Skogsbruk har kommit att bli en allt mer aktuell fråga när det gäller klimatet. Det diskuteras flitigt både inom den svenska politiken så väl som i EU. Framtiden för den svenska skogspolitiken är nu under debatt sedan EU-kommissionen lagt fram ett förslag om uppdatering av LULUCF-förordningen.
LULUCF-förordningen
LULUCF-förordning står för Land Use, Land Use Change and Forestry vilket på svenska översätts till Markanvändning, Förändrad markanvändning och Skogsbruk. Förordningen handlar framför allt om hur länder mäter och redovisar sina utsläpp från skog och mark. Förordningen är en del av “Fit for 55” där nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55% till 2030 . I Naturvårdsverkets sammanställda reflektion av LULUCF-förordningen konstateras det att i den uppdaterade versionen förändras bokföringsreglerna för åren 2026-2030 avsevärt. Från 225 till 330 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030. EU:s grundstrategi är att skydda och förvalta skogen med ett strikt skydd för all natur- och urskog, vilket många naturvårdare, ekologer och skogsbiologer instämmer i.
Beroende på utfallet av förändringen i förordningen, hur den svenska skogspolitiken och skogsindustrin ska bedrivas, kan komma att påverkas. Kal- och trakthyggesbruk får fram stora mängder virke, samt biobränsle ifrån skogsråvaran. Vissa hävdar att detta behövs för att minska användandet av fossila bränslen. Men skogsavverkningen påverkar även den biologiska mångfalden och klimatet negativt. När skogen huggs ned kan den inte längre binda kol och de kalhyggen som blir kvar kommer istället avge koldioxid.
Lübeckmodellen
Men kanske finns det andra modeller för skogsbruk? Modeller som inte behöver påverka den biologiska mångfalden och klimatet men ändå ha förutsättningar att leverera virke och vara lönsamt. Ett sådant alternativ är Lübeckmodellen. Som namnet avslöjar startades detta skogsbruk i Lübeck för cirka 25 år sedan. Det är en ekosystembaserad modell som har som målsättning att inte påverka skogens egen utveckling i särskilt stor utsträckning, utan behålla den så naturlig som möjligt. Detta innebär bland annat att kalhyggen och trakthyggen inte förekommer, just för att detta inte är en naturlig del av skogens eget sätt att fungera.
Skogar inom Lübeckmodellen levererar fortfarande virke och ekonomisk lönsamhet, men på andra premisser än det traditionella kal- och trakthyggesbruket. Modellen bygger på selektiv avverkning där träd som nått en viss diameter tillåts att avverkas och på så sätt sker en naturlig föryngring av skogen. De träd som har rätt dimensioner är också de träd som ger mest betalt, vilket gör avverkningen ekonomiskt lönsam. Sett över hela världen appliceras idag Lübeckmodellen på drygt 400.000 hektar skog.
Funkar Lübeckmodellen i Sverige?
Skogarna kring Lübeck består till stor del av lövträd till skillnad från Sverige där vi har mycket barrskog. Fast modellen går att applicera även på tall och gran, även om det kan ta tid. Grundaren av Lübeckmodellen, Knut Sturm, menar att det är viktigt att komma ihåg att omställningen till denna modell tar tid. Särskilt i Sverige som har mycket enskiktade skogar, vilket betyder att alla träd är ungefär lika höga och det finns ett tydligt krontak. Det är viktigt att komma ihåg att det inte enbart är den ekonomiska vinningen som står i fokus utan även andra ekovärden.
Källor:
Reflektioner på EU-kommissionens förslag om en uppdaterad LULUCF-förordning.
Ökat skogsbruk räddar inte klimatet Naturskyddsföreningen (2021)
Andra former av hyggesfritt skogsbruk Skogskunskap (2017)
Lübeck: Another Way of Logging, Yellow Point Ecological Society, Dauncey (2019)
Skogsbruket i Lübeck ger lönsamhet och nöjda naturvänner, Skogssällskapet (2012)
STÖD OSS
