Julhandeln är en av de största perioderna av överkonsumtion, som traditionsenligt inleds med Black Friday. Det shoppas mer och mer och hushållens konsumtion står fortfarande för ungefär 60 PROCENT av utsläppen. Trots att coronapandemin saktat ner en del samhällsfunktioner så spås julhandeln öka i år – igen. Men att spä på överkonsumtionen och lågpriskulturen är inte rätt väg ur krisen. Det finns andra sätt att åstadkomma en grön återhämtning efter pandemin – som varken äventyrar plånboken eller planeten.

Redan på Black Friday 25e november drar julhandeln igång. Försäljningen på Black Friday har slagit rekord varje år sedan dagen kom till Sverige runt 2013. Förra året ökade försäljningen med hela 14 PROCENT.

Det är framförallt PÅ NÄTET både Black Friday-försäljningen och julhandeln kommer att ske ser det ut som. Denna trend verkar även coronapandemin SNABBA PÅ. Vi returnerar i snitt 33 PROCENT av e-handelsköpen, och på Black Friday ångrar 1 AV 6 svenskar sina inköp. Samtidigt känner 3 AV 5 press att handla under dagen och en tredjedel har så pass svårt att avstå rabatterna att de köper saker som de redan har.

Inte heller företagen gynnas alltid av denna rush på readagarna. Den koncentrerade shoppingen utgör en utmaning för många företag då lagerpåfyllning och logistik BELASTAS MYCKET MER än vanligt.

Förra året slog julhandeln rekord igen. Svenskarna julhandlade för drygt SEX GÅNGER MER än regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020. Enligt årets julhandelsprognos från Handelns Forskningsinstitut HUI Research tros 2020 års julhandel öka med 1 procent och därmed slå rekord i år igen. Detta trots att vi befinner oss i en pandemi med de mest strikta restriktionerna under hela året på de flesta platser i landet. Hur går det ihop? Svar:det gör det inte.

Planeten har inte råd med fler shoppingdagar – och inte våra plånböcker heller

Forskningen är solklar: vi blir inte lyckligare av att äga fler prylar. Planeten har heller inte råd med att vi fortsätter tära på jordens resurser i den takt vi gör nu. Vi svenskar måste minska våra koldioxidutsläpp från 9 ton till UNDER 1 TON per person och år, innan år 2050 för att klara målen i Paris-avtalet. Dit är det lång väg kvar. Det är troligtvis en av anledningarna till att hela 46 PROCENT av svenskarna har klimatångest.

– Överkonsumtionen är elefanten i rummet som vi måste hantera, även i kristider. Det är dags att handeln går i bräschen och tar sitt ansvar och gör det lätt för oss att gå från konsumenter till #cirkulenter genom att tillhandahålla alternativ som är cirkulära. Det är viktigt att komma ihåg att det i sig inte behöver stå i direkt motsats till att stötta företag som kämpar i dessa tider, säger Alexandra Davidsson, generalsekreterare för Medveten konsumtion.

En OPINIONSUNDERSÖKNING visar att svenska folket håller med oss om att den allra viktigaste insatsen för att minska klimatpåverkan är att minska sin konsumtion. Ändå spenderar svensken ungefär 7000 kronor på mat och julklappar i december. Det placerar oss i TOPP GLOBALT sett när det gäller julshopping per capita. Samtidigt ÖKAR KONSUMTIONSLÅNEN i Sverige lavinartat.

Det är tydligt att varken planeten eller våra plånböcker har råd med skenande readagar eller nya julhandelsrekord varje år.

Bli en cirkulent med Årets Medvetna Julklapp och Cirkulära Listan

Ett klockrent sätt att främja både ekonomisk tillväxt för företagen och en hållbar omställning som går i linje med klimatmålen är cirkulär konsumtion. För individen innebär det att gå från konsument till cirkulent. I praktiken; att göra till vana att låna, byta, hyra, dela, laga och återbruka istället för att köpa nytt.

Företag kan anmäla sig till ”cirkulära listan” där cirkulära företag är samlade för att göra det enkelt för cirkulenten. Föreningen Medveten Konsumtion har också tillsammans med Klimatklubben utnämnt ”reparationen” som årets medvetna julklapp för att främja attityd- och beteendeförändring mot cirkulär konsumtion.

– Vi har många förslag på hur individer och företag kan främja en grön återhämtning ur krisen som inte äventyrar tillväxten och samtidigt bidrar till en cirkulär konsumtion. Inte minst uppmuntrar vi till att stötta de företag som redan går i bräschen och leder den cirkulära omställningen. De är många och finns samlade under bannern CIRKILÄRA LISTAN. Eller varför inte skippa Black Friday och delta i GIVING TUESDAY istället? säger Jonna Elofsson Bjesse. Kommunikationsansvarig på föreningen Medveten Konsumtion.

Så blir du en cirkulent

Dela med dig
Hjälps vi åt att göra våra prylar tillgängliga för andra, antingen genom försäljning eller genom uthyrning och utlåning, så ger vi våra medmänniskor bra alternativ till att köpa nytt. Så rensa ut hemma och ge dina prylar en andra chans. Utgå från behovet! Behöver du en borrmaskin, eller behöver du ett hål borrat?

Ta hand om dina prylar
För att våra prylar ska hålla länge krävs det att vi tar hand om dem. En pryl som har en lång livslängd kan fylla många människors behov och minskar behovet av att producera nya prylar. Du äger inte en pryl – du tar hand om den åt nästa användare.

Reparera mera
Laga dina saker istället för att slänga och köpa nytt. Regeringen har minskat momsen på reparationer, så det är nu billigare att reparera sina saker.

Välj kvalitet
Om du behöver köpa en ny pryl, applicera ett cirkulentperspektiv och köp en pryl av ordentlig kvalitet som är producerad på ett miljövänligt och etiskt sätt.  Ta hand om den så att den håller länge och gör prylen tillgänglig för andra, så att människor i din närhet kan dela den – istället för att köpa en till, likadan.

Köp inte nytt – återbruka
Överväg alternativ till att köpa nytt när du behöver något. Har någon vän det jag behöver, finns det att hyra någonstans eller kan jag köpa det begagnat? Det finns flera företag som jobbar med att upcycla och göra återbrukade prylar av material som annars skulle slängts.

Återvinn
Har du prylar som inte går att laga, sälja eller hyra ut? Återvinn dem! En återvunnen pryl är mycket bättre än en pryl som ligger och samlar damm, eftersom nya prylar då kan produceras av återvunnet material. Detta är det sista steget och något vi ska sträva efter först när en pryl inte längre går att återanvända eller laga längre.

Jonna Elofsson Bjesse, Medveten Konsumtion

 

————————————————————————————–

Sex frågor att ställa sig inför köp:
1. Behöver jag verkligen den här prylen?
2. Hur ofta kommer jag att använda den här prylen?
3. Var ska jag förvara prylen, orkar jag sköta om och återvinna den?
4. Finns prylen begagnad, kan jag låna, hyra eller byta med någon?
5. Finns prylen i en variant som är mer miljövänlig, lokalproducerad eller rättvist producerad?
6. Kan jag vänta några dagar eller veckor och se om jag fortfarande tycker att jag behöver prylen?