Konsumtion i Sverige

En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du en sammanfattning av Konsumtionsrapporter som analyserar de privata hushållens konsumtion i Sverige.

Konsumtionsrapporten 2020 [Acceleration] 

Centrum för konsumtionsforskning, En rapportserie om den svenska konsumtionen, John Magnus Roos (red.) 

I Konsumtionsrapporten 2020 analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2019 och 2020.

Utbrottet av covid-19 har påverkat vår konsumtion. Det gäller alltifrån mängden vi konsumerar, till vad vi konsumerar och på vilket sätt. Rapporten lyfter fram att den totala konsumtionen för hushållen minskade med 4,8% under de tre första kvartalen 2020 jämfört med period år 2019. De områden där man ser att konsumtionen minskat är: (1) hushållens konsumtion i utlandet -45% (2) hotell, caféer och restauranger -23%, (3) kläder och skor -16% och (4) transporter -12%. Minskningen sågs starkast under andra kvartalet men med en efterföljande tendens till återhämtning under tredje kvartalet. 

Pandemin har påverkat

Nedgången förklaras delvis av pandemin som förändrat våra behov och konsumtionsmöjligheter. Under pandemin har efterfrågan av kläder minskat (med vissa undantag såsom ”myskläder”), möjligheten till resor och att vistas i offentliga miljöer har förändrats. Men även om pandemin spelat in i den minskade konsumtionen är den inte ensam förklaringen till de nedåtgående siffrorna. Redan före utbrottet kunde vissa trender synas. Tiden som spenderas i köpcentrum halverades mellan 2018 – 2019. Stagnerad klädkonsumtion har diskuterats i tidigare rapporter och antalet tillfällen vi spenderar i barer och restauranger har varit nedåtgående sedan 2018. När det kommer till konsumtion i utlandet började minskningen synas redan 2017 – 2018. Teorier kring varför formulerades då som den varma sommaren 2018, höjd flygskatt, svag svensk valuta eller klimatångest. Minskningen fortsatte 2019 vilket istället tyder på att beteendeförändring är en mer rimlig förklaring.

Ökad konsumtion

Områden som ökat sin konsumtion efter covid-19 utbrottet är konsumtion kopplat till hemmet såsom: boende, mat, dryck, hemelektronik, heminredning, möbler och byggvaror. Vilket beskrivs som logiskt då allt mer tid spenderades hemmavid, även om ett starkt intresse för hemmet även det funnits innan pandemin. Konsumtion inom kommunikation såsom posttjänster, teleutrustning och teletjänster var det område som ökade mest markant 2019 men har fortsatt öka av förklarliga skäl såsom social isolering/distansering.

E-handel

En uppgång av e-handel sågs redan innan pandemin men är något som vidare accelererats. Viljan att undvika fysiska butiker kan ha bidragit till att e-handel för dagligvaruhandeln ökade 115% andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. 22% av den svenska befolkningen, främst människor i storstaden och från högre socioekonomisk status, ägnade sig åt att hamstra/bunkra första delen av 2020. Detta förklarades med en vilja att undvika smitta, inte på grund av en rädsla att varor skulle ta slut. Som exempel ökades försäljningen av burkskinka med 500% under pandemins första två veckor. Det som bunkrades i övrigt var främst konserver, pasta och toapapper.

Ökat intresse för miljöfrågor

Allt fler visar intresse för miljöfrågor 2020 jämfört med 2019. 2019 var också året då det skedde ett trendbrott kring konsumtion av second hand. Efter att det hade varit nedåtgående under några år. Däremot visar utvecklingen av pandemin på viss tillbakagång och detta tros bero på en rädsla att vara ute i fysiska butiker och träffa människor. Rapporten avslutas med en reflektion kring att det finns en risk för ett uppdämt konsumtionsbehov när pandemin är över. Att många kommer vilja lägga pengar på att resa, klä upp sig och gå ut och äta. De konstaterar dock att dessa branscher har en långsiktigt nedåtgående trend som tillskrivs andra faktorer/orsaker än covid-19.

Konsumtionsrapporten 2020