En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du en sammanfattning av Konsumtionsrapporter som analyserar de privata hushållens konsumtion i Sverige.
Konsumtion på villovägar
Hinder för väl fungerande konsumentmarknader och hållbar konsumtion. Konsumentverket, 2021.
Denna rapport är utförd av Konsumentverket på uppdrag av regeringen. Den syftar till att identifiera hinder för väl fungerande konsumentmarknader och för hållbar konsumtion. Rapporten är genomförd genom fyra studier: två forskningsöversikter med expertintervjuer, en enkätundersökning och olika experiment. Rapporten använder sig av en modell i sin analys om beteende som kallas COM-B. Den menar att en person måste ha möjlighet, förmåga och motivation för att ändra ett beteende.
Kunskap
Författarna beskriver att kunskap är viktigt för att få konsumenter att fatta genomtänkta beslut och konsumera hållbart, trots att information i sig sällan är effektivt till att ändra på beteende. Att sprida information är inte effektivt som huvudinsats, men kan vara ett bra komplement. Fenomenet Information overload exemplifierar utmaningen, då konsumenter har svårt att ta till sig långa och komplexa avtal eller villkor. Ifall det är framlagt i sådana format, kan konsumenter missa viktiga villkor eller information och därmed inte fatta lika väl genomtänkta beslut.
Digitalisering som hinder för väl fungerande konsumentmarknader
- Digitalisering menas å ena sidan vara en positiv utveckling för konsumenter. Men å andra sidan menas utvecklingen också försätta konsumenter i ett underläge i relation till företagen.
- Digitalisering möjliggör även för företag att övervaka och följaktligen påverka konsumenters val och beteende. Detta benämns dark patterns, alltså användargränssnitt som är formade för att vilseleda konsumenten och gynna företaget. Poängen med dark patterns är att få konsumenten att konsumera mer och mer ogenomtänkt.
- Exploatering av konsumentdata. Digitaliseringen möjliggör övervakning och datainsamling. Denna data kan sedan missbrukas för exempelvis riktad reklam, utifrån konsumentens intressen och digitala beteende.
Hinder för miljömässigt hållbar konsumtion
- Priset. De hållbara alternativen är oftast dyrare. Det är nämligen priset som konsumenter anser vara största hindret för att handla ekologiska livsmedel istället för vanliga.
- Utbud. Det finns oftast ett mindre utbud av hållbara alternativ, som dessutom kan upplevas som mindre lockande. Exempelvis tycker konsumenter ibland att växtbaserade alternativ inte är lika goda som kött. Den cirkulära handeln, exempelvis att hyra eller reparera, uppfattas som mer tidskrävande än att köpa nytt.
- Marknadsföring. Både marknadsföring som motiverar till ohållbar konsumtion, men även missvisande marknadsföring om vad som egentligen är mer hållbart. Detta försvårar ytterligare för konsumenter som vill handla mer hållbara varor och tjänster.
- Normer. Konsumtion anses vara en identitetsmarkör och formar en livsstil. Vad man konsumerar formas av självbilden.
Åtgärder
- Lagstiftning behöver i större utsträckning ta i beaktande beteendevetenskap och vad som orsakar hur konsumenter agerar. Därtill behöver lagstiftandet, och marknadens aktörer, utvecklas för att uppmärksamma den digitala komplexiteten.
- Vissa former av dark patterns är redan förbjudna, men det är svårt att stifta lagar om det eftersom det är svårt att dra gränser för vad som är vilseledande och inte. Att företagens kunskap om dem ökar kan motverka användandet av dem. Det kan även vara en lösning att upprätta digitala tjänster där företag kan testa ifall deras webbdesign riskerar att vara vilseledande.
- Konsumenter har svårt att ta till sig kunskap om hur deras data hanteras. Därmed är inte att sprida kunskap till konsumenten lösningen till detta problem. Däremot behöver företagens kunskaper om detta öka, och det bedöms ha viss effekt. Därtill bedöms strukturella åtgärder som begränsar företagens rätt att samla in och använda data om konsumenter vara en effektiv åtgärd.
- Styrmedel riktade mot utbudssidan och företagen. Att främja konkurrenskraften hos de mer hållbara alternativen och göra de billigare och därmed mer attraktiva.
- Genom till exempel avdrag eller bidrag skapa incitament för konsumenter att handla hållbart.
- Sprida kunskap till konsumenter, men detta är mindre effektivt. Det kan dock bidra, exempelvis till de konsumenter som redan är motiverade att göra hållbara val.
Konsumtionsrapporten 2020 [Acceleration]
Centrum för konsumtionsforskning, En rapportserie om den svenska konsumtionen, John Magnus Roos (red.)
I Konsumtionsrapporten 2020 analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2019 och 2020.
Utbrottet av covid-19 har påverkat vår konsumtion. Det gäller alltifrån mängden vi konsumerar, till vad vi konsumerar och på vilket sätt. Rapporten lyfter fram att den totala konsumtionen för hushållen minskade med 4,8% under de tre första kvartalen 2020 jämfört med period år 2019. De områden där man ser att konsumtionen minskat är: (1) hushållens konsumtion i utlandet -45% (2) hotell, caféer och restauranger -23%, (3) kläder och skor -16% och (4) transporter -12%. Minskningen sågs starkast under andra kvartalet men med en efterföljande tendens till återhämtning under tredje kvartalet.
Pandemin har påverkat
Nedgången förklaras delvis av pandemin som förändrat våra behov och konsumtionsmöjligheter. Under pandemin har efterfrågan av kläder minskat (med vissa undantag såsom ”myskläder”), möjligheten till resor och att vistas i offentliga miljöer har förändrats. Men även om pandemin spelat in i den minskade konsumtionen är den inte ensam förklaringen till de nedåtgående siffrorna. Redan före utbrottet kunde vissa trender synas. Tiden som spenderas i köpcentrum halverades mellan 2018 – 2019. Stagnerad klädkonsumtion har diskuterats i tidigare rapporter och antalet tillfällen vi spenderar i barer och restauranger har varit nedåtgående sedan 2018. När det kommer till konsumtion i utlandet började minskningen synas redan 2017 – 2018. Teorier kring varför formulerades då som den varma sommaren 2018, höjd flygskatt, svag svensk valuta eller klimatångest. Minskningen fortsatte 2019 vilket istället tyder på att beteendeförändring är en mer rimlig förklaring.
Ökad konsumtion
Områden som ökat sin konsumtion efter covid-19 utbrottet är konsumtion kopplat till hemmet såsom: boende, mat, dryck, hemelektronik, heminredning, möbler och byggvaror. Vilket beskrivs som logiskt då allt mer tid spenderades hemmavid, även om ett starkt intresse för hemmet även det funnits innan pandemin. Konsumtion inom kommunikation såsom posttjänster, teleutrustning och teletjänster var det område som ökade mest markant 2019 men har fortsatt öka av förklarliga skäl såsom social isolering/distansering.
E-handel
En uppgång av e-handel sågs redan innan pandemin men är något som vidare accelererats. Viljan att undvika fysiska butiker kan ha bidragit till att e-handel för dagligvaruhandeln ökade 115% andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. 22% av den svenska befolkningen, främst människor i storstaden och från högre socioekonomisk status, ägnade sig åt att hamstra/bunkra första delen av 2020. Detta förklarades med en vilja att undvika smitta, inte på grund av en rädsla att varor skulle ta slut. Som exempel ökades försäljningen av burkskinka med 500% under pandemins första två veckor. Det som bunkrades i övrigt var främst konserver, pasta och toapapper.
Ökat intresse för miljöfrågor
Allt fler visar intresse för miljöfrågor 2020 jämfört med 2019. 2019 var också året då det skedde ett trendbrott kring konsumtion av second hand. Efter att det hade varit nedåtgående under några år. Däremot visar utvecklingen av pandemin på viss tillbakagång och detta tros bero på en rädsla att vara ute i fysiska butiker och träffa människor. Rapporten avslutas med en reflektion kring att det finns en risk för ett uppdämt konsumtionsbehov när pandemin är över. Att många kommer vilja lägga pengar på att resa, klä upp sig och gå ut och äta. De konstaterar dock att dessa branscher har en långsiktigt nedåtgående trend som tillskrivs andra faktorer/orsaker än covid-19.
