Över hälften, närmare bestämt 60%, av Sveriges utsläpp finns inte med i våra klimatmål. Men nu har alla Sveriges riksdagspartier äntligen enats om att alla konsumtionsbaserade utsläpp ska räknas in i de nationella målen. Målförslaget är nettonoll utsläpp från svenskarnas konsumtion till 2045.
Idag berör Sveriges klimatmål enbart de utsläpp som görs inom Sveriges gränser. Men en stor del av svenskarnas utsläpp sker utomlands och kommer från konsumtion av utrikesflyg och import av varor och tjänster. Det nya klimatmålet är revolutionerande eftersom det tar i beaktande de utsläpp som skapas av svenskars konsumtion, oavsett var i världen utsläppen sker. Med andra ord tar vi ansvar för alla våra utsläpp och får också en bättre bild av hur stort klimatavtryck vi har. Sverige blir först i världen med att sätta detta klimatmål!
Föreningen Medveten Konsumtion är en av många organisationer som i sju års tid arbetat för att detta skall införas. Det har skrivits debattartiklar, brev, rapporter, anordnats seminarier och träffar med regering samt riksdagsledamöter.
“Ibland hör vi konsumenter att vi är dåliga och ibland hör vi motsatsen. Förhoppningsvis åtgärdar dessa klimatmål den förvirringen då alla utsläpp från vår konsumtion räknas med oavsett var på planeten dem sker. Så vi är oerhört stolta och glada att se att detta äntligen blivit verklighet! Förhoppningsvis reflekterar det även en ökad medvetenhet om just hållbar konsumtion ”, säger Alexandra Davidsson, generalsekreterare på Medveten Konsumtion. Men vi behöver inte bara tydligare klimatmål, vi behöver alla bli cirkulenter. Ordet cirkulent lanserades av Medveten Konsumtion i mars 2020 för att beskriva hur framtidens konsument behöver se ut. Ordet smyglanserades av föreningen redan på Almedalen 2019 och blev ett av Språkrådets nyord 2020. Sedan dess har ordet använts i alltifrån poddar och tidningar till sociala medier, för att idag ha spridits nästan 11 miljoner gånger.
Vad är en cirkulent?
Chansen är med andra ord stor att du har hört talas om ordet cirkulent. Men vad är en cirkulent egentligen? Man skulle kunna säga all annan konsumtion än att köpa nytt. En cirkulent hyr produkter vid behov, köper återbrukade varor och lagar det som är trasigt. De tar hand om sakerna de redan äger och reparerar dem när de går sönder. Det handlar helt enkelt om att göra till en vana att låna, byta, hyra, dela, laga och återbruka istället för att köpa nytt.
Varför måste vi bli cirkulenter?
Skiftet till det cirkulära tänkandet är nödvändigt. De senaste IPCC-rapporterna visar tydligt att vi måste ta hand om och återanvända det vi redan har. Framförallt för att minska klimatpåverkan av konsumtionen, men det är även nyttigt för konsumenterna själva. Forskningen visar att vi inte blir lyckligare av fler prylar, snarare tvärtom.
Utsläppen från nykonsumtion är gigantiska. Ändå används ett plagg i Sverige i snitt bara sju gånger. Mobilen används i snitt endast i två år innan den byts ut, många gånger trots att den gamla funkar.
Cirkulär konsumtion innebär inga växande sophögar eller uppeldade resurser och fördelarna är enorma. Den cirkulära ekonomin beräknas frigöra upp till1800 miljarder Euro på den europeiska marknaden. Bara i Sverige slängs varor och material för mer än40 miljarder kronor varje år – varor som skulle kunna återbrukas. Det är tydligt att en beteendeförändring mot en cirkulär konsumtion behövs och att vi behöver gå ifrån att en köp och släng-kultur, till att bli cirkulenter. Genom att bli det skapar vi mindre avfall, sparar pengar samt värnar om djur och natur. Det är egentligen ganska enkelt.
STÖD OSS
