En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du våra sammanfattningar om hållbar matproduktion, konsumtion och matsvinn med mera.
Food planet health
EAT- Lancet Comission, 2019
Det här är en rapport som tar fram ett vetenskapligt underbyggt ramverk för hur vi ska uppnå en hälsosam och hållbar matproduktion samt konsumtion i framtiden. Dagens matproduktion hotar både människors hälsa och planeten. Den har stor negativ påverkan både på klimatet och miljön. Ohälsosamma dieter är ett större hot för dödlighet och sjuklighet än vad alkohol-, drog- och tobaksanvändning och osäkert sex är tillsammans. Men matproduktionen är också den starkaste hävarmen för att optimera hälsa och hållbarhet på jorden. Det finns betydande forskning som länkar samman dieter med hälsa och miljömässig hållbarhet. Men det saknas vetenskapligt förankrade klimatmål för hälsosam och hållbar matproduktion. Det försvårar storskaliga och koordinerade insatser för att förändra det globala matsystemet.
Tre åtgärder som kommissionen utredde:
1) Ett globalt skifte mot hälsosamma dieter
Ett hälsosamt matmönster är ett som täcker kaloriintaget, baseras till största del på växtbaserade produkter, väljer omättade snarare än mättade fetter och begränsar intag från: raffinerade sädesslag, högprocessad mat och adderat socker. Exakt hur matmönstret ser ut behöver anpassas efter kultur och specifika hälsobehov i länder som t.ex. lider av svält.
I praktiken skulle skiftet från dagens matmönster skulle innebära:
Att den globala konsumtionen av frukt, grönsaker, nötter, baljväxter behöver dubbleras och mat såsom rött kött och adderat socker kommer behöva mer än halveras (främst genom att minska överkonsumtion i rikare länder). Hälsomässiga fördelar av ett skifte mot denna kost inkluderar ett förebyggande av 11 miljoner dödsfall per år.
2) Förbättrade praxis kring matproduktionen
Säkra en hållbar matproduktion. Målen är satta med förutsättningen att världen följer parisavtalet och håller uppvärmningen under 2 grader (med målet 1,5 grader) och når målet om fossilfritt 2050. Rapporten sätter upp mål inom klimat- och miljö där det finns tillräckligt med vetenskapligt underlag:
- Klimatförändringar = Växthusgasutsläpp (koldioxidekvivalenter)
- Användning av odlingsmark
- Vattenanvändning
- Kväveanvändning
- Fosforanvändning
- Förlust av biologisk mångfald
Exempel på mål inom hållbar matproduktion:
- Återbalansera användning av kväve- och fosforbaserade gödningsmedel mellan de regioner som använder för mycket och för lite gödning.
- Förbättra vattenanvändningen
- Optimera markanvändning för att minimera förlust av biologisk mångfald
3) Minska matsvinn
- Halvera matsvinnet i produktions- och konsumtionsledet.
Fem strategier för att uppnå dessa åtgärder:
Strategi 1
Sök internationella och nationella åtaganden för ett skifte mot hälsosamma dieter.
- Gör hälsosam mat mer tillgänglig, åtkomlig och kostnadsmässigt åtkomlig/prisvärt
- Förbättra information och marknadsföring
- Investera i folkhälso- och hållbarhetsinformation
- Använd hälsosjukvård för att föra fram nutritionsråd och interventioner
Strategi 2
Ändra jordbrukets prioritet från att producera höga kvantiteter till att producera hälsosam mat.
- Jordbruket och det marina behöver inte bara producera tillräckligt med kalorier för att föda den växande populationen utan också producera en variation av mat för att säkerställa mänsklig hälsa och miljömässig hållbarhet
- Behöver fokusera på biodiversitet istället för att producera stora kvantiteter av ensidiga grödor som till stor del används till djurfoder
Strategi 3
Intensifiera matproduktionen på ett hållbart sätt för att öka produktiviteten av högkvalitativa produkter.
- Återvinning av fosfor
- Redistribuera global användning av kväve och fosfor
- Öka biologisk mångfald
- Den globala matproduktionen behöver bli en koldioxidsänka från och med 2040
Strategi 4
Stark och koordinerad styrning för användandet av land och hav.
- Föda mänskligheten genom befintligt jordbruksland
- Implementera ”half earth” strategin (behålla 80% av den preindustriella artrikedomen genom att skydda den kvarvarande 50% av jorden som intakta ekosystem)
- Förbättra hanteringen av haven för att se till att fisket inte påverkar ekosystemet negativt
Strategi 5
Åtminstone halvera matsvinnet, i linje med de globala målen.
- Minska matsvinnet både i produktionsledet och till följd av konsumtion
- Förbättra logistiken vid skörd, transport, processande och packning
- Förbättra samarbete längst leverantörsledet
- Utbilda producenter
- Utbilda konsumenter
Matsvinn i hemmet – kännedom, attityd och beteende
Livsmedelsverket, 2021-02
En konsumentundersökning med syftet att få en aktuell bild av konsumenternas kännedom, attityd och beteende när det gäller matsvinn. Ungefär en tredjedel av all producerad mat äts aldrig upp. Att minska matsvinnet står med som mål i Agenda 2030 och målet är att halvera matsvinnet i hela ledet, från produktion till konsument. Hushållen står för största delen av matsvinnet och det är där är klimatpåverkan från maten också är som högst. Detta eftersom matprodukten då har tagit sig hela vägen till slutet i kedjan och ”samlat” på sig klimatutläpp längst hela vägen.
Kylskåpstemperatur
Majoriteten är medvetna om att matsvinn är ett miljöproblem. Ungefär hälften svarar att matsvinn är ett stort eller mycket stort miljöproblem. Det är fler kvinnor än män som anser att det är ett mycket stort problem. 9 av 10 anser att de själva har ett ansvar att minska matsvinn. Fler behöver bli medvetna om att kylskåpstemperaturen bör ligga runt 4 grader. Endast 4 av 10 svarar rätt (40% svarar att den ska vara högre). Med lägre kylskåpstemperatur håller varorna längre. Endast 3 av 10 visste att tillagad mat håller så länge som upp till 1 vecka i kylskåpet. 50% svarar att den håller 2-3 dagar.
Matens hållbarhet
Främst yngre som trodde att hållbarheten var kortare än vad den var. Främst slängs maten för att den känns ofräsch eller för att man är rädd att bli sjuk. De som fått info om hur de kan minska matsvinn det senaste året (4 av 10 av de deltagande) uppger i högre grad att matsvinn är ett mycket stort problem för miljön. Drygt 60-70% uppger att de slänger mindre mat i sopkorg och vask jämfört med genomsnittet. Yngre svarar att de oftare slänger mat jämfört med äldre och män uppger att de slänger mer än kvinnor. Rapporten skriver att det verkar finnas en underskattning bland deltagarna kring sitt eget matsvinn.
Bäst före
Det som slängs oftast är grönsaker och frukt, följt av pasta, ris och bröd. Ägg slängs minst. Kunskap kring datummärkning behöver förbättras. ”Bäst före” välkänt där 8 av 10 svarar att maten kan vara ätbar efter detta datum. ”Sista förbrukning” svarar 6 av 10 att maten kan vara ätbar även efter angivet datum, vilket inte stämmer. Den egna insikten kring sitt matsvinn behöver fortsätta öka samt motivationen för att ta hand om maten bättre. Här behövs kombination av kommunikation och kampanjinsatser men också ett större ansvar från de som jobbar inom livsmedel att hjälpa konsumenterna att göra val som minskar matsvinn.
Matsvinn i hemmet – kännedom, attityd och beteende
The practice approach in practice: Lessons for Civil Society Organizations (CSOs) that work towards sustainable food consumption in Sweden
Vishal Parekh, Mikael Klintman, Dec 2020
Studie som genom intervjuer undersöker hur organisationer i civilsamhället (omnämns om CSOs fortsättningsvis), som arbetar för en hållbar livsmedelskonsumtion, kan analyseras och förbättras genom insikter från praktikteori. Praktikteori fokuserar på de olika delarna (elementen) i ett mänskligt beteende som blir till en praxis/handling. Dessa blir formade av yttre faktorer såsom kultur, historia, institutioner och infrastrukturer i den aktuella kontexten. Istället för att fokusera på individens beteende och attityd ses personen istället som en ”bärare” av olika praxis. En praxis påverkas av yttre faktorer såsom kunskap/kompetens, materiella omständigheter och betydelse (vilken betydelse handlingen tillskrivs).
I studien utgår de från ett ramverk från Alan Ward där man delar upp praxisen att äta i fyra delar:
1) inköp av mat
2) tillagning
3) måltidssituationen
4) bedömning av smak och estetik.
Intervjuer gick ut på att undersöka OM och HUR organisationer i civilsamhället i dagsläget gör interventioner kring praxisen att äta samt. Intervjuerna indelades utifrån Alan Wards ramverk.
Aktiviteter som intervjuade CSOs genomför
Inköp av mat (även lagring i ex kyl inkluderas)
- Lobba för ökad åtkomst av hållbara livsmedelsval i livsmedelsbutiker såsom ekologiskt kaffe och ekologiska bananer
- Utveckla hållbara menyer tillsammans med restauranger
- Ge praktiska tips för hur man planerar matinköp för att undvika matsvinn
- Öka konsumenternas kunskap kring hållbara livsmedelsval såsom säsongsbaserade grönsaker. Pusha affärer att ha tydligare märkning, certifiering och marknadsföring.
- Lobba för att ta bort offentlig finansiering av ohållbara livsmedelsproduktionsmetoder
Tillagning
- Ta fram recept och guider
- Ge råd för minskat matsvinn
- Lobba för minskad användning av giftiga ämnen i plast
Måltidssituationen
- Kartlägga restauranger och caféer med mer hållbara val
- Ekofika med diskussionskort kring ekologisk produktion
- Erbjöd caféer möjlighet till rabatt på ekologiskt kaffe
- Informationsspridning
Bedömning av estetik och smak
- Påverka skolor till att servera vegetarisk mat som är estetiskt tilltalande
- Tränar personer som går ut och håller föredrag om vegetarisk mat
- Uppmuntrar att folk smakar och luktar istället för utgångsdatum
SLUTSATSER EFTER INTERVJUERNA
- CSO fokuserar främst på individuella val och beteendeförändringar.
- CSO aktiviteter fokuserar oftast på några få element av praktikteori och gör insatser sporadiskt istället för pågående insatser.
EXEMPEL PÅ HUR CSO KAN ARBETA MER PRAKTIKTEORETISKT:
- Inköp
- lobba för ändrad marknadsföring av varor (mot mer hållbara alternativ). Både i kampanjer och vad som är på display i butiken. Detta kan ändra ”betydelsen” av inköp i den kulturella kontexten.
- I samarbete med kommunen ta fram långsiktiga strategier för att minska matsvinn.
- Uppmuntra stadsodling och matträdgårdar i stan. Att komma närmare maten gör människor även uppmärksamma på hur känsliga plantor är för miljömässig påverkan.
- Tillagning
- Uppmuntra spridning av matlagningskunskaper för att minska matsvinn ex. i skolor, kommuner, privata restauranger
- Måltidssituationen
- Upprätta partnerskap med restauranger som är ledande inom hållbarhet för att normalisera hållbart ätande. De kan erbjuda billigare hållbara måltider och diskussionskit (liknande som vid Ekofika)
- Organisera knytkalas med matrester, där man får ta med överblivna rester i matlådor. I samband med detta skulle man kunna ha temafilmvisning med diskussioner. Förutom att ge praktiskt kunskapsutbyte får man en känsla av samhörighet och tillskriver praxisen ”mening”.
- Bedömning av estetik och smak
- Kan erbjuda smak-event eller gastronomi-festival för att skifta smaken av hållbar mat i en positiv riktning.
Koordinera arbetet
Organisationer i civilsamhället (CSO) föreslås kunna gynnas av att fokusera mer på särskilda element från praktikteorin. Eftersom teorierna är komplexa och kräver långsiktigt engagemang behövs en starkare koordination över olika samhällsfunktioner. Där kan CSO spela en viktig roll i att koordinera arbetet mellan praktiska och politiska aktiviteter i det offentliga, privata och civilsamhället. Här kan även skolor och andra offentliga institutioner vara hjälpsamma samarbetspartners.
Vilka insatser CSO har möjlighet att genomföra beror såklart på materiella resurser, såsom ekonomi. Där det inte finns ekonomiska möjligheter att anordna event finns kanske istället en möjlighet att använda sin plattform och ’status’ i samhället till att arbeta för förändring. Det kan handla om normer för hållbar mat som att köttätande till exempel ses som maskulint.
Mat som gör gott
Sveriges konsumenter, april 2021
Policy framtagen i samarbete mellan medlemsorganisationerna i Matgruppen och fastställts av Sveriges konsumenter. Det krävs stora åtgärder för att minska klimatpåverkan och gynna biologisk mångfald! Även för att minimera läckage av kväve och fosfor till naturen och ersätta fossil med förnybar. Dokumentet definierar Sveriges konsumenters viktigaste lösningar för att uppnå detta.
Deras vision är att alla har tillgång till bra mat vilket betyder:
- Säker; kunna lita på maten. Fri från naturliga gifter, skadliga mikroorganismer, rester av bekämpningsmedel och läkemedel.
- Prisvärd; konsumenten ska ha tillgång till en variation av prisvärda matvaror.
- Ärlig; Att innehållsförteckning, ursprungsangivelser, och hälsomärkning stämmer. Märkning ej vilseledande och den ska vara lätt att förstå för normal konsument.
- Hållbart producerad; hålla sig inom planetens gränser med hänsyn till klimatpåverkan, biologisk mångfald och markanvändning. Men även gällande kemiska föroreningar och hållbart nyttjande av vatten. Sociala, ekonomiska och djuretiska perspektiv ingår också här.
Utval av de lösningar de föreslår i policy-rapporten (numren anger de mål-nr i rapporten):
Folkhälsomål:
1. Sätt upp mätbara mål för matvanor och fysisk aktivitet. I kombination med detta fasa ut stöd till produktion av ohälsosamma livsmedel.
Skolans roll:
2. Öka antalet timmar hem- och konsumentkunskap för att ge jämlika förutsättningar att göra hälsosamma och hållbara livsmedelsval. Naturlig koppling till lärande och måltidsverksamhet.
Hälsopåståenden:
3. Marknadsföring av livsmedel får inte vara vilseledande.
Reklam till barn:
4. Förbjud marknadsföring av ohälsosam mat och dryck till barn.
Livsmedelsinformation:
6. Inför obligatorisk förenklad livsmedelsmärkning av näringsinnehåll. Ex trafikljusmodellen.
Ursprungsmärkning:
9. Krav på märkning av råvarans ursprung införas även på restauranger, storkök, livsmedelsproducenter och grossister. Visa till exempel på köttet vart djuret är fött, uppfött och slaktat.
Alkohol:
11. Inför lag om komplett livsmedelsinformation även på alkoholdrycker som säljs i Sverige.
Matsvinn:
12. Minska matsvinn genom politiska åtgärder. Ha tydliga mål, sprid information och folkbilda om hushållning. Ge goda exempel! Ställ politiska krav på tillvaratagande av överbliven mat. Satsa på utveckling av teknologi och råvaror som ökar effektiviteten i livsmedelssystemet.
Ekologisk mat:
14. Gör det enklare att ställa krav på ekologisk mat i offentlig upphandling.
Klimatsmart mat:
15. Minska växthusgasutsläpp från mat genom att anpassa nordiska rekommendationer till EAT-Lancet rapporten.
Hållbara proteiner:
18. Gynna omställning till produktion av hållbara proteinkällor både veg och animaliska. Ex. gräsbetande boskapsdjur, ekologiskt kött, samt vilt.
Kemiska bekämpningsmedel:
19. Tillämpa försiktighetsprincipen, inför gruppvisa riskbedömningar, förbjud farliga ämnen, skärp myndighetstillsyn och effektivisera EU:s kemikalielagstiftning.
Livsmedelsförpackningar:
22. Se till att livsmedelsförpackningar används på rätt sätt ur miljö- och användbarhetsperspektiv. Främja bra befintliga lösningar och stimulera innovativa förpackningslösningar.
Djurskydd:
23. Starkare lagstiftning för djurskydd med tydliga mål.
Antibiotikaresistens:
24. Inför hög lägsta djurskyddsnivå med tvingande åtgärdsprogram och kontroll av efterlevnad i EU:s medlemsländer.
25. Arbeta med konsumentupplysning för att informera om hur valet av animaliska livsmedel påverkar antibiotikatrycket.
Offentlig upphandling:
26. Stärk möjligheterna att ställa krav utifrån folkhälsa, miljö, etik, arbetsrätt, djurskydd, kvalitet och hälsa vid upphandling av mat.
Konkurrens:
27. Öka konkurrensen inom dagligvaruhandel genom politiska åtgärder
28. Genomför studier över hur dominerande aktörer påverkar utbud, kvalitet, tillgänglighet, hållbarhetsaspekter och priser.
Den europeiska jordbrukspolitiken (CAP):
30. Utveckla den europeiska jordbrukspolitiken så att den lever upp till kravet på en hållbar livsmedelsproduktion.
Livsmedelskontroll:
32. Skapa effektivare och likvärdig livsmedelskontroll genom att överföra ansvaret från kommunerna till staten. Det betyder likabehandling av livsmedels- och djurskyddskontrollerna.
Sårbarhet och försörjningsförmåga:
34.Regeringen ta fram tydlig plan för inhemsk produktion ska bli mindre beroende av import. Ökat stöd till ekologisk produktion som är mindre beroende av import.
36. Stimulera regional direkthandel som ex REKO-ring
39. Frihandelsavtal måste ta hänsyn till effekterna på den nationella matförsörjningsförmågan.
40. Öka konsumenters tillgång till odlingskunskap, rådgivning och växtmaterial anpassat för småskalig produktion. Det gör att självhushållning ska vara en viktig del av livsmedelsförsörjningen under kristider.
GMO:
41. Tillåt och använd ny genteknik endast om den kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Hänsyn tas till miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna.
44. Konsumenter har alltid rätt att veta om GMO-teknik använts i själva produkten eller i foder till djur.
