Handel & Företagande

Sammanfattning: New UN report finds almost no industry profitable if environmental costs were included

Michael Thomas i Exposing the Truth, 2015-04-09

Vårt nuvarande handelssystem tillåter i stort sett alla företag att externalisera både sociala- och miljökostnader, det vill säga någon annan än de själva betalar för dessa kostnader/konsekvenser som uppstår. Artikeln presenterar delar av en rapport från Trucost (på uppdrag av The Economics of Ecosystems and Biodiversity) som utforskat hur vinsten från några av världens största industrier står sig mot olika typer av miljömässiga kostnader (vatten- och landanvändning, mark- och vattenföroreningar, utsläpp av växthusgaser och förorening från avfall). När man tog med de externaliserade kostnaderna i beräkning gjorde i stort sett ingen av industrierna en vinst. Vilket betyder att den vinst som görs av de mest framgångsrika företagen (inom olje-, kött-, gruv- och elektronikindustrin) görs på bekostnad av framtiden. Om företagen själva hade betalat de miljömässiga kostnaderna hade det i vissa fall inneburit att företagen konstant hade förlorat pengar. De mest miljöpåverkande sektorerna beräknas vara kött- och kolproduktion. Detta visar på att dagens regulationssystem för dessa företag är otillräckliga eller korrupta. Förslag på lösningar:

  • Sluta tillåta företagen att tro att de är miljömässigt ansvarstagande
  • Stötta lösningar såsom att bojkotta kampanjer för ’billiga’ produkter där någon annan betalar priset
  • Pressa de styrande att ändra sina regelverk 

New UN report finds almost no industry profitable if environmental costs were included

Hållbar finansiering: Rådet antar ett gemensamt EU-klassificeringssystem

Pressmeddelande från EU-rådet, 2020-04-15

EU inför gemensamt klassificeringssystem för att göra det tydligt vilka aktiviteter som anses vara miljövänliga. Detta ska göra det lättare för företagare och investerare att främja aktiviteter som bidrar till en hållbar utveckling och nå 2030-målet i Parisavtalet. Klassificeringssystemet planeras vara klart i slutet av 2020 och tillämpas före slutet av 2021.

I april 2020 antogs beslutet genom skriftligt förfarande, och rådet tog alltså ståndpunkt vid första behandlingen. (Behöver antas vid andra behandlingen innan offentliggörs och träds i kraft.) Den framtida ramen baseras på sex EU-miljömål:

  1. mildra klimatförändringarna
  2. anpassning till klimatförändringar
  3. hållbart bruk och skydd av vatten och marina resurser
  4. övergång till en cirkulär ekonomi
  5. förebyggande och bekämpning av föroreningar
  6. skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Kriterier och definitioner

Hållbar finansiering: Rådet antar ett gemensamt EU-klassificeringssystem

 

Handels miljö- och klimatpolitiska program

Martin Briland Rosenström och Ola Palmgren (Handelsanställdas förbund), 2020:03

Rapport som undersöker hur handelsanställda ser på miljö- och klimatfrågor, hur handelns påverkan på klimat och miljö ser ut och vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma en mer hållbar konsumtion och handel. Genomsnittssvensken konsumerar som om vi hade 4 jordklot och konsumentverket menar (2018) att konsumtionens klimatpåverkan måste minska med 80% inom ett par decennier. Handeln fyller viktig funktion i detta och bär betydande ansvar.

Coronakrisen: minskad klimatpåverkan från konsumtion. Men forskare och opinionsbildare menar att det finns en uppenbar risk för att de långsiktiga konsekvenserna kan visa sig förödande (se ref sid 9). Strävan efter att återfå tillväxten kan leda till att åtgärderna för hållbar omställning hamnar på lägre prio. Borde fokusera på att skapa en klok kris- och återhämtningspolitik för att bygga ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Resultat undersökning av handelsanställda

  • Tydlig uppfattning bland handelsanställda om att branschens miljö- och klimatpåverkan behöver minska och de flesta anser att företagen själva har ett ansvar att bidra till det.
  • Topp fem prioriterade områden hos medlemmarna:
  1. Erbjuda produkter i mer miljövänligt material och mer miljövänliga förpackningar
  2. Fokusera på att skapa leverans- och retursystem med minskad miljö- och klimatpåverkan
  3. Fokusera mer på att sälja varor som är närodlade eller närproducerade
  4. Ställa mer krav på leverantörer att ha en mer miljö- och klimatvänlig tillverkningsprocess
  5. Sälja varor som håller längre
  • Enkäten visar att miljö- och klimatfrågor sällan ingår i utbildning och insatser för kompetensutveckling. 
  • Många handelsanställda anser att företagen kan bli bättre på att bistå kunder med information som leder till medvetna val kring produktens påverkan om miljö- och klimat

 

Resultat handelns mijöpåverkan

  • Minskning av växthusgasutsläpp med 27% 1990 jämfört med 2018 i Sverige, men minskningstakten innan corona avstannat
  • Sveriges klimatåtagande och den statistik som ligger till grund för dem är begränsat till utsläpp som sker inom Sverige, landets ”territoriella utsläpp”. Det gör att de utelämnar alla utsläpp som Sverige orsaker i utlandet.
  • Utsläppen från konsumtion är relativt konstanta i Sverige (något minskad), men om man inkluderar utsläpp från utvinning av råvaror, produktion och transport som sker utom Sveriges gränser ser man att utsläppen från svensk konsumtion är betydligt större i utlandet än i Sverige. Ca 60% av konsumtionsutsläppen sker i utlandet.
  • Skillnad i regelverk utanför Europa vilket gör det lättare att arbetsförhållanden kommer i skymundan.
  • Svårighetsgrad för konsumenter att göra medvetna val varierar. Upplever att det är svårare att göra bra miljöval för sällanköpsvaror (såsom hemelektronik, möbler, inredning, kläder, skor) jämfört med dagligvaror såsom livsmedel. Om konsumenten förväntas göra bättre val behövs bättre förutsättningar än idag såsom mer, bättre och lättillgänglig information.

 

Klimatutsläpp från livsmedel

Största källorna till växthusgasutsläpp bland livsmedelsgrupper:

  1. Kött (21,5%)
  2. Mjölk, ost, ägg (16,5%)
  3. Grönsaker (12,2%)
  4. Frukt (10,3%)
  5. Bröd och spannmålsprodukter (8,8%)

 

Klimatutsläpp från sällanköp och övriga förbrukningsvaror

  1. Kläder och skor (16,9%)
  2. Fordon (15,7%)
  3. Lek, sport och fritidsvaror (12,8%)
  4. Drivmedel (10,6%)
  5. Möbler och inredning (9,4%)

Ofta hänger en miljömässig hållbarhet ihop med bättre omständigheter för arbetarna

 

Luftföroreningar kopplat till konsumtion

  • Ammoniak: störst del från jordbruksproduktion. Hantering av gödsel största utsläppskällan. Skada: övergödning, försurning, förstör biologisk mångfald, skadligt för lungorna.
  • Svaveldioxid: främst från förbränning av fossila bränslen i industri och transport. Skadlig för miljö och mänsklig hälsa.
  • Kväveoxid och flyktiga organiska ämnen (produkt av ofullständig förbränning och avdunstning av kemikalier från produkter ex tändvätska, rengöringsprodukter och bilvårdsprodukter): Kan i kombination bilda marknära ozon som skadar både miljö och hälsa. I kontakt skada andning och skada växtlighet, övergödning.
  • Partiklar (samlingsnamn för små bitar av material som frigörs vid ex slitage av väg och förbrännings- och industriprocesser vid produkttillverkning): Mest livsmedelsvaror. Har stor hälsopåverkan i området nära där de sker. Viktig bidragande orsak till luftvägssjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och lungcancer.

 

Åtgärdsplan för en mer hållbar handel

Fackföreningarna spelar en viktig roll i omställningen då ett förändrat klimat kommer beröra fackliga områden såsom jämlikhet och påverkad arbetsmarknad.

 

För att underlätta för konsumenter

  • Bättre information om varors miljö- och klimatpåverkan viktig förutsättning (obligatorisk miljö- och klimatdeklaration)
  • Normen av ett konsumtionssamhälle behöver förändras. ”Fast fashion” och ”slit och släng” behöver förändras.
  • Handeln behöver skära ner reor, mängdrabatter, tillgång till kollektioner och produktionslinjer som snabbt byts ut. Men här behöver flera aktörer agera samtidigt.

 

Politiska styrmedel

  • Införande av miljö- och klimatpotter för konsumenten. Men saknas modell att ta ställning till.  
  • Förbjud de mest klimat- och miljöskadliga varorna.
  • Åtgärder för att utsläpp inte kan ”flytta utomlands”.
  • Skärpa lagkrav på övergång till fossilfria transporter.
  • Ändra momssatsen för att premiera ex livsmedelsvaror med lägre miljö- och klimatpåverkan.
  • Offentlig upphandling behöver bli bättre på att ställa krav kring hållbarhet.
  • Skatt på kött och låg andel kött i offentlig upphandling.

 

Cirkuläritet

  • Behov av förmedling, förädling och försäljning av varor och tjänster ex second hand
  • Ökning av uthyrning
  • Pantsystem för fler produkter ex batterier, mobiler, elektronik

 

Handels miljö- och klimatpolitiska program