Under 2023 behandlades drygt 4,5 miljoner ton avfall från Sveriges hushåll, detta motsvarar hela 431 kg sopor per person. För ett hushåll på fem personer är det över två ton sopor. Det är riktigt stora mängder och bristen på förmåga att hantera dem håller på att bli ett oöverkomligt globalt problem. Enligt FN kommer det till exempel att finnas mer plast än fisk i marina miljöer år 2050 om nedskräpningen fortsätter. Det är därför viktigt att vi gör medvetna och hållbara val gällande vårt avfall.
Sopor bortom gränser
År 2022 uppgick EU:s export av avfall till länder utanför EU till 32,1 miljoner ton, en minskning med 3 procent jämfört med 2021. 55% bestod av skrot av järn- och icke-järnmetaller, som mestadels gick till Turkiet, och 15% bestod av pappersavfall, mestadels till Indien. En växande fraktion är exporten av använda textilier som har tredubblats under de senaste två decennierna, från strax över 550 000 ton år 2000 till nästan 1,7 miljoner ton år 2019. Detta motsvarar i genomsnitt 3,8 kg per person och år. Av de kläder som exporteras utanför EU förbränns eller deponeras 87%.
De stora mängderna avfall och avsaknad av hållbar sophantering i vissa mottagarländer gör det vanligt med stora soptippar eller att skräpet bränns upp i naturen, vilket är en risk både för människan, närmiljön och klimatet. Specifikt för textilavfall har det kommit flera rapporter om klädkedjors egna textilinsamlingar som uppges gå till återvinning men i själva verket hamnar på sophögar samt om returer från fast fashion som dumpas eller blir del av den illegala klädindustrin.
I december 2019 trädde ett förbud i kraft som hindrar export av farligt avfall från OECD-länder och EU-länder till länder som inte är medlemmar av OECD eller EU. 2024 skärptes villkoren för export till OECD-länder samt ett förbud av plastavfall till länder utanför OECD infördes. Från januari 2025 kräver EU separat insamling av textilavfall. Syftet med lagarna är att motverka illegal export och säkerställa en hållbar sophantering.
Plast
Plast är ett fantastiskt material på många sätt. Det är billigt att tillverka, vilket har inneburit att det t.ex. gjort sjukvården mycket enklare på många sätt – man slipper desinficera allt och kan i stället använda engångsartiklar. Man kan anpassa plasttillverkningen och dess beståndsdelar för att få just de egenskaper man vill – genomskinligt, färgat, mjukt, hårt, stretchigt, och dessutom håller plast otroligt bra. Kanske lite för bra?
Tillverkare blandar ofta olika typer av plast i sina produkter för att få till de önskade egenskaperna, vilket försvårar sortering och återvinning. När det inte går att separera material, eller om material är kontaminerade, är energiåtervinning en vanligaste behandlingsmetoden. Det gäller även plastavfall. I Sverige förbrändes över 1 miljon ton plast 2020, medan endast 120 000 ton gick till materialåtervinning. Förutom att produktdesign försvårar separering och återvinning av plast är bristande kunskap om olika plasttyper och felaktig sortering en bidragande faktor till den låga materialåtervinningen. Ekonomiska faktorer spelar också en stor roll – det är ofta billigare att producera ny plast än att återvinna den. Plastavfall är en värdefull resurs som, om vi förstår dess olika egenskaper bättre, kan återvinnas högre grad än idag.
Tyvärr hamnar en hel del plast helt utanför sopkärlen och plast är det vanligaste materialet bland skräp i naturen. Den plast som hamnar i naturen bryts knappt ner, utan finfördelas ofta till mindre delar. Många djur tror att det är mat och äter det vilket fyller upp deras magsäckar så de inte äter riktig mat och dessutom innehåller giftiga ämnen som läcker ut i kroppen. Plasten bryts så småningom ner till små små partiklar – mikroplaster. De får både vi och djuren i oss, medvetet eller inte. Håll Sverige Rent anordnar skräprensningshelger och skräpplockar dagar i Sverige. Det brukar bli flera båtlaster fulla på bara ett par dagar.
Såhär kan du minska ditt plastavfall
- Sluta köpa flaskvatten. Sverige har bra kranvatten. Investera i en hållbar flaska av rostfritt stål – så gör du både miljön och din egen hälsa en tjänst. Detsamma gäller kaffet on-the-go – ta med dig eget i stället i din egna återanvändbara kaffemugg/termos. Läs mer om vatten.
- Minska plasten genom att köpa förpackningsfritt. I Malmö finns en förpackningsfri butik som heter GRAM. Det finns liknande butiker runt om i landet där man kan köpa vanliga torrvaror i lösvikt.
- Tacka nej till plastpåsar och återanvänd de du har. Det finns nu också återanvändbara frukt-och-grönt-påsar att köpa. Man kan också sy sina egna av gamla genomskinliga gardiner!
- Återvinn alltid den plast du inte längre kan använda.
- Läs mer om plastinpackad ekologisk mat här.
Textilavfall
Den globala textilproduktionen har nästan dubblerats från 58 miljoner ton år 2000 till 109 miljoner ton år 2020 och förväntas nå 145 miljoner ton år 2030. Denna kraftiga ökning drivs delvis av fast fashion-industrin, en modell gör att plagg används kortare tid och ofta slängs innan de är utslitna, vilket bidrar till stora mängder textilavfall.
Mindre än en procent av textilavfallet globalt sett materialåtervinns från fiber till ny fiber. Däremot återanvänds det i andra produkter i form av till exempel isolering eller stoppning i lite större utsträckning. I Sverige exporteras en betydande del av textilavfallet och ungefär 20 procent av det används för att ersätta andra material.
Från och med 1 januari 2025 ska textilier sorteras separat för minska avfallet och öka textilprodukternas cirkularitet. Innan denna lag har textilavfall hanteras som restavfall, det vill säga förbränts.
Materialåtervinning av textil är bättre än förbränning, men klimatvinsten varierar. Naturvårdsverket rapporterar att använda återvunna fibrer minskar bara klimatpåverkan med upp till 10 procent, eftersom tillverkning av textil från återvunna fibrer kräver lika mycket energi och kemikalier som nya fibrer. Däremot minskar andra miljöeffekter, som vatten- och markanvändning. Att förlänga textiliernas livslängd är det som verkligen leder till en positiv miljöeffekt – att använda ett plagg dubbelt så länge kan halvera klimatpåverkan. Läs mer om klädindustrin och din garderobs miljöpåverkan: Garderoben
Såhär kan du minska ditt textilavfall:
- Anta utmaningen Max 5 från Naturskyddsföreningen
- Tänk kvalitet före kvantitet
- Laga eller hitta nya användningsområden för dina textilier istället för att slänga dem
Tips på medveten återvinning & avfallshantering
- Reparera, byt och köp second hand. Undvik slit-och-släng kulturen och vårda om det du har.
- Det du verkligen inte vill eller kan använda mer, återvinn och skänk det istället för att slänga. På många återvinningscentraler finns idag ett rum där en både kan reparera och/eller lämna vidare möbler och prylar.
- Undvik engångsartiklar, speciellt de i plast.
- Minska matsvinnet, läs mer om matsvinn här.
- Skaffa kompost och/eller matavfallspåsar, finns det inte i din kommun/byggnad prata med ansvarig om det kan inrättas.
- Köp förpackningsfritt, undvik att packa frukt och grönt i plast.
- Undvik billig elektronik, den innehåller ofta hälsofarliga kemikalier och går snabbt sönder.
- Källsortera rätt. Läs hur här
- Lär dig om olika plaster och förstå deras olika egenskaper.
Sidan uppdaterades 2025.
