ELEKTRONIK

Vi konsumerar mer och mer elektroniska produkter. Nya produkter kommer ständigt ut på marknaden och de gamla blir snabbt omoderna. Dessutom driver mode och nya modeller på konsumtionen och gör att elektronik många gånger byts ut innan produkten slutat fungera. Mellan 2021 och 2013 ökade försäljningen av elprylar med 85%. Elektronik påverkar miljö och människor under hela produktens livslängd: från utvinning av råvaror och tillverkning av elektroniska produkter till dess användning och bortskaffande.

Vad finns i våra elektroniska apparater?

Elektroniska apparater är tillverkade av olika råvaror, vilka ger produkten sina specifika egenskaper såsom isolering och elektrisk ledningsförmåga. Dessa råvaror är:

• Metaller, såsom stål, järn och aluminium, men även koppar, silver, guld, tenn, tungsten och gallium. Metaller kan stå för upp till 50% av produktens vikt.
• Plaster, som används som isolering och utformning av produkten. De kan stå för upp till 30% av produktens vikt.
• Sällsynta jordartsmetaller, som är en grupp av grundämnena lantanider, skandium och yttrium (totalt 17 ämnen). De används i små mängder men är väsentliga för produktens funktion. 
• Mineraler och icke-metalliska material, såsom kisel och silikon, men även kobolt, kol, antimon, fluorit, granat och magnesium.
• Farliga ämnen, såsom tungmetaller (kvicksilver, bly, krom, kadmium), ftalater och bromerade flamskyddsmedel. Dessa ämnen är bland annat cancerogena, neurotoxiska, hormonstörande och reproduktionsskadliga.

Utvinning av metaller

• Metaller såsom tenn, tungsten, tantal, gallium, indium och rutenium, koppar, guld, platina och beryllium utvinns från gruvor. Många gruvor finns i utvecklingsländer och det råder oftast en utbredd fattigdom där befolkningen inte har tillgång till varken utbildning eller hälsovård.
• Barnarbete i gruvorna är inte ovanligt. Barn är eftertraktade då de enklare kommer in i trånga schakt.
• Arbetet utförs oftast utan skyddsutrustning och arbetarna utsätts för mineraldamm, vilket orsakar lungsjukdomar och ögonirritation.
• Utsläpp från gruvorna leder till förorenade vattendrag och man ser en koppling mellan smältverkens utsläpp och förhöjda nivåer av bly i barns blod i Zambia.
• I Ghana, som är världens näst största guldproducent, innebär guldbrytningen skogsskövling och att lokalbefolkningen förlorar sin mark. Läs mer om guld. 
• I Kongo-Kinshasa bidrar utvinningen av tenn, tungsten, tantalum och guld även till att förvärra konflikterna mellan armén och rebellgrupper i landet.

Tillverkning

• Elektronikföretagen utlokaliserar ofta produktionen, främst till länder i Asien, och kan flytta produktionen från land till land för att minska kostnaderna.
• I länder som Kina och Filippinerna får arbetarna ofta endast den lagstadgade minimilönen som är så låg att den inte räcker till basbehoven för en normalstor familj. För att kunna försörja sig måste arbetarna arbeta mycket övertid.
• Det är inte ovanligt att tillverkningen sker utan skyddsutrustning, vilket är problematiskt då många farliga kemikalier som kan orsaka svåra hälsoproblem hos arbetarna används.
• Elektronikbranschen har länge försökt förhindra facklig organisering och förlägger ofta produktionen i särskilda ekonomiska zoner (SEZ) som även kallas “fack- och strejkfria zoner”. Lagstiftningen i dessa zoner är vanligtvis mindre strikt än i resten av landet. 
• Majoriteten av arbetarna är kvinnor och generellt sätt föredras kvinnor framför män eftersom de anses mindre benägna att kräva sina rättigheter.
• Leverantörskedjan i elektronikbranschen är lång och längst ner i kedjan råder de värsta arbetsvillkoren och ingen kontroll.

Användning

Tillverkningen av elektronik kräver mycket energi men användningsfasen är också avgörande. Hela världens IT-användning har lika stor klimatpåverkan som världens flygindustri.

• För att minska energiförbrukningen kan man välja elektronik med energimärkning som Energy Star, Svanen, EU-Ecolabel och TCO samt vara noga med att stänga av apparater ordentligt och inte använda standby-läge. Se vår märkningsguide för mer info. 
• Vissa farliga ämnen som finns i elektronik, såsom ftalater och bromerade flamskyddsmedel, kan utsöndras från produkten och hamna i luften och dammet i våra hem. Mängderna ämnen som kommer ut i luften och som vi får i oss är relativt små. Ändå är det viktigt att vädra hemmet ordentligt och städa ofta för att hålla dammet borta.
• Hur vi använder våra produkter påverkar även dess livslängd. Ständig streaming, spelande eller scrollning samt lagring av foton och videor belastar enheten och påverkar batteriet, processorn och minnet. Det kan leda till att enheten känns långsam eller att den ständigt behöver laddas, trots att hårdvaran kan vara relativt ny och fungera i övrigt. 

Bortskaffande och export till utvecklingsländer

Tillverkningen av en mobil ger upphov till 86 kilo avfall och en dator 1 200 kilo. Världen över uppstår över 50 miljoner ton e-avfall per år. 

• I EU samlas mindre än 40 procent av alla elektriska och elektroniska produkter in för återvinning. Resterande uttjänta produkter når alltså inte en återvinningsstation utan kan hamna i restavfallet, bli kvarglömda i byrålådor eller, i värsta fall, komma ut i naturen.
• En del av avfallet exporteras till utvecklingsländer i exempelvis Asien och Afrika, trots att export av e-avfall till utvecklingsländer är förbjudet inom EU. Exporterna sker under förevändning att elektroniska produkter fortfarande fungerar men oftast är de olagliga.
• Avfallet innehåller ofta många farliga ämnen som kan skada människors hälsa och förorena miljön. Mottagarländer saknar oftast fungerande system för att ta hand om avfallet på ett korrekt och säkert sätt. Istället hamnar det i deponier och genererar svåra miljö- och hälsoproblem.
• Världens största soptipp för e-avfall ligger i Ghanas huvudstad Accra i ett slumområde som heter Agbogbloshie. Området är stort som elva fotbollsplaner och där slutar elektronik från Europa och USA. I Agbogbloshie bor och arbetar tusental människor, både vuxna och barn. De tar isär apparaterna och bränner sladdar och kretskort för att utvinna koppar, som de sedan säljer till uppköpare på tippen.
• När e-avfallet okontrollerat bränns utomhus avges tungmetaller. Röken är extremt giftig och leder till andningssvårigheter, hosta och huvudvärk. I förlängningen kan det leda till bland annat cancer, DNA-skador, missfall och infertilitet.

Slowtech – en motvikt till digitaliseringen

Slowtech och hållbar teknik handlar om att välja produkter med lång livslängd, som går att reparera och uppgradera. Istället för att ständigt köpa nya produkter, minskar vi e-avfall och sparar resurser genom att förlänga livscykeln för tekniken. 

EU-direktivet Right to Repair syftar till att främja reparation av varor och att det ska vara rimligt prismässigt. Right to Repair trädde i kraft i juli 2024 och den 31 juli 2026 ska direktivet tillämpas även i Svensk lagstiftning. 

Idag finns det flera företag som arbetar med så kallad rekonditionering, det vill säga att produkterna rengörs, repareras, uppdateras och testas för att återanvändas. Rekonditionerade produkter kan minska utsläpp med 91% och vattenanvändning med 97%, jämfört med en nyproducerad produkt. Även e-avfallet minskar vid rekonditionering med mellan 60-80%. 

Den svenska marknaden för begagnad elektronik visar på en stabil tillväxt och under 2024 uppgick försäljningen till 4,3 miljarder kronor och var det den näst största kategorin inom secondhand-försäljning, efter mode, enligt en rapport från Svensk Handel (2024). Andelen som köper begagnad elektronik är dock fortsatt låg, endast 3%, vilket tyder på en mindre men mer engagerad grupp köpare.

Olika apparater påverkar miljön på olika sätt

Ny teknik gör att nya modeller har mindre miljöpåverkan i användningsfasen. Det kan därför vara svårt att avgöra om det är bäst att köpa något nytt eller begagnat när behovet uppstår. Som en tumregel kan  produkterna delas upp i två grupper för att underlätta valet.  

• Produkter som drar mycket energi och som ständigt är påslagna. I dessa fall är det viktigt att välja energisnåla produkter och det kan vara mer miljövänligt att byta till en nyare modell istället för ett begagnat alternativ. Det handlar om till exempel kyl, frys, vitvaror, stationära datorer, trådlösa routers och belysning.
• Produkter som inte drar mycket energi vid användning men innehåller värdefulla metaller. Här är det viktigt att förlänga livslängden på produkten för att minska behovet av utvinning och användning av jordens resurser. Välj därför produkter som håller länge och som går att rekonditionera och reparera. Det är till exempel mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. 

Tips för en hållbar konsumtion av elektronik

• Ta hand om det du har och förebygg skador. Ha skydd till mobilen och sätt en bit eltejp på de delar av laddsladdar och hörlurar som tar mest stryk.
• Förläng livstiden på din hårdvara. Laga din spruckna skärm och byt batteri så gör du både miljö och människor en stor tjänst.
• Återanvänd apparater som du inte behöver längre. Ge dem till en vän eller sälj dem.
• Köp begagnade eller rekonditionerade elektroniska produkter
• Köp elektroniska apparater som har en officiell ekomärkning samt CE-märkning. CE-märkning innebär att tillverkaren garanterar att apparaten uppfyller EU:s säkerhetskrav. Var extra uppmärksam när du köper elektronik på internet och ha koll på om företaget ligger utanför EU för att inte få hem produkter med förbjudna kemikalier i.
• Lämna in uttjänt elektronik till återvinning. För att det ska vara lönsamt att utveckla och investera i nya återvinningstekniker behövs stora volymer av material från gammal teknik.
• Sätt press på företagen. Efterfråga produkter som är producerade med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
• Stöd företag med cirkulära affärsmodeller. Driv på utvecklingen genom att stödja de som erbjuder återtillverkning, återvinning eller serviceprogram där gamla produkter får nytt liv.
• Använd teknik mer medvetet. Minska skärmtid och använd teknik med ett syfte. Läs mer om digital konsumtion och digital minimalism.

 

Sidan uppdaterades 2026.