2011). En rapport från Naturskyddsföreningen som beskriver situationen för världens fisk och skaldjur. Rapporten kartlägger konsumtionen, politiken, problemen och vilka arter som är hotade eller ohållbart odlade, och belyser olika lösningar och möjligheter för att stoppa ohållbar produktion och konsumtion av fisk och skaldjur.
VET DU VAD DIN MIDDAG ÅT TILL FRUKOST? – En rapport om fiskmjöl (2012). I rapporten granskar Swedwatch och Naturskyddsföreningen produktionen av fiskfoder med fokus på det foder som används för att odla jätteräkor och norsk lax och på konsumtionen av dessa varor på svenska restauranger. Ladda ner hela rapporten HÄR
MORS LILLA OLLE – Del 1 och 2 (2011). Två rapporter från Swedwatch om arbetsförhållandena för asiatiska bärplockare i de svenska bärskogarna.
VAD UPPNÅS MED RÄTTVISEMÄRKNING? – Helena Johansson, Agrifood Economics Centre (2009).
SMMI – Svensk mat- och miljöinformation
WWF – Köttguide
JORDBRUKSVERKET – Kött och klimat
SLU – Klimat-matlistan
KÖTT ÄR MER ÄN KLIMAT – Köttproduktionens miljöpåverkan i ett helhetsperspektiv (2009). En rapport från Naturskyddsföreningen om köttproduktionens miljöpåverkan i ett brett perspektiv.
PALMOLJA – DET DOLDA HOTET MOT REGNSKOGEN – En artikel om palmolja på Naturskyddsföreningens hemsida.
DET VILDA KÖKET – En bok skriven av Rune Kalf-Hansen och Lisen Sundgren som handlar om allt läckert en kan hitta i naturen.
DOKUMENTÄREN DET VITA GULDET/THE MILK SYSTEM (ENGELSKA)
HÖNOR OCH TUPPAR Informationsunderlag om den svenska äggindustrin från Djurens Rätt, med fakta från bl.a aktuell forskning, Livsmedelsverket, branschorganisationen Svenska Ägg, Djurskyddsmyndigheten & Jordbruksverket.
ÄGGLÄGET – EN KARTLÄGGNING FRÅN DJURENS RÄTT Djurens Rätt jobbar intensivt med att få bort burhållning av hönor. Det här görs på en mängd olika sätt och ett av dem är att prata med företag om vilken typ av ägg de använder i sin verksamhet. Här har de sammanställt hur ”Äggläget” ser ut på respektive företag.
ÄGG, MJÖLK OCH OST Fakta från livsmedelsverket om bland annat miljöpåverkan från äggindustrin.
