En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du information om cirkularitet i klädindustrin.
Towards Circular Economy in Fashion: Review of Strategies, Barriers and Enablers
Dissanayake & Weerasinghe, 2021
Bakgrund om klädindustrin
- Cirkulära ekonomiska modeller innebär avstängd produktion och att material är i omlopp längre och används under längre perioder.
- Textil är den fjärde högsta påverkanskategorin av materiell konsumtion i EU, efter mat, boende och transport.
- Textil är även näst högst för användning av mark, fjärde för vattenanvändning och femte för utsläpp växthusgaser.
- Klädpriser har minskat med 30% mellan 1996 och 2018.
- Genomsnittliga mängden gånger ett plagg används före det slängs har minskat med 36% på 15 år, vilket innebär att plagg som inte nått slutet av sin livscykel än, slängs. Mindre än 1% av använda kläder återvinns till nya kläder, vilket innebär en förlust råvaror motsvarande omkring 100 miljarder dollar varje år.
- Europeiska kommissionen identifierade 2020 textilindustrin som viktig, på grund av dess miljöpåverkan samt potential för cirkularitet.
Studien ämnar till att studera vilka strategier, hinder och möjliggörare som finns för klädindustrin att bli cirkulär. Den gör detta genom att gå igenom relevant litteratur på området från januari 2000 till december 2020. Denna studie definierar cirkulär klädindustri som: ett system som arbetar mot en regenerativ modell med en förbättrad användning av hållbara och förnybara råvaror, en minskning av icke-förnybara inslag, utsläpp och avfall, samtidigt som man förlänger livslängden på produkter och ökar materiell cirkulation genom hållbara designstrategier och effektiv logistik. Studien diskuterar framförallt fyra strategier för att åstadkomma cirkularitet.
Resurseffektivitet
- Resurseffektivitet kan uppnås i denna kontext genom: användningen av förnybara och hållbara råvaror, en minskning av resursanvändning samt en minimering av avfall.
- Olika ideal gäller för olika material. För naturfibrer behöver vatten-, land- och kemikalieanvändningen minskas. Medan för syntetiska fibrer behöver energikonsumtionen och konsumtionen av fossila bränslen minska.
Cirkulär design
- Design-stadiet är ytterst viktigt, det är där 80% av ett plaggs klimatpåverkan avgörs.
- Den cirkulära designen menas bestå av fem olika dimensioner: design för långsiktighet, anpassning, demontering, återvinning, och kompostering.
- Den långsiktiga designen menas bestå av två delar: design för tålighet och design för att plaggen ska hålla längre. Detta för att plaggen ska kunna användas längre och på så sätt sakta ner resurscykeln.
- Design som är anpassat för konsumentens personliga preferenser och storlek kan öka konsumentens uppskattning av produkten, vilket skulle vara ett alternativ för mer opersonliga fast-fashion- plagg.
- Design för demontering innebär att designen av plaggen tar i beaktande att tyget/textiliet i plaggen kan komma att återbrukas och användas till annat, ifall materialet tillåter.
- Design för återvinning innebär att man tar i beaktande vilka material och fibrer man väljer för att möjliggöra återanvändning av materialet senare, till annat.
- Design för kompostering betyder att materialen och fibrerna som används för plagget går att kompostera, genom att använda nedbrytbara fibrer utan giftiga kemikalier.
Förlängning av produktens liv
- Förlänga livscykeln av plagg/textilier, för att minimera behovet och bruket av nya material. Om genomsnittstiden ett plagg används hade dubblerats, hade utsläpp av växthusgaser minskat med 44%.
- Författarna föreslår att man kan öka denna livslängd på plagg genom exempelvis att tillhandahålla reparationsservice, till exempel av klädbutikerna själva.
- Därtill menar författarna att plattformar för att leasa, hyra eller dela varor skulle möjliggöra ökad cirkularitet och innebära att plaggen kommer till användning. Sådana tjänster finns redan, men skulle behöva öka, då de har en positiv klimatpåverkan.
Cirkularitet efter bruk
- Att kläder kommer till användning igen, istället för att hamna på soptippar.
- Detta kan åstadkommas genom återanvändning, återtillverkning eller återvinning.
Utmaningar och barriärer
- Utmaning att företag och produktionskedjan är globaliserad och decentraliserad. För att uppnå cirkularitet måste alla parter i kedjan åta sig det målet med allt vad det innebär.
- Designers har inte fria tyglar att designa hållbara plagg som går att återanvända, eftersom företagets vinstintresse präglar arbetet.
- Avfall och tyger/plagg som redan brukats ses inte som tillgångar av företagen, utan tvärtom som kostnader. Och detta stämmer i vissa fall, att återanvändning av material är mer kostsamt än att använda nya. Därför behöver tekniska lösningar utvecklas för att göra det mindre kostsamt.
- En utmaning som författarna diskuterar menas vara konsumenternas bristfälliga kunskap och intresse för att exempelvis lämna in kläder för återbruk, men författarna påpekar även att konsumenter är vana vid det linjära produktionssystem som varit normen sedan länge och att det därmed kan vara svårt för konsumenterna att ändra på sina vanor.
- En av de främsta barriärerna som författarna beskriver utgörs av bristen på effektiva samlings- och sorteringssystem, och att detta är viktigt att utveckla så att materialen kan komma till bruk och för att på så sätt sluta cirkeln.
Möjliggörare
- Som nämnts tidigare, är övergången till cirkularitet beroende av flera olika aktörer både inom produktionskedjan och av konsumenterna. Den är beroende av kunskapen och engagemanget som parterna har.
- Teknologiska och materiella innovationer menas ha en stor roll i denna utveckling, för att möjliggöra samt göra cirkulär produktion smidigare och billigare.
- Författarna påyrkar rollen av logistik som möjliggörande, framförallt logistik för att kunna samla in och sortera textilier, för att sedan användas på nytt.
- Utöver teknik och logistik är medvetenhet och utbildning möjliggörande, menar forskarna. De diskuterar framförallt vikten av att utbilda designers med större hållbarhetsprofil.
- Policy menas även inneha en viktig roll, samt hur den implementeras. Författarna beskriver hur staten kan ha den mest centrala rollen för att skapa och forma en mer cirkulär ekonomi.
- Till sist menar författarna att mer hållbart och cirkulärt beteende från konsumenter grundar sig i en ökad medvetenhet, men att pris fortfarande väger tyngre än hållbarhet när konsumenter fattar beslut. Därmed behöver hållbara alternativ bli billigare. Därtill beskriver författarna hur konsumenter inte alltid vet vilken påverkan deras konsumtion har på klimatet, vilket belyser vikten av utbildning och kunskap i denna kontext.
Towards Circular Economy in Fashion: Review of Strategies, Barriers and Enablers.
Can fast fashion go circular?
Tom Idle publicerad på Innovation Forum, 24 april 2020
Det är idag många företag/märken som har som mål att bli cirkulära. Men det finns svårigheter i att ställa om affärsmodellerna. H&M har som mål att vara helt cirkulära inom 10 år. Sedan de lanserade sitt återvinningsprojekt för 4 år sedan har de samlat in mer än 29 000 ton använda kläder. 60% av de insamlade kläderna går att använda genom återförsäljning eller genom att ges till välgörenhet. Viss mängd används till nytt ändamål såsom isolering, en liten mängd som används för återvinning till nytt material och 3-7% förbränns.
Produktionen av kläder har fördubblats de senaste 15 åren, men kläderna används inte länge. Klädanvändning har fallit med nästan 40%. Enligt ”Circular Economy” har ¼ av insamlade textiler potential att återvinnas till nya textilier, men det görs inte.
Hinder som står i vägen för cirkularitet inom klädindustrin
- Mättnad av second handmarknaden. Stora mängder samlas in vilket leder till att mycket behövs deponeras eller förbrännas eftersom det inte går att sälja vidare eller göras om.
- Konsekvens av ”fast-fashion” är att fibrerna i kläderna är av sämre kvalitet vilket gör det svårare att återvinna.
- Det finns ingen riktig efterfrågan från konsumenten på cirkuläritet och återvinning vilket leder till dåliga incitament för företagen att utveckla konceptet.
- Finns ingen förståelse för att material som tillverkas för att kunna återvinnas blir dyrare.
- Det finns i dagsläget för dålig infrastruktur för återvinning av textil. Många material som i dagsläget inte går att återvinna på grund av materialblandningar som är svåra att separera. Inte alltid det återvunna materialet har samma egenskaper som grundprodukten.
Möjligheter till cirkularitet
- Det krävs bättre design, att man har med planer för cirkularitet från första steget. Det ges exempel på jeans som producerats med åtanken att kunna komposteras.
- Mer automatiserade sorteringsteknologier är på framfart.
- Viktigt med en mer utbredd redesign av produkter
- Det krävs ett starkt samarbete inom branschen
