En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du våra sammanfattningar om hållbar handel och företagande.
Avveckla köp- och slängsamhället
Fem politiska styrmedel för ökad livslängd hos konsumentprodukter
Mistra Sustainable Consumption, Mistra Resourceefficient and Effective Solutions. 2022
Nästan all miljöpåverkan är kopplad till vår konsumtion. En minskad och hållbar konsumtion är väsentlig för att hela jordens befolkning ska kunna leva värdiga liv inom planetens gränser. Rapporten diskuterar vilka styrmedel som kan användas för att minska svensk konsumtion och framförallt konsumtionen av så kallade sällanköpsvaror, till exempel möbler, vitvaror och sportutrustning. Styrmedlen fokuserar på att förlänga livslängden av dessa produkter och diskussionen sker mot bakgrund av det svenska generationsmålet, som påyrkar att miljöproblemen i Sverige ska lösas utan att andra länder ska drabbas. 42% av den svenska klimatpåverkan uppstår genom produktion utanför EU. För konsumtionen av kläder och skor är den siffran hela 72%.
Miljöpåverkan av sällanköpsvaror:
- Möbler och inredning Tillverkningen och materialutvinningen står för största delen av miljöpåverkan. Trä har generellt lägre påverkan än andra material. Möbler är otympliga och kan orsaka större transporter och förpackningsmaterial.
- Hemtextilier och kläder Produktionen står för störst miljöpåverkan. 2015 beräknades europeiska konsumenter ha köpt 6,4 miljoner ton nya textilier. Det beräknades även att europeiska konsumenter slängde 5,8 miljoner ton.
- Vitvaror Användningen av vitvaror utgör störst miljöpåverkan, då de ofta använder mycket energi och ibland även vatten. Vitvaror anses vara ett undantag vad gäller ökad livslängd på produkter, eftersom nya modeller ofta är mer energieffektiva.
- Sport- och fritidsutrustning Det är framförallt vilket/vilka material som används som avgör miljöpåverkan. Delvis liknande miljöpåverkan som textilier, men kan innehålla t ex plast, med tillhörande miljöpåverkan.
Många klimatforskare menar att det är kulturen som formar individers omdöme och känslor vid köpbeslut. Styrmedlen inte rikta in sig på att ändra individers vanor, utan snarare på kultur och normer på en större skala. Idén om att det är konsumentens ansvar att göra hållbara val gynnar tillverkare av ohållbara varor, eftersom ansvaret förs över från företaget till konsumenten. Forskning argumenterar att konsumenten till viss del är “inlåst” i ohållbara strukturer och har därmed inte alltid har handlingsutrymmet att agera hållbart.
Fem styrmedel
Styrmedlen i rapporten ämnar att förlänga livslängden på varor. Den tar inte i beaktande varor som fungerar men slängs för att de anses omoderna. Styrmedel kan införas och implementeras på flera olika nivåer. Tre nivåer beskrivs: EU-nivå, nationell nivå och regional/lokal nivå. Lösningarna måste vara lika mångfacetterade som problemet. Därmed är inte bara ett av styrmedlen nedan tillräckligt, inte heller att implementera lösningar på bara en av de ovan nämnda nivåerna.
- Reparationscheckar och reparationsfonder Reparationscheckar innebär att konsumenten får checkar som de kan använda när de reparerar eller uppgraderar sina varor. Dessa kan leda till ett minskat behov av nya varor, och följaktligen minskad klimatpåverkan. Skattelättnader för att uppmuntra reparationer har inte haft stor inverkan på konsumenters beteende, bl.a. för att de inte kände till lättnaderna eller att reparatörerna tog ut större vinst. Initiativet redan är implementerat i Wien. Reparationsfonder är en fond där företagen som producerar och säljer varor betalar in en avgift, varifrån man sedan finansierar reparationscheckarna. Dessa fonder kan även skapa incitament för tillverkarna att skapa produkter som håller längre och följaktligen inte behöver repareras.
- Information om livslängd och reparerbarhet Forskning tyder på att om konsumenter känner till produkters livslängd och reparerbarhet kommer de välja varor med längre livslängd. Förslag har lyfts för att införa ett system där det är obligatoriskt att märka produktens livslängd eller reparerbarhet. Frankrike införde ett sådan system 2021, där tillverkare av vissa produkter måste redogöra för produktens reparerbarhet samt ett reparationsindex. Ett sådan system har ett stort stöd från allmänheten och civilsamhället. Systemet skulle även skapa incitament för producenten att förlänga livslängden på sina varor.
- Minimikrav på reparerbarhet Syftar till att införa en miniminivå på reparerbarheten på varor. Detta ska innefatta: produktens design, tillgången på reservdelar, reparatörers tillgång till rätt verktyg och reparationsmanualer, produktens pris liksom priset på liknande (ersättnings)produkter samt konsumenters attityder till ägande och reparationer. Miniminivån av reparerbarheten behöver vara anpassad efter typ av produkt. Sverige kan dock vara en för liten marknad för att ett sådant krav skulle vara relevant att införa.
- Förbud mot kassering av oanvända produkter Många företag slänger nyproducerade, osålda och fullt fungerande varor istället för att skänka eller sälja varorna billigt, för att inte sänka marknadsvärdet. Ett förbud skulle ha en normativ verkan och innebära minskad överproduktion, men kan också gynna samarbeten mellan företag och välgörenhetsorganisationer. Förbudet finns redan i Frankrike.
- Förbud mot planerat åldrande Den kortare livslängden på varor beror delvis på den rådande konsumtionskulturen där fungerande varor slängs för att ersättas mer en modernare variant. En annan orsak är s.k. “planerat åldrande”, då produktionen är utformad för att varans livslängd ska bli begränsad. T ex att batterierna inte går att byta eller att programvaran måste uppdateras. Även detta förbud har genomförts i Frankrike. En svårighet med detta förbud är att påvisa att producenterna haft uppsåt att försämra produkterna, eller om det skett av misstag.
Avveckla köp- och slängsamhället
Sammanfattning: New UN report finds almost no industry profitable if environmental costs were included
Michael Thomas i Exposing the Truth, 2015-04-09
Vårt nuvarande handelssystem tillåter i stort sett alla företag att externalisera både sociala- och miljökostnader, det vill säga någon annan än de själva betalar för dessa kostnader/konsekvenser som uppstår. Artikeln presenterar delar av en rapport från Trucost (på uppdrag av The Economics of Ecosystems and Biodiversity). De har tittat på hur vinsten från några av världens största industrier står sig mot olika typer av miljömässiga kostnader (vatten- och landanvändning, mark- och vattenföroreningar, utsläpp av växthusgaser och förorening från avfall).
När man tog med de externaliserade kostnaderna i beräkning gjorde i stort sett ingen av industrierna en vinst. Vilket betyder att den vinst som görs av de mest framgångsrika företagen (inom olje-, kött-, gruv- och elektronikindustrin) görs på bekostnad av framtiden. Om företagen själva hade betalat de miljömässiga kostnaderna hade det i vissa fall inneburit att företagen hela tiden hade förlorat pengar. De mest miljöpåverkande sektorerna beräknas vara kött- och kolproduktion. Detta visar på att dagens system som ska reglera dessa företag är otillräckliga eller korrupta.
Förslag på lösningar:
- Sluta tillåta företagen att tro att de är miljömässigt ansvarstagande
- Stötta lösningar såsom att bojkotta kampanjer för ’billiga’ produkter där någon annan betalar priset
- Pressa de styrande att ändra sina regelverk
New UN report finds almost no industry profitable if environmental costs were included
Hållbar finansiering: Rådet antar ett gemensamt EU-klassificeringssystem
Pressmeddelande från EU-rådet, 2020-04-15
EU inför gemensamt klassificeringssystem för att göra det tydligt vilka aktiviteter som anses vara miljövänliga. Detta ska göra det lättare för företagare och investerare att främja aktiviteter som bidrar till en hållbar utveckling och nå 2030-målet i Parisavtalet. Klassificeringssystemet planeras vara klart i slutet av 2020 och tillämpas före slutet av 2021. I april 2020 antogs beslutet genom skriftligt förfarande, och rådet tog alltså ståndpunkt vid första behandlingen. Det behöver också antas vid andra behandlingen innan det offentliggörs och träds i kraft.
Den framtida ramen baseras på sex EU-miljömål:
- mildra klimatförändringarna
- anpassning till klimatförändringar
- hållbart bruk och skydd av vatten och marina resurser
- övergång till en cirkulär ekonomi
- förebyggande och bekämpning av föroreningar
- skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Hållbar finansiering: Rådet antar ett gemensamt EU-klassificeringssystem
Handels miljö- och klimatpolitiska program
Martin Briland Rosenström och Ola Palmgren (Handelsanställdas förbund), 2020:03
Rapport som undersöker hur handelsanställda ser på miljö- och klimatfrågor, hur handelns påverkan på klimat och miljö ser ut och vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma en mer hållbar konsumtion och handel. Genomsnittssvensken konsumerar som om vi hade 4 jordklot och konsumentverket menar (2018) att konsumtionens klimatpåverkan måste minska med 80% inom ett par decennier. Handeln fyller viktig funktion i detta och bär betydande ansvar.
Coronakrisen: minskad klimatpåverkan från konsumtion. Men forskare och opinionsbildare menar att det finns en uppenbar risk för att de långsiktiga konsekvenserna kan visa sig förödande (se ref sid 9). Strävan efter att återfå tillväxten kan leda till att åtgärderna för hållbar omställning prioriteras ner. Borde fokusera på att skapa en klok kris- och återhämtningspolitik för att bygga ett mer hållbart och jämlikt samhälle.
Resultat undersökning av handelsanställda
Tydlig uppfattning bland handelsanställda om att branschens miljö- och klimatpåverkan behöver minska. De flesta anser att företagen själva har ett ansvar att bidra till det.
Topp fem prioriterade områden hos medlemmarna:
- Erbjuda produkter i mer miljövänligt material och mer miljövänliga förpackningar
- Fokusera på att skapa leverans- och retursystem med minskad miljö- och klimatpåverkan
- Fokusera mer på att sälja varor som är närodlade eller närproducerade
- Ställa mer krav på leverantörer att ha en mer miljö- och klimatvänlig tillverkningsprocess
- Sälja varor som håller längre
- Enkäten visar att miljö- och klimatfrågor sällan ingår i utbildning och insatser för kompetensutveckling.
- Många handelsanställda anser att företagen kan bli bättre på att bistå kunder med information som leder till medvetna val kring produktens påverkan om miljö- och klimat
Resultat handelns miljöpåverkan
- Minskning av växthusgasutsläpp med 27% 1990 jämfört med 2018 i Sverige, men minskningstakten innan corona avstannat
- Sveriges klimatåtagande är begränsat till utsläpp som sker inom Sverige, landets ”territoriella utsläpp”. Det gör att de utelämnar alla utsläpp som Sverige orsaker i utlandet.
- Utsläppen från konsumtion är relativt konstanta i Sverige (något minskad), men om man inkluderar utsläpp från utvinning av råvaror, produktion och transport som sker utom Sveriges gränser ser man att utsläppen från svensk konsumtion är betydligt större i utlandet än i Sverige. Ca 60% av konsumtionsutsläppen sker i utlandet.
- Skillnad i regelverk utanför Europa vilket gör det lättare att arbetsförhållanden kommer i skymundan.
- Svårighetsgrad för konsumenter att göra medvetna val varierar. Upplever att det är svårare att göra bra miljöval för sällanköpsvaror (såsom hemelektronik, möbler, inredning, kläder, skor) jämfört med dagligvaror såsom livsmedel. Om konsumenten förväntas göra bättre val behövs bättre förutsättningar än idag. det behövs mer, bättre och lättillgänglig information.
Klimatutsläpp från livsmedel
De största källorna till växthusgasutsläpp bland livsmedelsgrupper:
- Kött (21,5%)
- Mjölk, ost, ägg (16,5%)
- Grönsaker (12,2%)
- Frukt (10,3%)
- Bröd och spannmålsprodukter (8,8%)
Klimatutsläpp från sällanköp och övriga förbrukningsvaror
- Kläder och skor (16,9%)
- Fordon (15,7%)
- Lek, sport och fritidsvaror (12,8%)
- Drivmedel (10,6%)
- Möbler och inredning (9,4%)
Ofta hänger en miljömässig hållbarhet ihop med bättre omständigheter för arbetarna
Luftföroreningar kopplat till konsumtion
- Ammoniak: störst del från jordbruksproduktion. Hantering av gödsel största utsläppskällan. Skada: övergödning, försurning, förstör biologisk mångfald, skadligt för lungorna.
- Svaveldioxid: främst från förbränning av fossila bränslen i industri och transport. Skadlig för miljö och mänsklig hälsa.
- Kväveoxid och flyktiga organiska ämnen (produkt av ofullständig förbränning och avdunstning av kemikalier från produkter ex tändvätska, rengöringsprodukter och bilvårdsprodukter): Kan i kombination bilda marknära ozon som skadar både miljö och hälsa. I kontakt skada andning och skada växtlighet, övergödning.
- Partiklar (samlingsnamn för små bitar av material som frigörs vid ex slitage av väg och förbrännings- och industriprocesser vid produkttillverkning): Mest livsmedelsvaror. Har stor hälsopåverkan i området nära där de sker. Det är en viktig bidragande orsak till luftvägssjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och lungcancer.
Åtgärdsplan för en mer hållbar handel
Fackföreningarna spelar en viktig roll i omställningen då ett förändrat klimat kommer beröra fackliga områden såsom jämlikhet och påverkad arbetsmarknad.
För att underlätta för konsumenter
- Bättre information om varors miljö- och klimatpåverkan viktig förutsättning (obligatorisk miljö- och klimatdeklaration)
- Normen av ett konsumtionssamhälle behöver förändras. ”Fast fashion” och ”slit och släng” behöver förändras.
- Handeln behöver skära ner på reor och mängdrabatter. Även minska tillgången till kollektioner och produktionslinjer som snabbt byts ut. Men här behöver flera aktörer agera samtidigt.
Politiska styrmedel
- Införande av miljö- och klimatpotter för konsumenten. Men det saknas en modell att ta ställning till.
- Förbjud de mest klimat- och miljöskadliga varorna.
- Åtgärder för att utsläpp inte kan ”flytta utomlands”.
- Skärpta lagkrav på övergång till fossilfria transporter.
- Ändra momssatsen för att premiera ex livsmedelsvaror med lägre miljö- och klimatpåverkan.
- Offentlig upphandling behöver bli bättre på att ställa krav kring hållbarhet.
- Skatt på kött och låg andel kött i offentlig upphandling.
Cirkuläritet
- Behov av förmedling, förädling och försäljning av varor och tjänster ex second hand
- Ökning av uthyrning
- Pantsystem för fler produkter ex batterier, mobiler, elektronik
