Christina Margaritoglou var på plats på YBC-gymnasiet i Nacka när Medveten Konsumtion hade ett av vårens sju Science caféer. Läs hennes referat här.Alternativa konsumtionsformer var dagens tema när ett av Medveten Konsumtions Science caféer drog igång med paneldiskussion och filmvisning inför ett hundratal elever på YBC-gymnasiet i Nacka den 27 april. På plats visades filmen Dela är det nya äga! av Lotta Ekelund och Karin Bradley, om nya initiativ och affärsidéer som en reaktion mot dagens konsumtionshets. Vår ökande konsumtion och globala rörligheter påverkar på ett negativt sätt både miljö och människors levnadsstandard i många tillverkande länder. Dagens diskussionsforum, leddes av moderator Camilla Persson. I diskussionspanelen fanns Leif Bratt forskare i ekologisk ekonomi och idéhistoria och Karin Bradley, forskare för Institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH. Hennes forskning handlar om hållbara livsstilar, delandets ekonomi, miljörättvisa och hur samhällsplanering ska kunna underlätta för mer hållbar livsstil.

De nya formerna för konsumtion, kallas kollaborativ konsumtion eller delandets ekonomi (Sharing Economy). Det innebär att man delar på egendomar, t ex genom att hyra, låna, leasa eller på annat sätt återanvända en vara för att på så vis minska onödig konsumtion som tär på jordens resurser och skapar negativ miljöpåverkan. Att reparera sina ägodelar, istället för att köpa nytt är också centralt i delandets ekonomi.

Delat ägande är inget nytt, utan snarare en mycket gammal företeelse. Det intressanta är kombinationen av det gamla och det nya, där det gamla som är en variant av byteshandel, och det nya att vi använder oss av dagens digitala teknik. I delandets ekonomi är det idag ofta ägodelar som har ett högt anskaffningsvärde, men som inte används så ofta, som läggs ut på digitala plattformar och hanteras via appar. Det kan vara bostäder eller kontorsplatser som står oanvända, och som hyrs ut till medlemmar, som t ex Air BnB och svenska Workaroundtown, som har sina motsvarigheter i andra länder. Bilpooler har dykt upp på flera håll i världen, tex Sunfleet i Sverige och Bla Bla Cars i Spanien som har 7 miljoner registrerade användare i sin app. En bil beräknas stå oanvänd i genomsnitt 23 timmar om dygnet. Som medlem i en bilpool har du tillgång till bilar som andra medlemmar eller poolen i sig äger. Du betalar medlemsavgift och bränslekostnad. Naturligtvis blir tillitsfrågan viktig i dessa sammanhang om du hyr/lånar ut något. Du vill ju självfallet ha tillbaka det i samma goda skick. Verktyg och köksmaskiner var några förslag som eleverna själva lyfte fram, och visst finns olika forum där man kan låna från grannar eller i sitt närområde. I filmen intervjuades initiativtagarna till Klädoteket i Malmö, där du har ett lånekort och kan låna kläder gratis i tre veckor. Precis som ett vanligt bibliotek har du möjlighet att låna om kläderna. I Malmö finns också Cykelköket, en verksamhet som erbjuder självservice på cyklar och deras besökskrets ökar ständigt.

Förespråkarna för ett delat ägande Sharing Economy och kollaborativ konsumtion lyfter, förutom miljöaspekten, fram de privatekonomiska aspekterna; varför köpa en klänning till en fest som du sällan använder igen, eller en slagborr, som endast tas fram ur källarskrubben ett par gånger under sin livstid.

Ett hinder till minskad konsumion som brukar tas upp, är det faktum att människor ofta identifierar sig med sina ägodelar. Vi skapar vår självbild och image och uttrycker vår identitet genom de kläder vi bär, den bil vi kör och vilken smartphone vi har. Ett nytt sätt att konsumera, att inte äga allt vi äger idag, utan att köpa nyttan och inte produkten i sig kan bli motsvarande identitetsmarkör som ersätter dagens ägandebehov, menar diskussionspanelen.

Eleverna ställde självfallet de relevanta frågorna: Vad är då lösningen på problemet? Vad finns det för alternativ? Vad kan vi som enskilda individer göra? Som svar på frågan om en enda lösning så finns den ännu inte menar de båda forskarna på plats. Ett alternativ att ändra rådande konsumtionshets är med politiska incitament, där man med ny prissättning räknar in totala kostnaden, även miljökostnaden, som idag inte är medräknad i de varor vi köper. De faktiska kostnader för förorening eller vattenkonsumtionen som en produkt orsakar vid tillverkning, transport eller användning läggs inte på varan. Du som konsument betalar bara en bråkdel av den totala kostnaden.

Och på frågan om man ska göra något miljömedvetet, vad göra då, svarar Karin att man kan minska på köttkonsumtion och flyg. Leif säger kort och gott: ”Konsumera mindre. Det finns helt enkelt ingen annan genväg.”

Av:  Christina Margaritoglou

Tags: