HUDVÅRD & KOSMETIKA

Råd och fakta för en hållbar konsumtion av hudvård och kosmetika.

• Huden är vårt största organ med en yta på ca två kvadratmeter. Dess förmåga att ta upp olika substanser är effektivare än vi kan tro. Flera studier visar att ca 10 % av den hudkräm vi smörjer in oss med tas upp av huden och förs vidare in i kroppen med effekter som det ännu inte forskats tillräckligt på.
• Kosmetiska produkter kan innehålla många olika ämnen, bland annat vatten, fetter och oljor, vitaminer, tensider, stabilisatorer, parfymer, UV-filter, konserveringsmedel och färgämnen.
• Vissa av dessa ämnen är bra varken för människor eller miljön och har bevisat allergiframkallande och/eller hormonstörande effekt. Det gäller bland annat konserveringsmedel och doftämnen. Läs mer om några av värstingarna här. → länka till Hälsofarliga ämnen.
• Vissa kosmetika och hygienprodukter innehåller även mikroplaster, som är små plastpartiklar mindre än 5 mm stora. När vi tvättar oss hamnar mikroplaster i avloppsvatten och fångas sällan upp i reningsverk. Då hamnar de i vattendrag och sjöar, där de påverkar djurlivet negativt. Läs mer om mikroplaster här. → länka till Hälsofarliga ämnen.
• Rengörande produkter såsom tvål, schampo och badskum innehåller tensider. Tensider löser upp smutspartiklar så att de kan sköljas bort men nackdelen är att de torkar ut huden.

Kosmetikaförordningen och djurförsök

• Enligt EU:s kosmetikaförordningen och den svenska kosmetikalagstiftningen finns det inga krav på att alla ämnen som ingår ska vara godkända. Det finns dock en förbudslista som innehåller exempelvis tungmetaller samt cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande ämnen (så kallade CMR-ämnen). I praktiken betyder det att vissa ämnen kan tillåtas fram tills att de hamnar på förbudslistan.
• Kemikalier i hudvårdsprodukter har inga E-nummer såsom livsmedelstillsatser, vilket gör det svårt att identifiera råmaterial och framställningsmetod. Däremot måste alla kosmetiska konsumentprodukter inom EU innehållsdeklareras enligt INCI-systemet (The International Nomenclature of Cosmetic Ingredients) och tack vare detta är det möjligt att identifiera de ämnen som ingår i produkten.
• Enligt detta system står ingredienserna på engelska (kemiska ämnen) och latinska (växtingredienser) och presenteras i mängdordning: är den första ingrediensen vatten, innehåller produkten främst vatten.
• Sedan 2004 är det förbjudet att testa kosmetika på djur inom EU. I kosmetiska produkter kan det dock finnas ämnen som används i andra produkter såsom läkemedel, livsmedel och rengöringsmedel. Vissa av dessa ämnen kan fortfarande omfattas av krav på djurförsök enligt den berörda lagstiftningen.
• “Not tested on animals” eller “Against animal testing” behöver inte vara en garanti för att produkterna inte testats på djur. Ofta kan det vara så att ett företag ägs av ett annat: produkten testas inte på djuren inom det företaget, men kan testas inom en annan del av koncernen.

 

Mineralolja

• De flesta konventionella och massproducerade kosmetika och hudvårdsprodukter innehåller mineralolja, då den är billig samt färg- och luktfri. Den används för att dryga ut innehållet och trycka ner priset på produkterna.
• Mineralolja utvinns ur råolja och går sedan igenom olika miljöbelastande förädlingsstadier för att bli ofarlig för människan. Utvinningen av råolja har ett stort miljö- och klimatavtryck.
• Det antas att mineralolja bidrar till att mjuka upp, minska vattenförlust från huden och hålla den fuktig. Men i stället kan mineraloljan störa  hudens egen fettproduktion och täppa till porerna.
• På flaskan kan det stå: mineral oil, paraffinum liquidum, vaselin, paraffin, vit mineralolja, oleum petrolen, oleum vaselini, paraffin oil, liquid paraffin.

 

Kosmetika på internet

• I Sverige och i EU finns det lagar och strikta regler angående tillverkning och kommersialisering av kosmetiska produkter.
• Produkter som är köpta på internet och/eller som kommer utanför EU följer inte EU:s lagar och lagstiftningar. Det innebär att de kan innehålla hälsofarliga ämnen som inte är tillåtna i EU och kan ha testats på djur.

 

Tips för en medveten konsumtion av hudvård och kosmetika

• Välj miljömärkta produkter: Svanen, Bra miljöval, EU-blomman, EcoCert och Natrue. Titta efter aktuella märkningar på vår märkningsguide.
• Köp kosmetika från välkända internetsajter vid näthandel och var källkritisk mot näthandel utanför Europa.
• Använd din konsumentkraft: gå till butiker med kunnig personal och efterfråga schyssta alternativ.
• Välj en produkt med få ingredienser: på så sätt undviker du onödiga tillsatsämnen.
• Välj produkter som innehåller jojobaolja, sheasmör, aloe vera, avokadoolja, lavendelolja, olivolja och/eller patchouli. Bakterier växer inte särskilt bra i dessa ämnen därför behöver man sällan tillsätta syntetiska och bakteriedödande kemikalier.
• Köp duschkrämer som har samma pH-värde som huden för att inte torka ut den, dvs. ca pH 5,5.
• Tillverka dina egna kosmetiska produkter: tips hittar du till exempel här och här.
• Läs och kolla upp ingredienserna oavsett pris: även dyra kosmetiska produkter kan innehålla tveksamma kemiska ämnen.
• Undvik produkter med:
  • Onödiga förpackningar.
  • Mineralolja
  • Parfym
  • Mycket konserveringsmedel. Undvik produkter som har mycket vatten i sig, eftersom man då måste tillsätta mycket konserveringsmedel. Om produkterna känns feta kan man gnida in dem på huden tillsammans med några droppar färskt vatten.

   

  Solskydd

• Solens UV-strålning består av två olika typer av strålning:
  • UVA – energifattig strålning som tränger in i hudens djupare sikt. Den gör pigmentet i huden mörkt, orsakar hudcancer och får huden att åldras i förtid.
  • UVB – energirik strålning med korta våglängder som orsakar solbränna. I sin tur skadar solbränna huden och hudceller. Solskyddskräm skyddar vår hud mot solbränna.
• För att skydda oss mot solens UV-solstrålning innehåller solkrämer olika kemiska ämnen. Dessa ämnen är inte alltid bra för varken miljön eller vår hälsa. Vissa är svårnedbrytbara och bioackumulerande, allergiframkallande och/eller hormonstörande.
• När vi badar hamnar en fjärdedel av solkrämen som vi smörjt oss direkt i vattnet. Där skadar våra solkrämer djurlivet, bland annat bleker koraller (en sjukdom som leder till dess död) och ger även fåglar och fiskar reproduktionssvårigheter.
• Det norska konsumentrådet Forbrukerrådet har under 2017 testat 45 olika solkrämer som kan köpas på apotek, hälsokostbutiker och livsmedelsbutiker. Det visar sig att 37 solskydd innehåller ämnen som kan vara skadliga för miljön, allergiframkallande eller hormonstörande, medan bara 8 stycken får godkänt. Bland dem som fick godkänt är Coops Änglamark och Apotekets ACO.

 

Två typer av solskydd

• Det finns två typer av UV-filter:
  • Kemiska filter: dessa solskydd är effektiva 20-30 minuter efter appliceringen. De består av UV-filter som fångar upp energin i UV-strålningen och omvandlar den till värmestrålning. Ämnena går ned i huden och kan vara allergiframkallande och hormonstörande samt är bevisat miljöförstörande.
  • Mineralfilter: dessa solskydd består av mineralpartiklar som stannar på ytan av huden och reflekterar solens strålar. De är effektiva på en gång. De vanligaste mineralerna i solskyddskrämer är zinkoxid och titandioxid. Då det vita kladdet kan synas på huden och ses som oattraktivt tillsätts ämnena oftast i nanoform. Ett ämne i nanostorlek kan ha förändrade egenskaper och titandioxid i nanoform som inandas kan leda till lunginflammation och cancer.
• Enligt Katarina Johansson som skrivit boken Badskumt: gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg (2012) så finns det ingen bra solkräm, bara mindre dåliga. Det bästa solskyddet är alltså skugga, kläder och solhatt.

Några tveksamma UV-filter som kan finnas i din solkräm

• 4-Methylbenzylidenecamphor (4-MBC) – hormonstörande, svårnedbrytbar och bioackumulerande.
• Benzophenone-1-2-3 (Oxybenzone) – hormonstörande och allergent samt misstänkt cancerogent. Giftigt för vattenlevande organismer och särskilt koraller.
• Octrocrylene (Oktokrylen) – misstänkt allergent och bioackumulerande. Kopplas till akvatisk toxicitet (den förmåga ett ämne har att skada en organism, ett mått på dess grad av giftighet, i detta fall i vatten och vattenmiljöer).
• Ethylhexyl Methoxycinnamate/Octyl Methoxycinnamate (Octinoxate) – är hormonstörande och bioackumulerande. Giftigt för alger och vattenlevande djur samt bidrar till korallblekning. Det går in i kroppen vid användning och har hittats i modersmjölk, urin och blod.
• Butyl Methoxydibenzoylmethane (Avobenzone) – allergent, misstänkt hormonstörande och giftigt för vattenlevande organismer.
• 3-Benzylidene Camphor (3-BC) – misstänkt bioackumulerande och hormonstörande.
• Padimate O (Od-Paba) – misstänkt hormonstörande, allergent och misstänks skada DNA. Misstänkt miljögift.
• Homosalate (Eusolex / HMS) – misstänkt hormonstörande. Svårnedbrytbar och misstänkt miljögift.

Tips för en medveten konsumtion av solkräm

• Appen Min soltid av svenska Strålsäkerhetsmyndigheten visar hur stark solen är dag för dag och hur länge du kan vistas i solen utan att bränna dig. Tänk på att barn är mer känsliga så använd tidsangivelsen som riktlinje.
• Undvik solkräm i sprayform, då det mesta kommer ut i luften, kan andas in och ge skador på lungvävnader.
• Undvik solkräm med nanopartiklar. På flaskan kan det stå till exempel Titanium Dioxide (nano).
• Välj miljömärkt solskydd: Bra Miljöval, Svanen, Ecocert eller EU Ecolabel. Titta efter aktuella märkningar i vår märkningsguide.
• Undvik att exponeras i solen när den är som starkast. Sitt i skuggan, bär lätta kläder, solhatt och solglasögon. Använd miljövänlig solkräm som ett komplement.

 

Sidan uppdaterad 2021.