KÖTT

Det är viktigt att konsumera kött medvetet då köttindustrin har en stor miljöpåverkan i alla miljökategorier och står för ca 50% av världens växthusgasutsläpp. Idag står Kött och mjölk för  20-30 % av miljöpåverkan inom klimat, försurning och spridning av giftiga substanser och för hela 50% av belastningen när det kommer till övergödning. Problematiken kommer främst från djurens fodersmältning som producerar mycket metangas. Men även från gödsel som används i foderodlingen, förändrad markanvändning och transporter. Olika sorters kött påverkar miljön på olika sätt och olika mycket. Att välja kött som bidrar positivt till miljön eller kött med så liten negativ på verkan som möjligt är viktigt.

Svenskars köttkonsumtion
  • Under perioden 1980–2020 har totalkonsumtionen av kött ökat med 23 % från 64,0 kg till 78,6 kg per person och år.
  • Under 2016 steg förbrukningen till en svensk rekordnivå på 87,7 kg person och år för att sedan, mellan 2019 och 2020, minska igen med nästan 4 kg. Det senaste årets stora minskning förklaras till stor del av minskad import.
  • Det köttslag som har ökat mest sedan 1980 är fjäderfäkött som har fyrdubblats till 21,5 kg per person 2020.
  • Från 1980 fram till 2020 har totalkonsumtionen av konsumtionsmjölk minskat med 59 % och ligger 2020 på 65,8 liter per person.
  • Under samma tidsperiod har dock konsumtionen av ost ökat med 40 % till 19,7 kg per person.
  • Det beror förstås väldigt mycket på vad man äter, men en typisk vegetarisk kost beräknas minska koldioxidutsläppen med 20-35% jämfört med om man äter en blandkost, och en vegansk kost med 25-55%.

 

Klimat
  • Den ökande konsumtionen av kött, och det sätt som många köttdjur föds upp på, är en av vår tids stora utmaningar.
  • I dag äter vi i Sverige mer kött än vad som rekommenderas av hälsoskäl och mer än vad planeten tål.
  • Globalt bidrar köttkonsumtionen till minskad biologisk mångfald, ökade utsläpp av växthusgaser och ökad användning av bekämpningsmedel.
  • Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, välja mer protein från växtriket och inte slänga kött så gör du en hjälteinsats för planeten.
  • Djurproduktionen står för 15% av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer från djurens fodersmältning, gödsel, transporter, men framför allt från den stora markanvändning som krävs för uppfödning av djur. Det är mer än dubbelt så mycket som alla bilar släpper ut.
  • Nötkreatur och får orsakar större utsläpp av växthusgaser (15-25 kilo växthusgaser per kilo kött) än gris och kyckling (4-7 respektive 2-5 kilo växthusgaser per kilo kött). Det beror på att nötkreatur och får är idisslande djur och deras fodersmältning orsakar utsläpp av metangas vilket är en stark växthusgas.
  • Om man vill äta kött är det mest klimatvänliga alternativet vilt (0,5 kilo växthusgaser per kilo kött).

 

Svenskt kött på tallriken
  • Sverige har strikta djurskyddslagar.
  • Sverige har lägre antibiotikanivåer i sin köttproduktion jämfört med andra länder inom EU och världen.
  • WHO räknar med att man använder mer antibiotika till friska djur i världen, än till sjuka människor. Tidigare gjordes detta för att öka tillväxten hos djuren, men detta är förbjudet inom EU sen 2006. Trots det används en stor mängd antibiotika inom djurhållning. Vilket ökar risken för multiresistenta bakterier, alltså bakterier som ingen antibiotika rår på. Så ska du köpa kött – köp svenskt!
  • Titta efter ekologiskt naturbeteskött när du köper svenskt nötkött – dessa djur betar i gamla ängs- och betesmarker om sommaren och bidrar på så vis till biologisk mångfald. Naturbetesmarker som hyser hotade arter behöver bete eller slåtter för att inte växa igen och därmed förlora dessa arters habitat.

 

Odlingsmark
  • Djurhållningen tar 26% av jordens isfria landområden, 33% av all odlingsmark och 70% av all jordbruksmark.
  • Runtom i världen sker en massiv skövling av skogen för att skapa betesmark till köttdjur. Av den mark i Amazonas där det tidigare stod regnskog är nu 70% betesmark.

 

Nötkött och lamm
  • Nötkreatur och får orsakar ca 13-39 kilo växthusgaser per kilo kött, på grund av sin fodersmältning som producerar växthusgasen metan.
  • Det är ingen större skillnad i utsläpp mellan ekologiskt och konventionellt nötkött och lammkött.
  • Nöt och får som betar ute orsakar mindre utsläpp än om de föds upp på foder.
  • I skogsrika länder som Sverige bidrar betande djur till ett öppet landskap och ett rikt växt- och djurliv. Men i andra länder, som Brasilien, kan regnskog huggas ner för att ge plats åt betesdjur och foderodling, vilket är negativt för växt- och djurlivet och orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
  • Ur klimat- och miljöperspektiv bör man välja svenskt nötkött och lamm från djur som har betat ute, så kallat naturbeteskött, och undvika importerat kött.

 

Gris
  • Griskött orsakar ca 5-8 kilo växthusgaser per kilo kött. Anledningen till att grisar inte orsakar lika stora utsläpp som nöt och får är att de inte producerar metan och att de omvandlar fodret mer effektivt.
  • Utsläppen kommer främst från spannmålsodling till foder och hanteringen av gödseln.
  • I spannmålsodlingen är det gödslingen och tillverkningen av mineralgödsel som bidrar till växthusgasutsläppen. I konventionell odling används också växtskyddsmedel som kan ha en negativ inverkan på miljön.
  • Importerad soja från Sydamerika används också som foder vilket indirekt påverkar miljön där den odlas, läs mer om soja här.
  • I ekologisk köttproduktion är användningen av växtskyddsmedel i foderodlingen försumbar, därför bör man välja ekologiskt kött om man vill bidra till en mindre användning av växtskyddsmedel.

 

Kyckling

 

  • Kyckling orsakar mellan ca 2-3 kilo växthusgasutsläpp per kilo kött. De föds upp på spannmål och proteinfoder (soja, rapsmjöl, ärtor osv) och det är främst framställningen av foder som orsakar utsläppen.
  • Kyckling har tidigare i jämförelse med andra köttslag ansetts ha en förhållandevis låg klimatpåverkan, eftersom de lever kort och under denna tid effektivt omvandlar spannmål och proteinfoder till kött. Men det finns stora problem i kycklingproduktionen vilket gjort att det inte längre ses som ett helt klimatsmart köttalternativ. Tillexempel så äter kycklingar i stor utsträckning sådant som vi människor skulle kunna äta direkt, som spannmål och soja, vilket hade varit långt mer resurseffektivt.
  • Det finns stora utmaningar när det gäller djurvälfärden och användning av bekämpningsmedel i fodret. Kyckling är också det köttslag som har störst andel soja i foderstaten, vilket är ett stort hot mot den biologiska mångfalden globalt.
  • Ekologisk kyckling kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell kyckling eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. I ekologisk produktion används dock ekologiskt foder som har mindre påverkan på miljön än konventionellt foder.
  • Bästa valet av kyckling är KRAV-märkt. Dessa kycklingar har möjlighet till utevistelse vilket leder till långsammare tillväxtprocess och en friskare kyckling. Dessutom är fodret i ekologisk kycklingproduktion till största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.
  • Kycklingkött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan.

 

Vilt i hägn
    • Det finns ännu inte tillräckligt många studier av viltet i hägns klimatpåverkan. De studier som gjorts visar dock på att metanutsläppen per kilo viltkött är höga jämfört med kött från tamdjur, på grund av relativt höga metanutsläpp per djur och låga slaktvikter.
    • Att föda upp vilt i hägn för att minska utsläppen av växthusgaser verkar alltså inte vara effektivt.

 

Tips för en medveten konsumtion av kött
    • Använd dig av din konsumentkraft – fråga i butiken, restaurangen och kaféet vad det är för kött och hur det är producerat.
    • Välj nöt- och lammkött från djur som har betat utomhus, så kallat naturbeteskött, och gärna närproducerat och ekologiskt.
    • Välj ekologiskt och närproducerat kyckling-, nöt- och griskött.
    • Planera dina inköp och släng ingen mat, och framförallt inte kött.
    • Se kött som lyx, som förr i tiden. Genom att dra ner på köttet kan man istället köpa kött av fin kvalitet hos en slaktare eller i en saluhall. Fråga gärna om tips om hur det ska tillagas så att det kommer till sin rätt.
    • Dryga ut köttet med linser eller baljväxter i köttfärsrätter – testa att köra 50/50 i köttfärssåsen!
    • Lyssna på podcasten TUGGET som producerats av WWF Sweden Youth, där de utmanar de köttnormen och funderar på vad vegetarianism egentligen är bra för.
    • Minska din konsumtion av kött genom att byta ut flera rätter i veckan mot vegetariska alternativ. På VEGO ECO får du inspiration och tips för att äta och leva på ett mer hållbart och hälsosamt sätt.
    • Välj ett vegetariskt alternativ. Enligt WWF:s KÖTTGUIDE har en portion med nötkött lika mycket klimatpåverkan som femtio vegetariska portioner med lika mycket protein och annan näring.
    • Se vår MÄRKNINGSGUIDE för aktuella märkningar.
Sidan uppdaterad 2021.