Konsumtion är ett ord på mångas läppar idag. Trots att fler har kunskap om dess påverkan på klimatet så fortsätter vi köpa nya kläder och spendera massvis med pengar på fenomen som Black Friday. När det gäller matvaror är vi inte mycket bättre och idag slängs en tredjedel av all mat som produceras. Det krävs kraftfulla och konkreta åtgärder i kombination med förändrade beteenden för att vi ska kunna konsumera hållbart. Men hur tar vi oss dit? Och på vems axlar ligger ansvaret?
Den 18 september samlades modeskapare, forskare och näringsliv på Kulturhuset Stadsteaterns scen Under Fontänen. Ämnet för kvällen var hållbar konsumtion av både mat och mode. Vad har vi för ansvar som konsumenter? Vad kan vi göra? Och vad gör vi faktiskt? Dessa frågor inledde ett samtal som kom att handla om matsvinn, återanvändning, begränsade utbud och mycket mer. Under BIRGITTA ENGLINS ledning bjöds publiken in i diskussionen med deltagarna på scenen. I samtalet deltog Åsa Östlund som är tillförordnad sektionschef för Hållbara textilfibrer på RISE och programchef för MISTRA FUTURE FASHION, Mårten Thorslund som har grundat MATSVINNET, SUSANNE BESKOW textil konceptdesigner med fokus på cirkulär design, samt JONNA ELOFSSON BJESSE som är kommunikationsansvarig för Medveten Konsumtion.
“Svensk klimatpåverkan, alltså hur mycket vi i Sverige förbrukar på ett år, är väldigt stor. Och hela 80 procent av denna klimatpåverkan kommer från produktionen, det vill säga allt ifrån fiberproduktion till transport. Som konsument kanske man då tänker att det inte är så mycket man kan göra. Men titta på detta exempel. Om vi förlänger tiden på ett plagg med två, exempelvis genom att sälja vidare en tröja som du tröttnat på, så minskar klimatpåverkan med 49 procent. Lägger vi sedan till produktionsledet och använder solenergi istället, så får vi en minskad klimatpåverkan på 67%. Om vi till sist lägger på det faktum att de som bor nära butiken kan gå eller cykla dit, så kan vi utan att egentligen göra så mycket med vårt beteende, minska klimatpåverkan med 78%.” Sa Åsa Östlund när hon introducerade frågan om konsumtion av kläder och textil. “Mycket handlar helt enkelt om att tänka sig för innan man agerar och konsumerar. Men jag vill att ni ska veta att det inte är lätt att vara konsument.”
Inom projektet Mistra Future Fashion har Åsa tillsammans med flera forskare undersökt konsumtionsbeteenden och hon menar att det inte är lätt att agera hållbart. “Det vi har sett är att om vi har en grupp personer som säger att de vill agera hållbart, så är det endast åtta procent som faktiskt gör det. Skickar man med information om hur man agerar hållbart, då är det tio procent som gör det. Men, får man sätta en individuell målsättning för sitt agerande och få feedback på det, samtidigt som man åtar sig att uppfylla målet, exempelvis på sociala medier, då kommer vi upp i hela 60 procent. Detta ger alltså effekt, att sätta ett mål och förbinda sig till det genom att lansera det.” Åsa lämnade över detta som en uppgift till publiken och lokalen fylldes av engagerade samtal.
Flera i publiken lyfte att det var intressant att just det personliga åtagandet är så starkt när det kommer till våra hållbara beteenden. Under samtalet hade deltagarna även möjlighet att skicka in sina funderingar via sina telefoner, där flertalet lyfte second-hand som en viktig del i omställningen till mer hållbar konsumtion. Samtidigt kan det vara svårt att hitta rätt storlekar eller typ av kläder om man endast köper second-hand.
Mårten Thorslund grundade Matsvinnet eftersom han såg ett samhällssystem med ett onaturligt förhållande till mat. “En tredjedel av all mat slängs. I vissa länder är det upp emot 40-50 procent. Dessutom producerar vi dubbelt så mycket kalorier som vi behöver.” Samtidigt som han blev chockad över hur mycket mat som slängdes i världen tyckte han själv att han inte var så dålig. “Sen när man börjar kolla på det och väger det man slänger, då blir det mer. Jag blev förvånad över hur mycket jag slänger.” Matsvinnet har som uppgift att sprida kunskap på ett lättbegripligt sätt, vilket kan förenkla vardagen för konsumenten.
“Men vad har vi för ansvar som medborgare? Vad tänker ni om ert ansvar?” Frågade Birgitta publiken. Publiken menade att affärer bär ett stort ansvar, exempelvis skulle man kunna ha begränsat utbud av varor för att minska matsvinnet. Samtidigt bär konsumenter också ett ansvar, men att stress och bristande information och kunskap ofta gör det svårt att välja rätt.
Efter diskussionen om mat tog Susanne Beskow, textildesigner, plats på scenen. Susanne har lång erfarenhet av att jobba cirkulärt och menar att design är nyckeln till hållbarhet. “Med design kan man skapa nya värden. Design är ett sätt att lösa problem utifrån vissa kriterier man sätter upp, exempelvis att spara på miljön, och sen handlar det om att lösa det estetiskt och funktionellt. 80 procent av en produkts klimatpåverkan startar i designprocessen, så det är väldigt stark påverkansfaktor.”
Ett begrepp som togs upp flertalet gånger under samtalet var “fast fashion”, vilket innebär låga priser, konstanta nyheter och snabb omsättningshastighet. Slit- och släng är ett annat annat sådant begrepp. Enligt Susanne har vi dock tagit ännu ett steg i fel riktning. “Vi pratade förut om att vi lever i ett slit och släng-samhälle. Men nu är det nästan köp- och släng. Vi sliter inte ens på sakerna och vi äter inte ens maten längre.” Motsatsen till detta är “slow fashion”, vilket innebär att prioritera få fina plagg, med lång hållbarhet som har liten påverkan på miljön.
Samtidigt finns det många positiva krafter, som arbetar med att förändra synen på konsumtion. Medveten Konsumtion jobbar exempelvis aktivt med att inspirera konsumenter att göra medvetna val, både på arbetsplatsen och i vardagen. Jonna Elofsson Bjesse menar att vi måste lyfta goda exempel och göra det lätt för konsumenten. “Det är lätt att fastna i vår negativa påverkan på miljön, att vi inte lever hållbart och att vi måste sluta konsumera. Men vi tänker istället, hur kan vi göra detta bättre? Forskningen är rätt tydlig och faktan finns där. Det är ganska illa ställt. Vi finns till för att vara en brygga till konsumenterna. Vi finns till för att sammanfatta för konsumenten, så att det blir lätt att göra rätt.” Jonna skickade även med en utmaning till publiken. “Jag vill lyfta fram inspirationen. Fråga dig själv, när känner du dig inspirerad till att agera mer hållbart? Och därifrån, vad är det som motiverar dig?”
Många i publiken menade att de själva blivit inspirerade av någon och att de nu försöker inspirera andra. Genom att berätta för andra om sina val, föregå med gott exempel och prata om hållbarhet kan man skapa en positiv spiral som leder till förändring. Men publiken är också inne på det som Jonna lyfter upp, att det ska vara enkelt att göra rätt. Dyrare varor så att miljöpriset inkluderas, förbud av reklam som uppmanar till konsumtion av icke-hållbara varor samt regler och standarder som är lättbegripliga för konsumenten var exempel som lyftes upp av kvällens publik.
“Hur når vi ut till den breda massan för att få folk att konsumera mer hållbart?” frågade en gäst i publiken. “Jag tror att leda med exempel är jätteviktigt. Ibland kan det kännas trögt. Att man inte påverkar eller inspirerar någon. Men att klaga funkar inte. Att leda genom att vara en förebild, det är grymt!” Avslutade Jonna.
Samtalet sändes live och går att ta del av HÄR. Detta var det första samtalet av tre under hösten om konsumtion på Kulturhuset Stadsteatern, en SAMTALSSERIE av GLOBAL UTMANING, FORUM/ DEBATT och Medveten Konsumtion. Nästa samtal äger rum den 17 OKTOBER och då diskuteras e-handel ur ett hållbarhetsperspektiv.
(Texten från början publicerad på Global Utmanings hemsida 23/9.)
