HÅLLBARA TEXTILIER

Finns det hållbara textilier och betyder ekologiskt alltid hållbart? I denna lista har vi samlat information om några av de vanligare material som finns i butikerna (och några mindre vanliga) samt hur miljövänliga de är. Vi hoppas detta kommer hjälpa er när ni ska fatta beslut vid köp av textilprodukter i framtiden.

Syntetmaterial

Syntetiska material är konstgjorda material som framställs genom kemiska processer. Exempel på syntetiska fibrer är viskos, som görs från träd, och polyamid (nylon), som tillverkas av olja. Gemensamt för dessa är att råmaterialet bearbetas genom en process som liknar att göra spagetti, där råvaran först kokas och löses upp för att sedan bilda jämna fibrer eller trådar.

Tillverkningen av syntetiska material, särskilt de som kommer från olja, kräver stora mängder energi, vatten och råolja. Produkterna får ofta kort livslängd, vilket gör dem vanliga inom snabbmode (fast fashion). Dessutom bryts syntetiska material ner långsamt och kan bidra till plastföroreningar i miljön. Vid tvättning av dessa material frigörs stora mängder mikrofibrer och leder till mer än en halv miljon ton mikroplast varje år hamar i haven

Viskosprocessen kan vara miljöskadlig, eftersom den kan orsaka utsläpp av svavel, kväve och andra föroreningar. Det finns dock mer hållbara produktionsmetoder och miljömärkta viskosfibrer som kan vara ett bättre alternativ. 

Ekologisk Bomull

Ekologisk bomull har vuxit i popularitet och anses ofta vara ett billigt och hållbart alternativ till syntetiska material. Vi tänker många gånger att ekologiskt = bra. Vilket delvis är sant när det kommer till bomull. Konventionell bomull kräver stora mängder bekämpningsmedel medan ekologisk bomull odlats utan bekämpningsmedel. Däremot säger det inget om vilka kemikalier som används senare i textilproduktionen, till exempel vid färgning av tyget eller om mängden utsläpp från fabrikerna. Dessutom kvarstår problemet att bomull kräver enorma mängder vatten. Enligt Naturskyddsföreningen krävs 1 250 liter vatten för att producera en t-shirt. Dock så finns det möjlighet att reducera mängden vatten som går åt till bomullsodlingar. WWF har startat The Better Cotton Initiative där de arbetar med odlare i Indien för att reducera mängden vatten som används till bomullsodlingar. Resultatet är att vattenförbrukningen för bevattning minskat med 29 % sedan projektets start bland dessa odlingar. Läs mer om bomull här.

Lin

Som med bomull kommer lin från en växt. Linne kräver inte mycket vatten för att produceras, bara 6.4 liter krävs för att framställa en tröja. Om det inte vore nog absorberar odlingarna 250 000 ton CO2 varje år. Linnetyg är även fullt nedbrytbart om de inte behandlats med giftiga eller syntetiska ämnen. Common Objective har klassificerat ekologisk linne som ett av världens mest hållbara fibrer tillsammans med ekologisk hampa, återvunnen ull och återvunnen bomull.

En nackdel med linne är att även om växten inte kräver bekämpningsmedel för att växa används det ibland ändå och kan då skada både natur och odlarna. Ett till problem är att skörd av växten är ett manuellt och ansträngande arbete som gör odlarna utsatta där de måste jobba långa timmar. Därför är det viktigt att leta efter ekologiska linneprodukter med GOTS certifikat och Fairtrade, då båda märkningarna värnar om både miljö och odlarna.

Bambu

Bambu har blivit en populär textil bland medvetna konsumenter, delvis på grund av dess snabba tillväxt, låga behov av besprutning och möjligheten att odlas ekologiskt. Men produktionen av bambutextil innebär flera miljöproblem. För att skapa plats för bambuplantage rensas ofta stora skogsområden, vilket förstör naturliga ekosystem och hotar djurliv.

För att omvandla bambu till tyg måste det genomgå en kemisk process, oftast den som används vid framställning av bambuviskos. Denna process är mycket skadlig för både miljön och de människor som arbetar med den. Viskosframställning av bambu innebär att giftiga kemikalier används och släpps ut i naturen, vilket gör att produktionen får en betydande miljöpåverkan.

Patagonia, ett av de mest framstående hållbara klädmärkena, har forskat på bambutyg i över 14 år. De har valt att inte använda bambu i sina produkter, eftersom de anser att de miljömässiga nackdelarna överväger fördelarna.

Det finns två huvudmetoder för att framställa bambutextilier: den traditionella viskosprocessen, som är den mest använda och också den mest miljöskadliga, samt en mer hållbar metod som kallas lyocell (Tencel). Lyocell-processen använder färre kemikalier och mindre vatten, vilket gör den mindre skadlig för miljön, men den är dyrare och mer arbetsintensiv. Därför är den ännu inte lika vanlig inom massproduktion.

Hampa

Hampa ger hög avkastning och producerar mycket produkt på liten yta då den växer snabbt och tätt. En studie av Stockholms Internationella Miljöinstitut (SEI) visar att hampa bara behöver 300-500 liter för att producera ett kg hampa – i jämförelse kräver bomull ca 10 000 liter för samma mängd. Hampaplantan avlägsnar gifter från jorden och absorberar stora mängder CO2 från atmosfären. Alltså är hampa bra för vår jord. 

Tyg som görs av hampa är generellt väldigt slitstarka vilket betyder längre livslängd för plaggen. Det finns både ekologisk hampa och besprutad hampa. Common Objectives har klassificerat ekologisk hampa som ett av världens mest hållbara fibrer tillsammans med ekologisk lin, återvunnen ull och återvunnen bomull.

Ull

Ull är en förnybar naturprodukt och, i många fall, en biprodukt från fårskötsel. Det är dock viktigt att förstå att ekologisk ull inte nödvändigtvis betyder att den är cruelty-free. Ekologisk ull hänvisar främst till att den produceras utan kemikalier, men säger ingenting om djurens välfärd under produktionen.

Det finns etiska problem med ullproduktion, särskilt när det gäller angoraull, som till största delen kommer från Kina, där det inte finns lagstadgade regler för djurens behandling. Angorakaniner utsätts ofta för mycket lidande, och ullen rycks från deras hud, vilket kan orsaka allvarliga skador.

När det gäller fårull, som i många fall är en biprodukt av fårklippning, finns det också etiska problem. Vanligtvis klipps får två gånger om året, men det har förekommit dokumenterade fall där får utsätts för våld i samband med klippning. Ett särskilt kontroversiellt ämne är mulesing, en praktik som är vanlig i Australien, där cirka hälften av världens ull produceras. Vid mulesing skärs stora delar av fårets hud bort från bakdelen för att förhindra att flugor lägger ägg i ullen, en process som ofta utförs utan bedövning och är mycket smärtsam för djuret.

Det finns dock företag som arbetar för att förbättra djurens välfärd. Ett exempel är Fjällräven, som 2017 genomförde ett pilotprojekt där de endast använde ull från svenska får från Brattlandsgården, där djuren behandlas mer etiskt.

Vad ska medvetna konsumenter tänka på?

• Att producera nya produkter påverkar alltid miljö och klimat, oavsett vilket material som tillverkas. Det mest hållbara alternativet är som alltid att cirkulera i högsta möjliga grad.
• Prioritera ekologiska och miljömärkta hållbara textilier med hög kvalitet och lång livslängd. Många second hand butiker rapporterar att kvaliteten på kläderna som kommer in idag är så dålig att de inte kan säljas vidare. Därför hamnar mycket av donationerna i soporna.
• Olika material har olika miljöpåverkan. Men ett och samma material kan också påverka miljön olika mycket beroende på produktionsprocessen t.ex. metodval, vatten- och kemikalieanvändning eller energislag som används vid produktion. Fråga efter hållbart producerade kläder.
• Välj material efter användningsområde och funktion är bra. När plagget har bra kvalitet och är anpassat till behovet används det länge och mycket.

  Sidan uppdaterades 2025