El & Energi

Elektricitetens ursprung har stor betydelse för miljön då 26% av världens koldioxidutsläpp kommer från produktion av el och värme. I Sverige har vi världens högsta andel förnybar energi, 98% av elen är fossilfri och värmeproduktionen sker till 94% med förnybara eller återvunna bränslen. Bilden ser dock lite annorlunda ut globalt och beroende på vilken energikälla som används påverkas miljön på olika sätt. Läs nedan om hållbar el och olika energikällor.

 

Energikällor

Förnybar energi är fossilfri, den produceras utan ändbara resurser som olja eller kol. Sådan el har mindre negativ miljöpåverkan eftersom den inte ger någon nettotillförsel av koldioxid i atmosfären utöver när de tillverkas.  Då produktionen  kräver förbrukning fossila bränslen i form av bensin och transport. En brukar räkna på att solceller och vindkraft som genererar förnybar el betalar av sin energiskuld på 6-24 månader. Kraftverk som drivs av fossila bränslen ökar däremot sin skuld eftersom de förorenar miljön och släpper ut koldioxid. Även kärnkraft är fossilfri – men uran är en ändlig resurs som inte kan förnyas. De metoder av elproduktion som inte är förnybara är mindre miljövänliga – ekologiska alternativ. Men all produktion kräver användning av naturresurser på ett eller annat sätt och det kan därför vara svårt att veta vilken förnybar energikälla en ska välja.

 

Vindkraft

• Vindkraft blir ett allt viktigare energisystem i Sverige, det finns många platser där det blåser bra och kan därför bidra till att nå målet om ett helt förnybart elsystem.
• Tillförseln från vindkraft har ökat i Sverige under 2010-talet. Vindkraften utgör dock fortfarande en liten del av den totala tillförda energin men börjar få en betydande roll i elsystemet.
• Det tar upp mycket plats, vilket förändrar landskapsbilden och ibland leder till att biologiskt värdefulla skogar huggs ner.
• De brummar högt vilket kan uppfattas som störande för närområdet.
• De snurrande rotorbladen riskerar att döda/skada fåglar och fladdermöss.
• Läs om hur vindkraft fungerar här.

 

Vattenkraft

• Står för 45 % av Sveriges elproduktion, vilket gör den till den största förnybara elproduktionsslaget.
• Det byggs inga nya vattenkraft i Sverige idag utan fokus ligger på att miljöanpassa och effektivisera de befintliga anläggningarna.
• Älvar har byggts om till sjöar istället för brusande vattendrag, vilket är negativt för växt- och djurlivet som anpassats till livet i älven.
• De områden som hamnat under vatten riskerar att läcka metangas ur marken.
• Vissa sträckor av vattendragen torrläggs vilken gör att fisk inte kan passera fritt.
• Den rödlistade ålen har länge debatterats i relation till vattenkraft då många – i brist på skydd – simmar in i vattenkraftverken och dör.
• Läs om hur vattenkraft fungerar här.

 

Solenergi

• Sverige anses trots sina mörka vintrar ha goda förutsättningar för solenergi.
• Enligt energimyndigheten har solenergi ökat med ca 70% de senaste två åren och de förutspår att den kommer stå för ca 60% av den totala produktionsökningen av förnybar energi år 2024.
• El från solceller är fri från utsläpp av växthusgaser och stör varken djur, natur eller människor.
• Vid tillverkningen av solceller så krävs det vissa metaller och mineraler som kan vara både sällsynta och svåra att utvinna utan att påverka miljön negativt.
• Läs mer om solenergi här.

 

Bioenergi

• Bioenergi står är den största förnybara energikällan i Sverige.
• Används främst inom värmeproduktion – fjärrvärme – men användningen har även ökat inom transportsektorn de senaste åren.
• Biobränslen tillverkas av organiskt material, växter, slam från reningsverk eller slaktavfall.
• Bränslena kan vara gasformiga som biogas, flytande som etanol eller fasta som ved och pellets.
• Tillverkas dem av avfall eller restprodukter inom jordbruket är det optimalt för miljö och klimat.
• Tillverkas dem av skogsprodukter är risken större att produktionen inte sker hållbart till exempel när regnskog skövlas och ersätts av monokultur. Sådan avverkning leder till koldioxidutsläpp då nyetablerat träd i början upp mindre koldioxid än vad ett äldre träd binder. Skogen är en begränsad resurs, och det går inte att få både maximal kolinlagring och bioenergi samtidigt.
• Idag förbrukar vi mer energi än vad produktion av bioenergin på ett hållbart sätt kan erbjuda, därför kan det inte vara den enda energikällan.

 

Kärnkraft

• Kärnkraften står för ca 30 procent av Sveriges elproduktion.
• Det finns totalt sex kärnreaktioner i drift, fördelade på tre kärnkraftverk i Sverige.
• Vatten används som kylning och släpps sedan ut i havsvikar vilket ökar temperaturen i vattnet och påverkar växt- och djurlivet.
• Det släpper inte ut koldioxid men använder uran som är en begränsad resurs och kommer ta slut.
• Uran importeras från långa vägar, brytningen är dessutom skadlig för miljö och människors hälsa.
• Trots säkerhetssystem finns det en risk för härdsmälta, vilket innebär en explosion av kärnkraftverket och läckage av radioaktivitet. Exempel på detta är Tjernobyl i Ukraina 1986 och  Fukushima i Japan 2011. Speciellt riskabelt är det i en värld där extremväder i takt med klimatförändringarna blir allt vanligare.
• Förbrukat uran är radioaktivt i 100 00 år, i kontakt med celler i både djur och växter är det otroligt skadligt. Därför förvaras den i säkra behållare på platser borta från människor. Det är en etiskt dilemma i vare sig de är försvarbart att bedriva kärnkraft, då det inte finns en garanti på att kommande generationer förstår att behållarna är radioaktiva och direkt skadliga.
• Läs om hur kärnkraft fungerar här.

 

Kraftverk och fossila bränslen

• Fossila bränslen består av fossiler från växter och djur som levde för miljontals år sedan, till dessa räknas stenkol, olja och naturgas. Eftersom det krävs lång tid för fossilerna att återbildas, sker de långsammare än vad vi konsumerar. Det kommer därför att ta slut.
• När en eldar fossila bränslen uppstår utsläpp av kol- och svavelföreningar som påverkar både människor, djur och växter. Idag klassar WHO dessa luftföroreningar, även kallade smog, som det enskilt största hotet mot folkhälsan.
• Utsläppen från kraftverk bidrar till försurningen i marken vilket gör det svårt för växt- och djurlivet i framförallt vattendrag.
• Kraftverk kräver stora mängder vatten för kylning vilket bidrar till vattenbristen i världen.
• Under de senaste 40 åren har tillförsel av råolja och oljeprodukter mer än halverats.
• Läs mer om kraftverk här.

 

Sidan uppdaterad 2021.