CIR:KU:LENT LOGIN

HÅLLBARA TEXTILER

Finns det hållbara textiler och betyder ekologiskt alltid hållbart?

I nedan lista kompileras några av de vanligare material som finns i butikerna (och några mindre vanliga) samt hur miljövänliga de är. Vi hoppas detta kommer hjälpa er när ni ska fatta beslut vid köp av textil-produkter i framtiden.

 

Syntetmaterial

Exempel på syntetiska fiber är viskos som görs av träd och polyamid som görs av olja. Det som är gemensamt för dessa två är att råvaran behöver ”kokas” och fibern/tråden tillverkas i en process som liknar att göra spagetti. Fibern/tråden blir då mer jämn jämfört med en naturlig fiber/tråd. Syntetmaterial på olja kräver mängder vatten, energi och olja i framställningen. Produkterna har många gånger en kort livslängd, tänk fast fashion, och bryts ner långsamt. Men även viskosprocesser kan vara mycket miljöpåverkande och orsaka utsläpp av svavel, kväve och andra föroreningar, dock så finns det bra och slutna processer samt miljömärkta viskosfiber att välja på.

 

Ekologisk Bomull

Ekologisk bomull har vuxit i popularitet och anses ofta vara ett billigt och hållbart alternativ till syntetiska material. Vi tänker många gånger att ekologiskt = bra. Vilket delvis är sant när det kommer till bomull. Konventionell bomull kräver stora mängder bekämpningsmedel och just därför är ekologisk bomull bättre. Men problemet med att bomull kräver enorma mängder vatten kvarstår. Enligt WWF krävs 2 700 liter vatten för att producera en t-shirt. Samma mängd kan ge en människa i dricksvatten i 900 dagar. Dock så finns det möjlighet att reducera mängden vatten som går åt till bomullsodlingar. WWF har startat The Better Cotton Initiative där de arbetar med odlare i Pakistan för att reducera mängden vatten som används till bomullsodlingar. Resultatet är att 16% vatten används till dessa odlingar. Läs mer om Bomull här.

 

Lin

Som med bomull kommer linen från en växt. Linnen kräver inte mycket vatten för att produceras, bara 6.4 liter vatten krävs för att framställa en tröja. Om det inte vore nog absorberar odlingarna 250 000 ton CO2 varje år. Linnetyg är även fullt nedbrytbara om de inte behandlats med giftiga eller syntetiska ämnen. Common Objective has klassificerat ekologisk linne som ett av världens mest hållbara fibrer tillsammans med ekologisk hampa, återvunnen ull och återvunnen bomull.

En nackdel med linnen är att även om växten inte kräver bekämpningsmedel för att växa används det ibland och kan skada odlarna. Ett till problem är att skörd av växten är ett manuellt och ansträngande arbete som gör odlarna utsatta där de måste jobba långa timmar. Därför är det viktigt att leta efter ekologiska linneprodukter med GOTS certifikat och fair trade, för då värnar vi både om miljön och odlarna.

 

Bambu

Bambu har blivit en populär textil för den medvetna konsumenten. Fördelar med bambu är att den växer snabbt, inte kräver besprutning och kan växa ekologiskt. Men problemen är många med produktionen av bambutextil. Skog röjs för att göra plats för bambu plantationer, vilket förstör ekosystem och djur habitat. För att göra tyg av bambu måste det genomgå en kemisk process som är skadlig för både miljö och de människor som bor i området. Patagonia, ett av världens äldsta och ledande hållbara klädmärken, har gjort research på bambutyg i 14 år och valt att inte använda det i sina produkter då de menar att fördelarna inte väger upp nackdelarna. Produktionen av bambutyg kan göras mer hållbart, om produktionen överger den kemiska viskos rayon metoden för lyocell (Tencel) metoden. I nuläget är det främst viscose rayon metoden som används vid framställning av bambutyg.

 

Hampa

Hampa ger hög avkastning och producerar mycket produkt på liten yta då den växer snabbt och tätt. En studie av Stockholms Internationella Miljöinstitut (SEI) visar att hampa bara behöver 300-500 liter för att producera 1 kg tyg (i kontrast kräver bomull 20 000 liter för samma mängd tyg). Hampa plantan avlägsna gifter från jorden och absorberar stora mängder CO2 från atmosfären. Alltså är odling av hampa bra för vår jord. Tyg som görs av hampa är generellt väldigt slitstarka vilket betyder längre livslängd för plaggen. Det finns både ekologisk hampa och besprutad hampa. Common Objectives has klassificerat ekologisk hampa som ett av världens mest hållbara fibrer tillsammans med ekologisk lin, återvunnen ull och återvunnen bomull.

 

Ull

Ull är en förnybar produkt som i många fall är en biprodukt, men det finns etiska implikationer med ull. Det är viktigt att notera att ekologisk ull inte betyder betyder att fibern är cruelty free. Ekologiskt syftar endast på brist av kemikalier. Majoriteten av angoraull kommer från Kina där det inte finns lagstiftning för hur djuren behandlas, och ullen rycks vanligtvis från kaninens hud. Domesticerade får klipps vanligtvis två gånger om året, vilket gör fårull till en biprodukt, men dokumentationer och videoklipp visar att det inte är ovanligt att det även utövas våld mot fåren. Hälften av världens ull kommer från Australien, där mulesing är vanligt. Vid mulesing skärs stora bitar av fårets hud bort från rumpan för att förhindra att flugor lägger ägg i ullen. Processen är oftast våldsam och görs utan bedövning. Men det finns företag som vidtagit åtgärder för att garantera att djuren inte far illa. Ett exempel är Fjällräven som 2017 gjorde ett pilotprojekt där de endast använde ull från Svenska får från Brattlandsgården.

 

Vad ska Medvetna Konsumenter tänka på?
  • Det mest hållbara alternativet är som alltid att cirkulera i högsta möjliga grad.
  • Prioritera ekologiska och miljömärkta textiler med hög kvalitet och lång livslängd. Många second hand butiker rapporterar att kvaliteten på kläderna som kommer in idag är så dålig att de inte kan säljas vidare och därför hamnar mycket av donationerna i soporna.

 

Sidan uppdaterad 2021.

 

Källor

COMMON OBJECTIVE 

EURONEWS Eco-friendly fabric or environmental disaster

EUROPEAN HEMP AND LINEN

FJÄLLRÄVEN

OUR GOOD BRANDS Kemisk process för bambu

PETA angoraull

PETA mulesing

SEI vattenanvändning

STOCKHOLMS INTERNATIONELLA MILJÖINSTITUT (SEI)

WORLDWILDLIFE.ORG

WWF Världsnaturfonden