Betygsätt denna kurs/föreläsning

I början av oktober röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter igenom en ny mänsklig rättighet: Rätten till en trygg, ren, hälsosam och hållbar miljö. Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) kommer erkännandet av rätten till en hälsosam miljö på global nivå vara till hjälp för att hantera miljökriser på ett mer samordnat, effektivt och icke-diskriminerande sätt. Det kommer även bidra till att uppnå de Globala Målen, tillhandahålla starkare skydd av rättigheter för människor som försvarar miljön och bidra till att skapa en värld där människor kan leva i harmoni med naturen. Bara några dagar senare inleddes också det första av två FN-möten om biologisk mångfald, COP15, i den kinesiska staden Kunming. Konferensen som var planerat att genomföras under 2020 har fått skjutas upp till följd av pandemin och det var först i år som det första mötet kunde genomföras, knappt en månad innan det stora klimattoppmötet COP26 går av stapeln i Glasgow.

Konventionen om biologisk mångfald

Under 1980-talet växte en stark opinion fram kring klimatfrågan. Media började rapportera om problemen förknippade med klimatförändringarna och forskare försökte i större utsträckning föra upp frågan på den internationella dagordningen. I början av 1990-talet uppmärksammades klimatfrågan i allt större utsträckning och i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 skrevs historia när man enades om två nya bindande ramkonventioner; Klimatkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald.

De länder som ratificerade konventionen om biologisk mångfald åtog sig att arbeta för att bevara den biologiska mångfalden och ta ansvar för sitt nyttjande av ekosystemtjänster, samt att upprätta nationella handlingsplaner för att konkretisera genomförandet. Nästan 30 år och flera konferenser senare befinner sig den biologiska mångfalden i ett nödläge och behovet av konkreta åtgärder på både kort och lång sikt är större än någonsin.

Så hur resonerar världens ledare och vad resulterade egentligen årets konferens om konventionen om biologisk mångfald i?

Kunmingdeklarationen

Under COP15 enades världens ledare om att förlusten av biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringarna är ett hot mot samhället. De främsta direkta drivkrafterna för förlust av biologisk mångfald är förändrad markanvändning, överexploatering, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter.

Mötet resulterade i Kunmingdeklarationen, genom vilken världens ledare nu åtar sig att skapa ett ambitiöst ramverk för att vända den negativa trenden med massutrotning av arter. Målsättningen är att det senast år 2030 ska ha skett en förbättring i form av minskad artdöd och en ökad biologisk mångfald.

Världens ledare understryker vikten av att agera snabbt och tillsammans för att forma en framtida väg för natur och människor där biologisk mångfald bevaras och där ekosystemtjänster används på ett hållbart sätt.

I deklarationen framgår det att flera omfattande och kombinerade insatser och åtgärder behöver vidtas för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald. Detta inkluderar åtgärder för att:

  • hantera en förändrad mark- och havsanvändning
  • förbättra bevarandet och återställandet av ekosystem
  • mildra klimatförändringarna
  • minska föroreningar
  • kontrollera invasiva främmande arter
  • förhindra överexploatering

Inte minst behövs också åtgärder för att omvandla ekonomiska och finansiella system, säkerställa en hållbar produktion och konsumtion och minska vårt avfall. FN:s utvecklingsprogram UNDP lovade i samband med mötet ett snabbare tekniskt och ekonomiskt stöd till länder för att ta fram strategiska handlingsplaner för biologisk mångfald. Värdlandet Kina utlovade även ekonomiskt stöd till en ny fond som värnar om biologisk mångfald.

 

Kritik av Kunmingdeklarationen

Samtidigt som det är positivt att världens ledare erkänner att snabba och omfattande åtgärder är nödvändiga, menar representanter från både civilorganisationer och globala företag att Kunmingdeklarationen är löst skriven. Den medger ett stort tolkningsutrymme och den misslyckas med att inkludera faktorer som har en omfattande påverkan på jordens ekosystem, som exempelvis jord- och skogsbruk. Det är inte heller förrän om ett drygt halvår när den andra delen av konferensen går av stapeln som man slutförhandlar och antar det så kallade Post 2020-ramverket för biologisk mångfald. Ett ramverk som behöver tydliggöra konkreta handlingsplaner och kvantitativa mål för bevarande av den biologiska mångfalden på både kort och lång sikt.

Innan andra delen av COP15 vänder vi blickarna mot Skottland och COP26 med förhoppningen att världens ledare inser att artutrotningen och klimatnödläget är två kriser som behöver hanteras tillsammans. Att insatser för att vända klimatkrisen behöver gå hand i hand med insatser för biologisk mångfald och att dessa insatser måste ske nu.

 

Varför är biologisk mångfald så viktigt?

Biologisk mångfald är helt enkelt en förutsättning för allt liv på jorden. Vi människor tillsammans med alla levande varelser på planeten är beroende av friska, välfungerande ekosystem för vår överlevnad. Från dem får vi ekosystemtjänster som exempelvis pollinering av växter, vattenrening och en naturlig kontroll av skadedjur. Den biologisk mångfalden är också en viktigt faktor för att vi ska kunna hantera ett varmare klimat eftersom den bidrar till motståndskraftiga ekosystem som kan ta upp växthusgaser.

Att stoppa massutrotning och förlust av artrikedom kräver ett starkt ledarskap och aktiva åtgärder från hela samhället. Inte minst måste världens ledare enas kring en rad beslut och konkreta mål som kan leda utvecklingen i en ny hållbar riktning för planeten. Bland annat krävs kraftfulla insatser när det gäller bevarande och hållbart nyttjande av jordens resurser. Man behöver även fatta globala beslut om att skydda land och hav, öka insatserna för att återskapa förlorad natur och om hur vi ska halvera vårt fotavtryck från konsumtion och produktion med extra fokus på klimatsmart och hållbar mat och energianvändning.

Tips! Vill du veta mer om vad du kan göra för att minska ditt planetära fotavtryck är du välkommen att kolla in någon av våra distansutbildningar. Dessa ger dig ökade kunskaper om konsumtionens effekter på miljö, klimat och de som lever och arbetar där våra varor tillverkas.

Källor:

Kunmingdeklarationen

Hos Naturskyddsföreningen finns mer information om biologisk mångfald och vad man kan göra för att bidra till en ökad biologisk mångfald.

Mer information om den nyligen antagna rätten till en trygg, ren, hälsosam och hållbar miljö.

WWF Planet Living Report (2020) innehåller en uppdatering om hur det står till med den biologiska mångfalden.

Läs mer om COP26.

STÖD OSS