Föreningen Medveten Konsumtion jobbar varje dag för att uppnå flera olika miljömål. Allt ifrån Sveriges nationella miljömål och EUs miljömål, till de Globala Målen i Agenda 2030 har vi som ledstjärnor i allt vi gör.
Svenska klimatmål
2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Nedan beskrivs svenska utsläpp samt vilka klimatmål som åtagits för att minska dem.
Källa: Naturvårdsverket
Territoriella utsläpp
Klimatmålen följs upp utifrån utsläppen inom Sveriges gränser – de territoriella utsläppen. Senast år 2045 ska Sveriges sammanlagda nettoutsläpp nå netto-noll. På vägen dit finns olika etappmål för icke-handlande sektorn och för inrikes transporter.
Sveriges territoriella utsläpp var 52 miljoner ton 2018.
Källa: Naturvårdsverket
Konsumtionsbaserade utsläpp
De konsumtionsbaserade utsläppen var cirka 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2018.
I de konsumtionsbaserade utsläppen ingår de utsläpp som uppstår när en vara produceras i ett annat land och sedan konsumeras i Sverige. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar idag cirka 8 ton per person och år. För att vi ska nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet samt det svenska miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan behöver de globala utsläppen vara högst 1 ton per person och år till 2050.
Under hösten 2020 gav regeringen i uppdrag till Miljömålsberedningen att utreda ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen. Den 31 januari 2022 ska utredningen presentera sitt förslag.
Källa: Naturvårdsverket
Vi på föreningen Medveten Konsumtion är stolta över att vi, tillsammans med ett antal svenska organisationer, varit med och satt press på att den här utredningen om mål för konsumtionsbaserade utsläpp blivit av. Läs mer i vår debattartikel i Aftonbladet februari 2020.
Sveriges nationella miljökvalitetsmål
Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Det här målet kallas “Generationsmålet” och bestämdes av riksdagen 1999. Längden på “en generation” sattes som 20 år. Målen skulle alltså vara uppnådda år 2020.
Hur gick det efter 2020 då?
År 2019 lämnade Naturvårdsverket in en fördjupad utvärdering, den femte i sitt slag, av miljömålen och generationsmålet till regeringen. Där drogs slutsatsen att endast 1 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen kommer att uppnås till 2020 och att mer behöver göras för att nå miljökvalitetsmålen. De ansvariga myndigheterna (8 stycken) presenterar i utvärderingen 18 förslag på åtgärder och styrmedel för hur Sveriges miljöpolitik bör ändras för att målen ska kunna uppnås.
Läs mer om Sveriges nationella miljömål på den Officiella webbplatsen.
EU:s sjunde miljöhandlingsprogram
Känner du till EU:s miljömål som rör Sverige och alla 28 medlemsländer? De nio målen specificeras i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram som sträckte sig till år 2020. Det åttonde miljöhandlingsprogrammet är inte klart än men kommer snart. Den långsiktiga visionen är:
ATT LEVA GOTT INOM PLANETENS GRÄNSER “
Prioriterat mål 1: Att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital Prioriterat mål 2: Att omvandla unionen till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi Prioriterat mål 3: Att skydda unionens medborgare mot miljöbelastningar och risker för hälsa och välbefinnande Prioriterat mål 4: Att dra största möjliga fördelar av unionens miljölagstiftning genom att förbättra
genomförandet Prioriterat mål 5: Att förbättra kunskaps- och faktaunderlaget för unionens miljöpolitik Prioriterat mål 6: Att säkerställa investeringar för miljö- och klimatpolitiken och svara för miljökostnaderna
för alla samhällsaktiviteter Prioriterat mål 7: Att förbättra miljöintegrering och politiskt sammanhang samt tillförsäkra samstämmighet
vid utformningen av ny miljöpolitik Prioriterat mål 8: Att förbättra hållbarheten i unionens städer Prioriterat mål 9: Att öka unionens effektivitet i att möta internationella miljö- och klimatutmaningar
Du hittar hela sjunde miljöhandlingsprogrammet här.
Programmet utvärderas och uppdateras med mål inför 2030. Ett förslag på ett åttonde miljöhandlingsprogram för Europeiska Unionen lades fram i oktober 2020.
Internationella klimatmål – Parisavtalet
Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Det beslutades tillsammans med AGENDA 2030 på FN:s klimattoppmöte COP21 i Paris 2015, därav namnet. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Det övergripande målet i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader (detta brukar kallas “1,5 gradersmålet”). Avtalet baseras på rekommendationer från FN:s internationella klimatforskarpanel IPCC:s omtalade rapport “Fifth Assessment Report” om klimatförändringarnas status. IPCC nästa uppdaterade Assessment Report väntas komma tidigt 2022.
Källa: Naturvårdsverket
Agenda 2030
Dagens samhälle är byggt på tillväxt och det ekonomiska systemet fungerar bara om vi fortsätter konsumera. Men det är skillnad på konsumtion och överkonsumtion. Det spelar stor roll om du handlar någonting på impuls eller med eftertanke. Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling de 17 Globala Målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals – SDGs) under samlingsnamnet Agenda 2030. Ett av målen i Agenda 2030, nummer 12, verkar för en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion. Det är vårt fokusmål. Vill du lära dig mer om hur du kan bidra till att de Globala Målen i Agenda 2030 uppnås genom att konsumera medvetet? Vi har svaren!
Mål 12 – Hållbar Konsumtion och Produktion
Föreningen Medveten Konsumtion fokuserar, vilket nästan kan räknas ut från vårt namn, främst på det globala målet nummer 12 – “hållbar konsumtion & produktion”.
I beskrivningen står bland annat att mål 12 ska leda till att:
“människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen”.
År 2030 ska all mål vara uppnådda. Vad kan du och jag göra?
För många kan internationellt hållbarhetsarbete kännas långt borta från vardagen, men vad kan DU som individ göra för att vi ska kunna uppnå de Globala Målen för hållbar utveckling?
I vår videoserie ger vi dig konkreta tips på vad du själv kan göra till vardags. Till exempel:
“Jag skänker det jag inte längre behöver till second hand-butiker.”
”Är det så att du äter fisk, kanske på restaurang, så fråga personalen hur deras fisk är fångad.”
”Välj brokiga äpplen och knasiga gurkor i affären så minskar vi på svinnet och vänder trenden.”
17 mål – 17 tips för dig och mig
