ELEKTRONIK

Vi konsumerar mer och mer elektroniska produkter. Nya produkter kommer ständigt ut på marknaden och de gamla blir snabbt omoderna. Men elektronik påverkar miljö och människor som arbetar inom industrin under hela deras livslängd: från utvinning av råvaror och tillverkning av elektroniska produkter till dess användning och bortskaffande.

 

Vad finns i våra elektroniska apparater?
  • Elektroniska apparater är tillverkade av olika råvaror, vilka ger olika och specifika elektrofysiska egenskaper såsom isolering och elektrisk ledningsförmåga. Dessa råvaror är:
    • Metaller, såsom stål, järn och aluminium, men även koppar, silver, guld, tenn, tungsten och gallium. Metaller kan stå för upp till 50% av produktens vikt.
    • Plaster, som används som isolering och utformning av produkten. De kan stå för upp till 20% av produktens vikt.
    • Sällsynta jordartsmetaller, som är en grupp av grundämnena lantanider, skandium och yttrium (totalt 17 ämnen). De används i små mängder.
    • Mineraler och icke-metalliska material, såsom kisel och silikon, men även kobolt, kol, antimon, fluorit, granat och magnesium.
    • Farliga ämnen, såsom tungmetaller (kvicksilver, bly, krom, kadmium), ftalater och bromerade flamskyddsmedel. Dessa ämnen är bland annat cancerogen, neurotoxiska, hormonstörande och reproduktionsskadliga.
Utvinning av metaller
  • Metaller såsom tenn, tungsten, tantal, gallium, indium och rutenium, koppar, guld, platina och beryllium utvinns från gruvor. Många gruvor finns i utvecklingsländer och det råder oftast en utbredd fattigdom där befolkningen inte har tillgång till varken utbildning eller hälsovård.
  • Barnarbete i gruvorna är inte ovanligt. Barn är eftertraktade då de är mindre än vuxna och kommer enklare in i trånga schakt.
  • Arbetet utförs oftast utan skyddsutrustning och arbetarna utsätts för mineraldamm, vilket orsakar lungsjukdomar och ögonirritationer.
  • Utsläpp från gruvorna leder till förorenade vattendrag och man ser en koppling mellan smältverkens utsläpp och förhöjda nivåer av bly i barns blod i Zambia.
  • I Ghana, som är världens näst största guldproducent, innebär guldbrytningen skogsskövling. Utvinningen av 1 gram guld genererar mellan 1 till 5 ton gruvavfall, och för att göra plats till guldbrytning måste lokalbefolkningen trängas ut och deras mark som de livnär sig på försvinner.
  • I Kongo-Kinshasa bidrar utvinningen av tenn, tungsten, tantalum och guld även till att förvärra konflikterna mellan arméen och rebellgrupper i landet.
Tillverkning
  • Elektronikföretagen har utlokaliserat produktionen till länder i främst Asien och flyttar ofta produktionen från land till land för att minska kostnaderna.
  • I länder som Kina och Filippinerna får arbetarna ofta endast den lagstadgade minimilönen som är så låg att den inte räcker till basbehoven för en normalstor familj. För att kunna försörja sig måste arbetarna arbeta mycket övertid.
  • Det är inte ovanligt att tillverkningen sker utan skyddsutrustning, vilket är problematiskt då många farliga kemikalier som kan orsaka svåra hälsoproblem hos arbetarna används.
  • Elektronikbranschen har länge försökt förhindra facklig organisering och förlägger ofta produktionen i särskilda exportzoner som även kallas “fack- och strejkfria zoner”. Lagstiftningen i dessa zoner är slappare än i resten av landet. Majoriteten av arbetarna är kvinnor och generellt sätt föredras kvinnor framför män eftersom de anses mindre benägna att kräva sina rättigheter.
  • Leverantörskedjan i elektronikbranschen är lång och längst ner i kedjan råder det oftast ingen kontroll och de värsta arbetsvillkoren.
Användning
  • Tillverkningen av elektronik kräver mycket energi, men användningsfasen är också avgörande. Hela världens IT-användning har lika stor klimatpåverkan som världens flygindustri.
  • För att minska energiförbrukningen kan man välja elektronik med energimärkning som Energy Star och TCO samt vara noga med att stänga av apparater ordentligt och inte använda standby-läge.
  • Vissa farliga ämnen som finns i elektronik, såsom ftalater och bromerade flamskyddsmedel, kan utsöndras från produkten och hamna i luften och dammet i våra hem. Mängderna ämnen som kommer ut i luften och som vi får i oss är relativt små. Ändå är det viktigt att vädra hemmet ordentligt och städa ofta för att hålla dammet borta.
Bortskaffande och export till utvecklingsländer
  • 2019 genererades 53,6 miljoner ton e-avfall i världen. I genomsnitt inom EU uppskattas mindre än 40 procent av alla elektriska och elektroniska produkter samlas in för återvinning. De resterande 60-75 procenten är osorterade.
  • En del av detta avfall exporteras till utvecklingsländer i exempelvis Asien och Afrika, trots att export av e-avfall till utvecklingsländer är förbjudet inom EU. Exporterna sker under förevändning att elektroniska produkter fortfarande fungerar, men oftast är exporterna olagliga.
  • Avfallet innehåller ofta många farliga ämnen som kan skada människors hälsa och förorena miljön om det inte hanteras på rätt sätt. Utvecklingsländer som tar emot e-avfallet saknar oftast fungerande system för att ta hand om avfallet, vilket hamnar i deponier och genererar svåra miljö- och hälsoproblem.
  • Världens största soptipp för e-avfall ligger i Ghanas huvudstad Accra i ett slumområde som heter Agbogbloshie. Området är stort som 11 fotbollsplaner och där slutar elektronik från Europa och USA. I Agbogbloshie bor och arbetar tusental människor, både vuxna och barn. De tar isär apparaterna och bränner sladdar och kretskort för att utvinna koppar, som de sedan säljer till uppköpare på tippen.
  • När e-avfallet bränns utomhus och okontrollerat avges tungmetaller. Röken är extremt giftigt för de som exponeras och leder till andningssvårigheter, hosta och huvudvärk, och i sin tur till bland annat cancer, DNA-skador, missfall och infertilitet.
Tips för en hållbar konsumtion av elektronik
  • Använd de apparater du har så länge som möjligt: uppdatera och komplettera istället för att köpa nytt.
  • Laga och reparera istället för att köpa nytt: laga in spruckna skärm och byt batteri så gör du både miljö och människor en stor tjänst.
  • Ta hand om det du har och förebygg skador: ha skydd till mobilen och sätt en bit eltejp på de delar av laddsladdar och hörlurar som tar mest stryk.
  • Återanvänd apparater som du inte behöver längre: ge dem till en vän eller sälj dem.
  • Köp begagnade elektroniska produkter istället för helt nya: det finns många hemsidor som säljer elektroniska apparater på secondhand.
  • Köp elektroniska apparater som har en officiell ekomärkning samt CE-märkning. CE-märkning innebär att tillverkaren garanterar att apparaten uppfyller EU:s säkerhetskrav.
  • Lämna alltid in all uttjänt elektronik till återvinning, antingen på kommunens återvinningscentral eller på närmaste försäljningsställe.
  • Sätt press på företagen och efterfråga produkter som är producerade med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
  • Titta efter aktuella märkningar på vår märkningsguide.

 

 

Fördjupning

Röster från Östra Kongo (2010). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om kopplingen mellan mineralutvinning och konflikter i Östra Kongo. Ladda ner en sammanfattning på svenska eller hela rapporten på engelska här.

Out of control- E-waste trade flows from the EU to developing countries (2009). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om export av e-avfall från EU. Ladda ner en sammanfattning på svenska här eller hela rapporten på engelska här.

Silenced to deliver- Mobile phone manufacturing in China and Philippines (2008). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair om tillverkning av mobiltelefoner i Kina och Filippinerna.

Bakom vår mobila värld- Koboltproduktion för laddningsbara batterier i Kongo-Kinshasa och Zambia (2007). En rapport från Swedwatch inom projektet makeITfair som beskriver problemen med gruvindustrin i det så kallade kopparbältet i Zambia och Kongo-Kinshasa.
 

 

Källor

CANCERFRAMKALLANDE ÄMNEN I PLATTEVEN Artikel från Klotet i P1, 2010-05-26

CHEMICALS IN OUR LIFE ECHA

COMPUTER CONNECTIONS Supply chain policies and practices of seven computer companies (2009). En rapport från holländska SOMO som granskar sju företags uppförandekoder.

DANWATCH Ett danskt ideellt media- och researchcenter som arbetar med grävande journalistik kring företagsetik och har granskat export av e-avfall.

DATORNS ENERGIANVÄNDNING Artikel på Energimyndighetens hemsida

E-AVFALL OCH RÅMATERIAL: Från Miljöfrågor till Affärsmodeller (2019). En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet inom EU-projektet  E-mining@schools som beskriver vad e-avfall är, vad e-avfall består av samt vilka miljöproblem är kopplade till det.

ELEKTRISKA PRYLAR Kemikalieinspektionen

EUROPAPARLAMENTET- ELAVFALL

E-WASTE MONITOR

FAIR ACTION En ideell förening som arbetar för en mer rättvis handel och bevakar svenska företags handel med låginkomstländer. Har bland annat rapporterat om arbetsförhållanden i elektronikindustrin.

FRÅGOR OCH SVAR OM NYA ENERGIMÄRKNINGEN Energimyndighetens hemsida, 2020-04-27 

GREENPEACE Har sedan 2006 presenterat Guide to Greener Electronics där du som konsument kan få hjälp till att välja ett grönare alternativ när du ska köpa ny elektronik.

GRÖNARE IT!– Leaflet no 4 (2009). En informationsfolder från makeITfair om elektronikavfall.

KICK THE HABIT: A UN GUIDE TO CLIMATE NEUTRALITY

LATINAMERIKAGRUPPERNA En solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Har olika temaområden, bland annat gruvdrift.

MAKEITFAIR Ett europeiskt projekt bestående av ett flertal organisationer från olika länder som fokuserar på villkoren inom elektronikindustrin. Högt pris för billig mobil – en studie av fyra mobiloperatörer (2009). En rapport från Fair Action (fd Fair Trade Center) om vilket ansvar mobiloperatörerna tar för miljö och etik.

NYTEKNIK- MOBIL AVFALL

PLATT-TV REKORD MED KLIMATVÄRSTING Artikel från Klotet i P1, 2010-05-26

SOPOR information om olika kommuners återvinningssystem

SWEDWATCH En organisation som granskar svenska företag i låglöneländer, med målet att bidra till en hållbar global utveckling. Har bland annat rapporterat om problematiken med konfliktmineraler.

THE GLOBAL E-WASTE MONITOR 2020 (2020). En rapport (på engelska) som fördjupar sig inom e-avfallsproblematiken.

VATTENFALL- DATORERS KLIMATPÅVERKAN

WHAT A WASTE How your computer causes health problems in Ghana (2011). En rapport från DanWatch inom projektet makeITfair om e-avfallets konsekvenser för människors hälsa i Ghana.