I vår nutid praktiserar vårt samhälle en linjär ekonomi. För att vi ska kunna leva mer hållbart och inom ramen för vad planeten kan klara av, behöver vi ställa om till en cirkulär ekonomi och därmed själva bli cirkulenter- framtidens konsumenter!

 

Konsument vs. Cirkulent

Vad är skillnaderna mellan det ett konsument-tänk och cirkulent-tänk? Hur förhåller vi oss till konsumtion och konsumtionsvaror?

Artefakter är föremål, som ofta skapats för att fylla en funktion eller tillfredsställa behov. Är du en ägare av föremålet, eller en användare? Tänk om fler fick tillgång till de funktionerna som artefakterna ger? Genom tillfälligt ägande, hyrning, delning eller gemensamt ägande skulle fler människor ha nytta av färre varor. Biblioteket är ett prima exempel för att illustrera detta exempel, eller uthyrning av skridskor eller skidor.

Den linjära ekonomin och masskonsumtion har inneburit en rad avfall. Detta resurssvinn sker till stor del under produktionsfasen och på grund av de stora volymer som produceras. Men även genom att de flesta artefakter knappt används under sin livslängd för att sedan bli till avfall i slutfasen. För att kunna uppnå Parisavtalet så behövs resurseffektiviteten för varje produkt vara markant högre. T.ex. att vartannat hushåll i Sverige äger varsin borrmaskin som används cirka 20 min totalt under sin livslängd, är inte särskilt resurseffektivt. Om fler delar på samma pryl, så kommer inte behovet finnas att producera så många varor och därmed kan enorma mängder resurser sparas i alla produktionsled.

Genom massproduktion och storskalig konsumtion av varor skapas stora mängder utsläpp till luft, vatten och mark. Detta bidrar till stor del till produktens totala klimatavtryck. Ju mer produkten används och förhindrar att fler av samma produkt behöver tillverkas för att möta efterfrågan, desto bättre. Cirkulent-tänk resulterar därmed i lägre klimatavtryck, har högre resurseffektivitet och genererar mindre avfall.

 

Kvalitet vs. kvantitet

Varor av hög kvalitét som är tillverkade för att faktiskt hålla under en längre tid är att föredra över kvantitet. Hellre några riktigt bra grejer som kommer användas ofta och länge, än massa oanvända saker som ligger och skräpar utan något riktigt syfte. När prylar av hög kvalitét åldras eller slits, så slits de oftare med värdighet och ger karaktär eller platina. Dessa föremåls värde består även över tid, då de kan lämnas in på secondhand och användas av fler. För att exempelvis kläder ska kunna ha flera ägare och användas under många år, så krävs att plagget är av hög kvalitét som tål de slitage som sker under användningsfasen.

För att fortsätta på textil/kläder-spåret, har vi än idag en mängd föremål från senaste århundradet som fortfarande håller! Det är tack vare den tidens höga standard på varor, plagg som idag säljs som vintage. Medan plagg tillverkade under tidigt 2000-tal fram tills nu istället dominerats av rekordsnabbt mode av riktigt låg kvalitét. Detta är något som secondhand-aktörer idag ser som ett stort problem eftersom plaggen ofta är i dåligt skick väldigt fort. Textilåtervinningen drabbas också av den låga kvaliteten, eftersom det försämrar möjligheterna för materialåtervinning.

 

Vad är ett egentligt behov i en tid och plats då in princip alla våra behov är uppfyllda?

Hur mycket materiella ting behöver egentligen en människa kan man fråga sig. De senaste årtiondena har influerats av reklam, media och kortvariga trender. Allt fler människor äger fler prylar än någonsin tidigare och vi fyller våra hem till bredden. Vi bombarderas av övertygande budskap från företag och sociala medier som lockar till förhastade inköp och snabba val. Att istället stanna upp och tänka till innan man väljer att köpa något, är ett viktigt steg i att ta mer genomtänkta beslut. Skapa vanan att börja handla med behov som styrande kraft. Skriv ner dina önskningar i en önskelista när de uppstår och avvakta sedan. En cirkulent strävar efter att vara behovsstyrd och låter sig inte luras av reklamens hetsande budskap. Att ha vanan att vänta med sitt inköp och ta lite betänketid mellan impuls och beslut är bra för både miljö och plånbok.

STÖD OSS