I Sverige omsattes 380 miljarder kronor inom modeindustrin 2019 enligt TEKO. Varje år i Sverige köper vi 11,4 kilo textilier, samtidigt som vi slänger i genomsnitt 7,5 kilo kläder och textil i soptunnan per person. Denna slit-och-släng-inställning till kläder och skor är inte hållbar och tär på jordens resurser. Globalt det är det en av världens största och smutsigaste industrier som dessutom beräknas stå för 10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Detta är mer än de sammanlagda utsläppen från flyget och sjöfarten. 2020 innebar detta ungefär 270 kg koldioxid per person, endast kopplat till textilinköp Läs mer om klädindustrins miljöpåverkan här.
Under de senaste åren har vi köpt 25 nya plagg per person och år. I en rättvis, klimatsmart och resurssnål garderob kan 74 plagg ingå, och fem nya plagg kan tillföras varje år. Det innebär att varje plagg ska ha en livslängd på cirka 15 år, eller 270 användningar. En t-shirt används idag i genomsnitt 30 gånger. Den genomsnittliga livslängden för ett plagg är 5,4 år.
Positiva trender
Även om 11,4 kilo per person är alldeles för mycket är det en sänkning från tidigare år. Sedan 2008 har nivån legat omkring 13-14 kilo, efter pandemin gick det upp ytterligare till över 15 kilo per person. Under 2023 syns däremot en minskning med 25%. Även om minskningen troligtvis beror till stor del på det ekonomiska läget innebär den en minskad miljöpåverkan och enligt Naturvårdsverket finns ett stort intresse och även ökad medvetenhet om hållbarhetsaspekter i klädindustrin.
Från 1 januari 2025 gäller krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter i Sverige och inom hela EU i syfte att använda textilavfallet som en resurs för ökad återanvändning och materialåtervinning.
Fast fashion
Modet förändras ständigt. Varje dag hängs nya plagg ut i butikerna och vi förväntas konsumera i samma takt. Kläder och skor är idag så billiga att ett plagg kan hamna i sopkorgen efter bara ett par användningar. Fast fashion är begreppet där man förklarar förändringen av modebranschen, från två kollektioner om året till ett uppskruvat tempo där det kan släppas ett 20-tal kollektioner varje år.
Materialval
Bomull är ett av de sämsta materialen ur miljöperspektiv eftersom odlingen är mycket vatten- och kemikaliekrävande och kan orsaka stora miljöproblem och skada människor som arbetar på bomullsfälten. Lär dig mer om bomullens påverkan. Välj ekologisk bomull eller, om möjligt, ett annat material. Hampa har relativt låg miljöpåverkan, liksom lin och svensk ull.
Syntetmaterial så som polyester, akryl och polyamid finns i allt från träningskläder till klänningar och varma tröjor. Dessa syntetmaterial bör undvikas då en studie visar att en enda tvätt av syntetiska kläder kan släppa ifrån sig över 700.000 plastpartiklar, så kallade mikroplaster. Partiklarna som lossnar från plaggen i tvätten är så små att reningsverken inte kan fånga upp dem och de hamnar till sist i sjöar och hav, och så småningom även i vårt dricksvatten. Här tipsar vi om fler hållbara textilier.
Organisationer som arbetar med frågan
- Fair Action En ideell förening som arbetar för en mer rättvis handel och bevakar svenska företags handel med låginkomstländer. De genomför granskningar inom olika kategorier, bland annat skor och kläder.
- Clean Clothes Campaign Ett globalt nätverk som syftar till att förbättra arbetsförhållandena och stärka arbetstagare inom den globala kläd- och sportklädesrindustrin.
- Världsnaturfonden (WWF) En av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer, som bland annat arbetar med problematiken kring bomull.
- Fashion Revolution En global rörelse som startade efter fabrikskollapsen i Rana Plaza i Bangladesh 2013. De vill göra om modeindustrin till en socialt och miljömässigt hållbar industri – från bonde till konsument.
- Naturskyddsföreningen En av Sveriges största ideella föreningar som arbetar med miljöfrågor inom en mängd områden, bland annat textilier och kläder.
- Swedwatch En organisation som granskar svenska företag i låglöneländer, med målet att bidra till en hållbar global utveckling.
Tips för en medveten konsumtion av kläder och skor
Förläng livstiden på plaggen
- Minska din konsumtion av nyproducerade kläder och skor. Köp istället second hand, byt, hyr eller låna på ett klädbibliotek!
- Satsa på kvalitet och sköt om dina kläder och skor så att de håller längre.
- Stöd miljön och samtidigt din skräddare och skomakare – lämna in trasiga kläder, skor och stövlar för lagning i stället för att köpa nytt (även om det ibland i kronor kan bli lite dyrare).
- Sy om, laga och lappa.
- Vädra dina kläder och tvätta dem bara när de verkligen är skitiga. Enstaka fläckar tar du bort för hand i stället för att tvätta plagget i maskin.
- Tvätta i lägre grader och undvik torktumlaren.
- När du inte vill ha ditt plagg längre, lämna det till en second hand-butik eller en textilåtervinning. Det gäller all textil så som kläder, handdukar, gardiner och andra tyger. Vissa återvinningsstationer och containrar tar även emot trasiga och osäljbara textilier.
Välj material och märkningar
- Titta efter miljö- och etiska märkningar om du köper nytt.
- Undvik plasttryck på t-shirts och tröjor då då de innehåller kemikalier.
- Undvik syntetiska material som polyester, akryl, polyamid och nylon som alla är framställda av plast eftersom de släpper ifrån sig mängder av mikroplaster som hamnar i haven.
- Kolla efter pålitliga märkningar. Titta i vår Märkningsguide efter hållbara märkningar för kläder och textil.
- Använd din konsumentmakt och fråga efter schyssta alternativ i butiken.
Sidan uppdaterades 2025
