Vi tar tåget från Göteborg till Skövde strax efter lunch. Solen kikar fram bakom ljusgrå moln och luften känns lätt. När våra fötter möter perrongen i Skövde möts våra öron av lokalproducerad musik som testar ljudet inför kvällens uppträdande.

Vi styr kosan mot Saluhallen på Hertig Johans torg där lokala matproducenter samlats för att visa upp sina produkter och hitta nya kunder. Vi fastnar för ekologisk pesto, en salsa verde och djupröda, söta och obesprutade vindruvor från Lassegårdens trädgårdar och ljuvliga knäckestänger med kanel, bakade på gammalt sätt av fullkornsspält från Sivans osthandel. På Saluhallen träffade vi Ulrika Ganning som är intresserad av att axla rollen som lokal redaktör för Ekoguiden i Skövde. Ulrika sprudlar av energi och talar med oss samtidigt som hon styr upp en manifestation till stöd för Ojnareskogen och förevisar ekologiska produkter i Coops marknadsstånd. Ulrika tycker att det är viktigt att Ekoguiden finns i Skövde, inte minst för att belysa alla de kringliggande gårdar och småskaliga livsmedelsproducenter som representeras på torget idag. En bit bort, i köpcentret Commerce kikar vi in och upptäcker till vår stora glädje ett stort och ljust Myrorna som enligt säkra källor tidigare varit bowlinghall. De bjuder på kaffe med kopp och vi är sålda. 

På Rådhuscaféei har vi stämt träff med Sari Strömblad, Skövdes miljöstrateg, för att ta pulsen på Skövdes miljö- och hållbarhetsarbete. Hon slår sig ner vid vårt bord och målar upp en levande bild av en stad med stor potential. Närheten till grönområden och goda kommunikationer med Sveriges två största städer gör läget attraktivt. Området är dessutom berikat med en stor biologisk mångfald och här hittar man till exempel svampar som inte finns någon annan stans. Sari tipsar om att i kommunens tält på torget kan man få veta mer om cykelvägar och grönområden i Skövde. Hon tycker även att högskolan skapar en vitalitet och en energi från unga, nyfikna studenter och tror att den behändiga storleken på staden gör att man skulle man kunna ställa om till en hållbar kommun väldigt snabbt. Sari tipsar oss också om sina guldkorn i Skövde. Hon nämner Myrorna som vi redan känner till och Gengåvan om man är ute efter second hand. Båda ställena är välsorterade och har bra priser. På Myrstacken som är beläget i ett gulligt rött timmerhus ett par kvarter från caféet hittar man Fairtrademärkta produkter från när och fjärran. Sari delar också med sig av sin frisör, Salong erika K. Som är en giftfri salong certifierad enligt Grön Salong. Hon beskriver besöken där som en härlig känsla av avslappning och välbefinnnade helt annorlunda från en vanlig kemisk salong. Slutligen tipsar Sari om restaurang Glädje som serverar lokalproducerat med hjärta. Inte dåligt tycker vi och tackar för pratstunden.

Vi kliver in på själva festivalområdet där Skövdes restauranger bjuder på smakprov. Vi köper ett häfte med kuponger och går loss. Om Saluhallen varit mer än tydligt inriktad på närproducerat och äkta så tappar vi helt känslan av det på festivalområdet. I menyn kan man läsa sig till vilka alternativ som är vegetariska och vilka som innehåller fisk. Förvisso bra men till nästa år vill vi även se eko, reko och närproducerat utmärkt i menyn. Vi dyker genast på Restaurang Glädjes tält och efter Saris lovord vill vi såklart testa! De serverar wallenbergare med ostspäckat mos och marmelad. Kockarna berättar från vilken gård kalvköttet kommer och att osten i moset ärfrån tidigare nämnda Sivans. Vällagat och gott med omtanke. Nästa stopp blir Västerhagens restaurang som är en skolbespisning i kommunens regi. De serverar snyggt upplagd potatistortilla med ugnsbakad paprika, torkade kalamataoliver och vitlökscreme. En sann fröjd för både öga och mage. När vi smält våra första smakportionenr scannar vi menyn efter fler eko eller reko alternativ. Fanny som är vegetarian har lite svårt att hitta något som känns OK medan Jennie bespetsat sig på Parnassens servering där kön ringlar sig lång. På menyn står vildsvin och lamm från trakten. Väl i kassan visar det sig att personalen inte har en aning om varifrån lammet kommer och smaken blir något fadd, kryddad med ointresset om råvarorna. Vi pantar våra burkar i för ändamålet uppställda boxar och känner oss tillfreds med dagen.

Naturligtvis finns det som alltid i festivalsammanhang, saker att förbättra. Kanske kan man införa pant även på plastbesticken, inspireras av Way Out West som för ett par veckor sedan bara serverade vegetariska rätter på sin festival och fokusera mer på närproducerat och ekologiskt även på festivalområdet? Steget är hur som helst taget och vi ser, precis som Sari, ett stort potential i Skövde och matfestivalen.
 

Ekoguiden finns i dagsläget i Stockholm, Göteborg, Umeå, Uppsala, Eskilstuna, Borås, Falun och på Gotland. Här hittar du den.

Tags: