HÄLSOFARLIGA ÄMNEN

  • Med hälsofarliga ämnen menas ämnen som kan påverka vår hälsa på ett negativt sätt. Det gäller ämnen som är cancerframkallande, hormonstörande, allergiframkallande eller som stör vår fortplantningsförmåga.
    • Allergiframkallande: sådant som kan ge upphov till irritation och kontaktallergi (eksem). Doftämnen, konserveringsmedel, växtbaserade ingredienser och hårfärgningsämnen är exempel på allergiframkallande ämnen.
    • Hormonstörande: sådant som stör hormonsystemen i vår kropp. Kopplingar har gjorts till diabetes, fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet att få barn samt hjärnans utveckling. I dagsläget finns det ingen överenskommelse om vad ett hormonstörande ämne är och därför finns det ingen lag som hindrar förekomsten av hormonstörande ämnen i våra hygienprodukter.
  • Miljöskadliga ämnen är sådana som påverkar miljö och djurlivet på ett negativt sätt. Ett ämne kan vara giftigt för vattenlevande organismer, svårnedbrytbart, eller bioackumulerande (som lagras i organismer).
  • Alla typer av kosmetika och hygienprodukter kan innehålla sådana ämnen.
  • Långt ifrån alla kemiska ämnen har utvärderats för deras potentiella negativa effekter på både hälsa eller miljö. Kunskap om tillsatser i kosmetika och hygienprodukter är begränsad. Bara för att ett ämne är tillåtet på marknaden betyder inte att det är ofarligt.
  • Vi har begränsad kunskap om konsekvenserna på vår hälsa av att vara utsatt för en rad olika ämnen samtidigt och dess samlade effekt.
Konserveringsmedel
  • Mikroorganismer såsom bakterier, jästsvampar och mögelsporer finns överallt i vår omgivning och även på huden.
  • Många kosmetiska produkter, som till exempel flytande tvål, schampo och krämer, består till en stor del av vatten (75-80 %), vilket gynnar tillväxten av dessa bakterier. Därför tillsätter vi konserveringsmedel för att skydda produkterna.
Parabener
  • Parabener är en grupp av kemiska ämnen som används som konserveringsmedel i kosmetiska produkter, men även i livsmedel och läkemedel.
  • Det gemensamma för alla parabener är den kemiska grundstruktur bensoesyra.
    • Bensoesyra är ett ämne som finns i växter och bär såsom lingon, hjortron och tranbär.
    • Bensoesyra kan utlösa icke-allergisk överkänslighet.
  • I början på 2000-talet publicerades alarmerande rapporter om parabener. Rapporterna påstod att parabener var allergiframkallande, hormonstörande och även cancerframkallande. Tillverkarna har då börjat leta efter ersättningar.
  • 2014 bestämde EU att förbjuda vissa parabener, nämligen isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben.
  • För andra parabener har EU har skärpt sina regler så att de maximalt tillåtna halterna sänks och att användningen i barnprodukter (0-3 år) begränsas.
  • Följande parabener är hormonstörande och tillåts i kosmetiska produkter i låga halter:
    • Propylparaben
    • Butylparaben
Phmb
  • Polyhexamethylene Biguanide – förkortad PHMB – är ett konserveringsmedel som används i kosmetiska produkter, såsom sminkborttagning, våtservetter, ögonmakeup-remover, ansiktsvatten men kan även förekomma i hand- och fotkrämer.
  • PHMB är misstänkt cancerframkallande.
  • Därför klassades det som ett CMR-ämne 2015. CMR-ämnen är ett samlingsbegrepp för hälsofarliga ämnen som kan vara cancerframkallande och ge fertilitetsproblem.
  • I dagsläget används PHMB fortfarande i lägre koncentrationer i kosmetika och hygienprodukter då skönhetsbranschen jobbat hårt för att gå runt EU:s Kosmetikalagstiftning.

 

Isotiazolinoner
  • Isotiazolinoner är en grupp konserveringsmedel som ofta används i kosmetika, men som även finns i målarfärger, vattenbaserat lim och diskmedel.
  • De har använts som ersättning för parabener.
  • Följande isotiazolinoner är allergiframkallande vid kontakt med huden och även giftiga för vattenlevande organismer:
  • Methylchloroisothiazolinone (MCI eller CMIT)
  • Methylisothiazolinone  (MI eller MIT)
  • Benzisothiazolinone (BIT)
  • Kombinationen MI/MCI var så pass allergiframkallande att den förbjöds, men ämnena kan fortfarande användas var för sig.
Doftämnen
  • Många kosmetika och hygienprodukter innehåller doftämnen.
  • Forskning visar att doftämnen kan orsaka kontaktallergi, oavsett om ämnena är syntetiska eller naturliga (eteriska oljor).
  • Bestämmelserna för användning av parfymer i produkterna har gradvis blivit strängare inom EU.
  • De flesta doftämnena behöver inte redovisas med sina namn i innehållsdeklarationen, utan de kan samlas under den generella beteckningen ”parfum”.
  • 26 doftämnen är så pass allergiframkallande att de måste skrivas ut på flaskan:
    • Alpha-Isomethyl Ionone
    • Amyl Cinnamal
    • Amylcinnamyl Alcohol
    • Anise Alcohol
    • Avernia Furfuracea (Treemoss Exctract)
    • Benzyl Alcohol
    • Benzyl Benzoate
    • Benzyl Cinnamate
    • Benzyl Salicylate
    • Butyphenyl Methylpropional (Lilial)
    • Carboxaldehyde
    • Cinnamal
    • Cinnamal Alcohol
    • Citral
    • Citronellol
    • Coumarin
    • Eugenol
    • Evernia Prunastri (Oak Moss Extract)
    • Farnesol
    • Geraniol
    • Hexyl Cinnamal
    • Hydroxycitronellal
    • Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene
    • Isoeugenol
    • Limonene
    • Linalool
Ftalater
  • Ftalater är en grupp ämnen som används bland annat som mjukgörare i plast, men som kan även användas i nagellack, hårspray och parfymer.
  • Alla ftalater är inte farliga, medan andra är hormonstörande eller misstänkt hormonstörande. Gemensamt för flera av dem är att de är hormonstörande med antiandrogen effekt, det vill säga att de motverkar effekterna av manliga könshormoner.
  • De påverkar vårt organsystem negativt, vilket leder till bland annat försämrad sköldkörtelfunktion, reproduktionsstörningar och bröstcancer.
  • De mest utsatta för ftalater är foster i livmodern, vars utveckling påverkas negativt.
  • Följande ftalater är hormonstörande och man ska akta sig för:
    • DEHP
    • dibutylftalat DBP
    • bensylbutylftalat BBP
    • DIPB
    • dicyklohexylftalat  DPCHP
    • diisononylftalat DINP
    • diisodecylftalat  DIDP
    • DCHP
Högfluorerade ämnen
  • Högfluorerade ämnen (PFAS) är en ämnesgrupp med förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i en rad olika produkter såsom friluftslivs- och regnkläder, möbeltyger, skidvalla, brandskum och teflonstekpannor. De används även i kosmetiska produkter.
  • Dessa ämnen är svårnedbrytbara, det vill säga att de inte bryts ner i naturen. I naturen når de vattenmiljöer där de kommer att förorena dricksvattnet och påverka djurlivet negativt. Djurförsök visar att de orsakar leverskador, påverkar negativt immunförsvaret och försämrar reproduktionsförmågan.
  • Två av dessa ämnen – PFOS och PFOA – är misstänkt cancerframkallande och är nu förbjudna.
  • Naturskyddsföreningen har hittat PFAS i en rad kosmetiska produkter, nämligen: ansiktsmasker, ansiktskräm, eyeliner, foundation, hårolja, highlighter, mascara, puder, primer, raklödder, ögonbrynsskugga, ögonskugga.
  • Följande ämnen är PFAS och kan finnas i kosmetiska produkter:
    • PTFE
    • Polytef
    • Polytefum
    • C9-15 Fluoroalcohol Phosphate
    • Decafluoropentane
    • Samt namn som innehåller “perfluoro” eller “polyfluoro”, till exempel:
      • Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate
      • Polyperfluoroethoxymethoxy Difluoroethyl Peg Phosphate
      • Polyperfluoromethylisopropyl Ether
      • Perfluorooctyl Triethoxysilane
UV-absorberande
  • Kosmetika och hygienprodukter kan innehålla UV-absorberande ämnen, till exempel hudkräm, nagellack, läppglans och rakgel.
  • Vissa UV-absorberande ämnen är hormonstörande och allergiframkallande.
  • Läs mer om solskydd här.

 

Mikroplaster
  • Mikroplaster är små plastpartiklar som är 5 mm i diameter eller mindre.
  • De har använts i skrubbande produkter såsom i kroppsskrubb, peeling- och duschkräm.
  • De har även använts i kosmetiska produkter för deras egenskaper som konsistensgivande, filmbildande, skyddande eller som utfyllnad. Till exempel i tandkräm, schampo, hudkrämer, ögonskugga, deodorant, hårspray, rouge, nagellack, mascara, rakkräm, babyprodukter, foundations, hand- och ansiktsrengöring, bubbelbad, hårfärgningsmedel och solskyddsmedel.
  • Mikroplaster är så små att de inte fångas upp i reningsverk. De hamnar i vattendrag och sjöar och där tas de upp av vattenlevande djur. De är bioackumulerande och har en rad negativa effekter såsom minskat födointag, inflammationer, samt negativ påverkan på djurens energilagring, nervsystem och reproduktion.
  • Det finns mikroplaster i vårt dricksvatten.
  • Sedan 2018 är mikroplaster förbjudna i kosmetiska produkter som sköljs av, såsom tvål, tandkräm och duschkräm. Mikroplaster i icke-avsköljbara produkter är fortsatt tillåtna.
  • De vanligaste förekommande plastsorter i kosmetiska produkter är:
    • Polyeten (PE)
    • Polymetylmetakrylat (PMMA)
    • Polytetrafluoreten (PTFE)
    • Polypropen (PP)
    • Polyamid (PA; nylon)
    • Akryklat