Cirkulär ekonomi

En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du våra sammanfattningar om cirkulär ekonomi.

Hur kommer den cirkulära ekonomin förändra jobben i Europa?

SITRA, 2021

En övergång till en cirkulär ekonomi pågår i Europa och den förväntas inte bromsa. Övergången ger oss en möjlighet att bygga upp ett hållbart samhälle och skapa nya arbetstillfällen. Forskning, politiska initiativ och allmän diskussion har mestadels fokuserat på de miljömässiga och ekonomiska aspekterna av övergången. De sociala effekterna har oftast fått mindre uppmärksamhet. På vägen mot en cirkulär ekonomi kommer vissa jobb att gå förlorade men nya jobb kommer också att dyka upp. De flesta jobb kommer att förändras på ett eller annat sätt. I framtiden kommer principerna för en cirkulär ekonomi behöva integreras i alla yrken. Det innefattar till exempel teknik, design, industriprocesser och kundservice. Det här kommer att ställa nya krav på utbildning och färdighetsträning samt möjligheter för karriärförändringar.

SITRAs (en fond som är underställd den finska riksdagen) rapport undersöker de sociala effekterna av en cirkulär ekonomi i fem europeiska länder fördelat på fyra sektorer. De fem länderna, som är Tjeckien, Finland, Frankrike, Nederländerna och Polen, varierar i mognad när det gäller omfattningen av deras cirkulära ekonomin, ekonomiska strukturer och framväxande cirkulära sektorer och industrier. De fyra sektorer är de som har identifierats i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi:

• Textilier
• Elektronik
• Plast
• Konstruktion

Särskild uppmärksamhet ägnas åt antalet cirkulära jobb, vilka färdigheter som behövs och att kunna garantera en rättvis övergång. Detta betyder att en inkluderande och deltagande process är nödvändig mellan olika grupper i samhället.

En rättvis övergång till en cirkulär ekonomi kan skyndas på genom att:

• Förnya ekonomin genom att stödja och skala upp lösningar och innovationer för cirkulär ekonomi.
• Proaktivt förutse och hantera sysselsättningseffekterna av en cirkulär övergång.
• Öka anställdas kompetens om cirkularitet och införliva den cirkulära ekonomin i alla utbildningsnivåer.
• Utforma policyer som stöder en cirkulär ekonomi på ett inkluderande sätt.
• Utveckla och tillämpa indikatorer för det sociala effekterna av en cirkulär ekonomi.

 

De nya jobben och färdigheterna som förväntas efterfrågas inom de fyra sektorerna:

Textilier

• Cirkulära jobb inom textilindustrin kan delas upp i tre nivåer:
  • • Insamling, sortering och återvinning av uttjänta textilier.
    • Nya innovativa och ekologiska textilfibrer.
    • Förlängning av livslängden på textilprodukter genom reparations- och uthyrningstjänster.
• Nya färdigheter krävs inom områden så som cirkulär textil- och fiberdesign, textilåtervinningsprocesser, användning av sekundära eller förnybara material, textil-som-en-tjänst-modeller och marknadsplatser för begagnade textilier. Dessutom måste textilprodukter tillverkas med bättre hållbarhet. Omvänd logistik i textilindustrin kräver också nya innovationer och kompetens.
• Cirkulära affärsmodeller som möjliggör tillgång till återvunna textilprodukter av hög kvalitet och samt skapandet av nya delningsmodeller som bygger på delning, uthyrning och återvinning.
• En risk är att de nya jobb i Europa kan leda till förlust av arbetstillfällen utanför Europa om de nuvarande globala produktionskedjorna ersätts med fler lokala.

 

Elektronik

• Elektronisk avfall är den snabbast växande avfallsströmmen i EU. Den stigande återvinningsgraden förväntas skapa nya jobb trots automatisering.
• Fokuset för cirkulära lösningar inom elektroniksektorn bör vara på hållbar produktdesign. Produktdesign är kärnan i en cirkulär ekonomi, eftersom det uppskattas att cirka 80 procent av produkternas miljöpåverkan kommer från produktionsfasen.
• Nya cirkulära affärsmodeller och producentägande-modeller förväntas också öka cirkulariteten inom elektroniksektorn.
• Nya färdigheter krävs för att utforma modulära, reparationsbara och återvinningsbara enheter och material. Ett större utbud av underhåll, reparation och renovering av elektroniska enheter, utveckling av elektronik-som-en-tjänst-modeller och omvänd logistik. Dessutom kommer gruvdriften att kräva nya innovationer och färdigheter.

 

Plast

• Det uppskattas att sortering och återvinning av plast i EU kommer att fyrdubblas fram till 2030 jämfört med 2015, vilket skapar ca 200 000 nya jobb.
• I en helt cirkulär ekonomi, kommer antalet jobb i produktionen av råmaterial för plast minska, samtidigt som sortering och återvinning av plast och produktion av återvunnen plast kommer att öka.
• Återvinning av plast kräver expertis och kunskap inom kemi men även kunnighet inom mat- och dryckesproduktion och återvinning av avfall. Nya samarbeten behöver också tas fram mellan dessa områden.
• Nya färdigheter krävs för att utveckla mekanisk och kemisk återvinning av plast, hitta nya skalbara material som ersätter plast, samt design nya affärsmodeller för plastanvändning och marknadsföring av dem. Det är troligt att den cirkulära plastindustrin kommer att kräva nya designlösningar och användning av nya typer av maskineri. Nya innovationer och färdigheter krävs även i omvänd logistik.

 

Konstruktion

• Att tillämpa en cirkulär praxis kan skapa 6,5 miljoner nya jobb inom den europeiska byggsektorn till 2030. En viktig drivkraft för skapandet av arbetstillfällen är en stigande andel återvunnet byggavfall.
• Jobben kommer sannolikt att skifta från byggandet av nya byggnader till renovering av befintliga.
• Byggnadsarbeten kan i allt högre grad flytta från olika platser med en mer modulär konstruktion.
• Nya digitala plattformar och verktyg behöver växa fram för att stödja cirkularitet i byggsektorn.
• Nya färdigheter i hela värdekedjan behövs. Detta inkluderar design av modulära, återvinningsbara och energieffektiva byggnader, expertis om förnybara och återvinningsbara material, omvänd logistik, kodning, innovationskunskaper och manuella färdigheter relaterade till reparation, underhåll och återvinning.

SITRA- How does the circular economy change jobs in Europe?

 

The circularity gap report

PACE, 2021

Vår nuvarande ekonomi är endast 8,6% cirkulär vilket lämnar ett stort ”circularity gap”. För att stänga detta glapp finns ett behov av att bli ytterligare 8,4% cirkulära innan 2032. Det för att hålla oss under 2-gradersmålet, vilket innebär en ungefärlig dubblering från dagens siffra. Dock visar trenden tyvärr på en minskad cirkuläritet. Cirkulär ekonomi har möjligheten att minska utsläpp av växthusgaser med 39% och minska användandet av nya resurser med 28%.

Trots att framtagna climate pledges (Parisavtalet) följs till stor del så beräknas vi nå 3,2 graders gränsen inom detta århundradet. Det visar på att Parisavtalet inte är tillräckligt för att hålla oss under 2-gradersmålet. Klimatmötet 2020 ställdes in på grund av pandemin och flyttades till november 2021. Vilket gör att 2021 är avgörande för klimataktion. Deras analys visar att 70% av utsläppen är kopplade till materialanvändning och hur man hanterar materialen. Det visar på vikten av strategier för cirkulära ekonomistrategier. Rapporten syftar till att hitta var emission-materials hot-spots finns i ekonomin.

 

Sju kärnbehov i samhället som guidat deras forskning

1. Boende
2. Nutrition
3. Mobilitet
4. Kommunikation
5. Tjänster
6. Förbrukningsvaror
7. Hälso- sjukvård

Att tillgodose mobilitet, boende och nutrition till världen står för nästan 70% av utsläppen. Mobilitet högst. Resten av 30% för kommunikation, tjänster (utbildningsinstitutioner, museum, offentliga byggnader), förbrukningsvaror (kläder, hygien, elektronik) och hälso-sjukvård.

 

Fyra strategier för att förbättra materialanvändningen

• Narrow flows – use less: Minska användandet av material eller minska utsläppen i produktionen av produkter. Detta genom cirkulär design och ökat användande. I praktiken: delning och hyrmodeller, lättare material, byggnader och produkter med flera syften, energieffektivitet, digitalisering.
• Slow flow – use longer: Optimera resursanvändning. Funktionell livstid för produkter förlängs. Hållbar design, material och service loopar som förlänger livslängd. I praktiken: hållbart materialanvändande, modular- design; design för att kunna tas isär, reparera, göras om, renoveras. 
• Regenerate flows – make clean: Fossila bränslen, föroreningar och giftiga material ersätts från förnybara källor. I praktiken: användande av material som går att återanvända, förnybar energi, regenerativt jordbruk.
• Cycle flows – use again: Återanvändning av material av produkter vid livslängdens slut optimeras, ser till cirkulära flöden av resurser. I praktiken: designa för återvinning (både teknisk och biologisk), design för att kunna ta isär, återvinna

Leder till ett mindre behov av material, de kommer att ha längre livslängd, kommer kunna återvinnas mer effektivt och med mindre skada på naturen.

 

Cirkularitet kopplat till kärnbehoven

Boende

Bygg färre men bättre hus. Minska bostadsarean, optimera resursanvändning. Prioritera först att förlänga livslängden på det som redan finns. Förbjud byggnader med nya material. Mer samboende, ökad renovering, moduldesign. Börja använda underanvända eller oanvända byggnader. Optimera multifunktionella ytor. Mer hållbar energi för att minska koldioxidavtryck.

Nutrition

Minska överdriven konsumtion, ändra kostmönster för minskat fotavtryck, veganskt, hälsosamt, oprocessat, hållbart producerad mat, stadsnära odling, ekologiskt.

Mobilitet

Minskat resande. Genom regionala hubbar, delade kontor, distansarbete. Förbättrad fordonsdesign (mindre), förarlösa fordon, elcyklar, hållbar design, delad mobilitet, offentlig transport, förbättra end-of-life för fordon.

Kommunikation

Effektiv design och användning av kommunikationsutrustning.

Förbrukningsvaror

Använd mindre, effektiv design och användande. Öka digitalisering för att minska användning av papper, gör inte textilier från djur, ta bort engångsartiklar, optimera användande av elektronik, uppmuntra reparation, delning, återvinningsprogram för textil, ta bort giftiga ämnen.

Hälso-sjukvård

Investera i mer hållbar medicinsk utrustning, utveckla virtuella sjukvårdsmodeller.

Olika länder måste ha olika approach. Rika länder är mest ansvariga för utsläpp måste gå bort från linjära system. Växande länder måste navigera bort från linjära system redan nu för att slippa problem i framtiden. Inget land i världen befinner sig inom en säker och rättvis plats idag när det kommer till de avtryck vi gör. Det råder stor utsläpps ojämlikhet där nästan hälften av de kumulativa utsläppen kommer från de rikaste 10%. De fattigaste 50% står för endast 7% men det är de fattigaste länderna som kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Rapporten formulerar tre breda landsprofiler:

Bygg

• Låg nivå av konsumtion per capita.
• 17% av globala utsläppen och 19% av globala materialanvändningen trots att 48% av jordens befolkning bor i dessa länder.
• Kämpar för att nå sina basala behov.
• Boende och nutrition har störst påverkan.
• Sub-sahara Afrika, Asien. Stora länder: Indien, Bangladesh, Etiopien, Nigeria, Pakistan, Filippinerna.

Växa

• Tillverknings-hubbar.
• Innehar en växande industriell expansion och leder vägen när det kommer till byggande och ekonomisk tillväxt.
• Genom att facilitera snabb infrastruktur för att lyfta en stor del av populationen ur fattigdom och för att möta behoven av en växande medelklass tar de upp 47% av globala utsläppen och 51% av resurs-extraktion.
• ”Resurs-bankar”.
• Länder främst I Latinamerika och norra Afrika, vissa delar av Östeuropa. Största länderna: Kina, Brasilien, Indonesien, México, Vietnam och Egypten.

Skifta

• Ledande utsläppare över alla kategorier.
• Trots lägst andel av jordens befolkning står dessa länder för majoriteten av utsläppen (43%) och 1/3 av resource extraktion.
• Materialkonsumtionen 10 gånger större än länderna i BYGG-kategorina.
• Trots högt HDI och bekväma livsstilar har vi långt att gå för att få konsumtionen inom planetära gränser. Måste minska utsläppen snabbt.
• Höginkomstländer, USA, Japan, Argentina och EU-länder.

 

DISRUPT – nyckelelement för cirkulär ekonomi

D – Design för framtiden. Rätt material för lämplig livslängd och förlängt framtida användande.

I – Inkorporera digital teknologi. Spåra och optimera resursanvändning och stärk kopplingarna mellan olika aktörer i logistikkedjan genom digitalisering, online plattformar och teknologier.

S – (Sustain) Upprätthåll och bevara det som redan finns. Bibehåll, reparera och uppgradera resurser så att de kan användas så länge som möjligt, ge nytt liv i de fall detta går.

R – (Rethink) Tänk om företagsmodeller. Se över möjligheten att skapa ett större värde och incitament för att bygga en interaktion mellan produkter och tjänster.

U – (Use) Använd avfall som en tillgång. Använd avfallsströmmar som en källa till sekundära resurser. Återvinn avfall för återanvändning.

P – Prioritera återanvändbara resurser. Säkerställ att förnybara, återanvändningsbara och ogiftiga resurser används som material och till energi på ett effektivt sätt.

T – Team up för gemensamt värdeskapande. Arbeta tillsammans över logistikkedjan, inom organisationer och med den offentliga sektorn för att säkerställa transparens.

The circularity gap report

 

Förslag på styrmedel som kan påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi.

Delegationen för cirkulär ekonomi. Rapport 2021.

Enligt Regeringen är uppdraget för Delegationen för cirkulär ekonomi: ”att nationellt och regionalt stärka samhällets omställning till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi”. Delegationen ger i denna rapport förslag till Regeringen med syfte att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi utifrån Regeringens fokusområden:

FOKUSOMRÅDE 1: Hållbar produktion och produktdesign. Utnyttja resurser effektivt, minska användning av jungfrulig råvara och minska svinn i olika steg i produktionsprocessen.

FOKUSOMRÅDE 2: Hållbara sätt att konsumera, använda och återanvända material, produkter och tjänster. Konsumenterna behöver information för att underlätta att göra rätt val och det behöver vara lättare och billigare att reparera istället för att köpa nytt. Även stat, region och kommun spelar roll, genom offentlig upphandling. Och företag måste erbjuda cirkulära varor och tjänster.

FOKUSOMRÅDE 3: Giftfria och cirkulära kretslopp. Styrning mot att fossila råvaror ersätts med förnybara och biobaserade utan negativ påverkan på ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

FOKUSOMRÅDE 4: Cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller. Viktigt att rikta insatser även mot små och mellanstora företag som oftast inte har lika stora resurser. Krävs nya system och affärsmodeller inte enbart att föra in mer återbruk och återanvändning i linjära system.

  

Tio viktigaste förslagen i rapporten:

Nytt miljömål

Lägg till ett nytt miljömål ”Resurseffektivt samhälle”, i det svenska miljömålssystemet (fokusområde 1). Resurser behöver utnyttjas effektivt och svinn måste minskas mellan olika steg i produktionsprocessen. Tanken kring återbruk och återvinning behöver finnas med redan i designstadiet för att minska användning av jungfrulig råvara som material.

Kartlägg resursflöden

Kartlägg resursflöden och hur värdet av Sveriges resursflöden förändras över tid för att tydliggöra vilken potential en värdebevakande cirkulär ekonomi har (fokusområde 3). Kunskap behövs för att skapa cirkulära flöden, både kring kvantitet och kvalitet. En kartläggning kan peka på affärsmöjligheter och möjliggöra utformningen av rätt typ av styrmedel för att se till att den cirkulära ekonomin ska vara resurseffektiv.

Avsätt medel

Avsätt medel för införandet av ett ”Cirkulärt lyft” – ett nationellt program med en metodik för hur industrin kan stärka sin omställningsförmåga (fokusområde 4). ”Cirkulärt lyft” eller ”cirkulära coacher” ses av Delegationen som en möjlighet för regioner och kommuner att främja den cirkulära omställningen. För detta krävs en tydlig designmetodik, förslagsvis med koppling till de cirkulära designstrategier som tagits fram av Delegationens expertgrupp kring cirkulära designprocesser.

Nationell satsning

Genomför en nationell satsning på design för cirkulär ekonomi genom ett uppdrag till lämplig myndighet att verka som nationellt samordnande (fokusområde 1). Många svenska företag som ser möjligheter med cirkulär ekonomi, men oklart hur man praktiskt ska genomföra det. Hinder är kunskapsbrist, utmaningar att testa i liten skala, svårigheter kring lönsamhet och regelhinder. Därför behövs samordnande nav som koordinerar insatser för att stimulera, stötta och sprida design- och innovationsprocesser.

Samverka

Ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att i samverkan med relevanta aktörer införa en plattform för cirkulär upphandling för att underlätta dialog och matchning av köpare och leverantörer (fokusområde 2). Enligt Delegationen kan staten ta på sig rollen som föregångare inom offentlig upphandling med cirkulära krav och nya modeller för upphandling.

Tillsätt utredning

Tillsätt en utredning om hur det ska skapas fler incitament för hållbart konsumentbeteende (fokusområde 2). Konsumenterna behöver information som gör det lätt att göra rätt. Reparation behöver bli billigare än att köpa nytt.

Använd SIN-listan

Gör det obligatoriskt för offentlig sektor att använda SIN-listan (Substitute It Now-listan), en förteckning över särskilt farliga ämnen som tagits fram av ChemSec (fokusområde 3). För att byta ut särskilt farliga ämnen.

Skapa regler

Skapa regler för hälso- och miljöriskbedömning för återvunnet material som inte är strängare än för jungfruligt (fokusområde 1). För att öka användning av återvunnet material behöver det kunna konkurrera på lika villkor (ex tillgänglighet och pris) som för jungfruligt material. Idag kan det vara dyrare att använda återvunnet material.

Tillsätt utredning

Öka användningen av återvunnen råvara genom att tillsätta en utredning om system för kvotplikt och återvinningscertifikat på plast, kvotplikter på återvunnen fosfor och återvunnet kväve, samt hur ett Bonus-Malussystem för avfall kan utformas (fokusområde 1). Svårt för i dagsläget för t.ex. återvunnen plast att konkurrera med det låga oljepriset.

Tydligare krav

Ställ tydligare krav på återvinning av byggavfall och användning av återvunnet material i byggsektorn. Inför sanktioner för den som inte sorterar bygg- och rivningsavfall enligt EU:s nya lagstiftning (fokusområde 3). I dagsläget finns det inget straff för den som väljer att inte sortera byggavfall, därför finns risken att många väljer att strunta i sorteringen, trots regler.

Delegationen för cirkulär ekonomi, 2021