En viktig del i Medveten Konsumtions uppdrag är att tillgängliggöra forskning och annan information för allmänheten. En del i det arbetet är att vi sammanfattar forskningsrapporter och publicerar dem här och i våra nyhetsbrev med mera. Vi erbjuder sammanfattningar inom flera olika forskningsområden. Under varje sammanfattning finns en länk till hela rapporten. På den här sidan hittar du forskning inom jämlikhet eller kanske snarare ojämlikhet. De rikaste ökar utsläppen, kopplade till konsumtion, medan utsläppen från de fattigaste och från medelinkomsttagare minskar.
Carbon: How calls for climate justice are shaking the world
Helen Briggs, BBC, 2021
Världens fattiga drabbas hårdast av klimatförändringarna. Helen Briggs artikel för BBC tar avstamp i ett tal hållet av Xiye Bastida, en Fridays for Future- aktivist, som likt Greta Thunberg påvisar hur klimaträttvisa och social rättvisa är intimt förknippade. Vidare beskrivs olika dimensioner av klimaträttvisa, bland annat den historiska. Det perspektivet belyser framförallt globala ojämlikheten i utsläpp, där utvecklade länder är och länge varit överrepresenterade och som följaktligen till stora delar orsakat klimatförändringarna vi ser idag. Därtill menas det vara fattigare och mindre utvecklade länder i Globala Syd som kommer påverkas allra mest av dessa klimatförändringar, vilket anses vara en orättvisa. När författaren redogör statistik över utsläpp är ojämlikheterna slående. Bland annat menas utsläppen från världens rikaste 1% vara större än utsläppen världens fattigaste 50% står för. Men ojämlikheterna slutar inte där. Författaren redogör för hur mycket mer sårbara för naturkatastrofer den fattiga delen av befolkningen är. Exempelvis löper de fattigaste 20% i Nigeria i jämförelse med genomsnittliga Nigerianen:
- 50% större risk att drabbas av en översvämning
- 130% större risk att drabbas av torka
- 80% större risk att drabbas av en värmebölja
Detta är självfallet inte unikt för Nigeria, och det beskrivs ytterligare hur fattiga i Bangladesh, Indien och Honduras drabbas två till tre gånger hårdare än de rika, av översvämningar och stormar.
Rätt policys livsviktiga
Därtill menas klimatinsatser riskera att försätta ytterligare 50 miljoner människor i fattigdom till året 2030. Detta vidareutvecklas av forskaren Dr Bjoern Soergel, som påpekar att klimatinsatser med målsättningar att nå netto noll riskerar att höja priserna för mat och energi, vilket skulle drabba fattiga i större utsträckning. Soergel har därmed formulerat policyförslag som skulle både bekämpa klimatförändringar och minska extrem fattigdom. Han förespråkar en slags beskattning på användningen av fossila bränslen som orsakar höga utsläpp. Regeringarna bör sedan omfördela dessa intäkter på en per capita- basis till länder där många lever i extrem fattigdom. Han menar att detta skulle ta i beaktande den orättvisa som utgörs av det faktum att rikare och mer utvecklade länder historiskt sett stått för större delen av utsläpp och därmed bidragit till klimatförändringarna. Därtill är det just dessa länder som har både ekonomiska och tekniska medlen för att kunna bekämpa klimatförändringar.
Direktören för Ashden, en välgörenhetsorganisation som arbetar för hållbar energi, Harriet Lamb beskriver hur insatser för grönare levnadsvanor riskerar att ytterligare spä på socioekonomiska ojämlikheter. Hon påyrkar vikten av att forma och implementera rätt slags policys som bekämpar både sociala och klimat-ojämlikheter, för de två är “absolut sammankopplade”.
Utöver de globala ojämlikheterna diskuterar Briggs även ojämlikheter inom rikare länder. Bland annat diskuteras hur elbilar förespråkats som ett sätt att minska de personliga utsläppen på, men som långt ifrån alla har ekonomiska förutsättningar att skaffa.
Carbon: How calls for climate justice are shaking the world, BBC
Confronting carbon inequality in the European union, Oxfam Media briefing
8 december 2020
Mellan 1990-2015 minskade konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp men Oxfams rapport visar att minskningen inte skett jämnt över olika inkomstgrupper och varit förknippat med en ökad ekonomisk ojämlikhet. Medan utsläppen kopplade till konsumtion minskade med 24% från de fattigaste 50% och 13% från medelinkomsttagare så ÖKADE de rikaste 10% sina utsläpp med 3%. Den rikaste 1% ökade sina utsläpp med 5%.
För att lyckas med den drastiska utsläppsminskningen som behövs till 2030 så måste Europas ledare sätta rättvisa i fokus i ”green deal”. Dealen måste tackla utsläpps-ojämlikhet både mellan rikare och fattigare länder inom EU såväl som den ojämlikhet kopplat till utsläpp som finns inom länderna. Utöver en positiv effekt på klimatet skulle detta även ge ökade jobbmöjligheter inom mer hållbara sektorer, minska priset av energianvändning i låginkomstfamiljer och förbättra både luftkvalitet och folkhälsan.
- De rikaste 10% är ansvariga för över 27% av utsläppen i EU.
- Koldioxidutsläppen från de rikaste 10% i Sverige är runt 8 gånger högre än vad den behöver vara 2030 för att begränsa globala uppvärmningen till 1.5C.
- Bland de som släpper ut mest i EU stod transport (både i luft och på land) för 30-40%.
- Transport står för över 25% av utsläppen i EU. Koldioxidutsläpp kopplat till flyg har mer än dubblerats sedan 1990.
Vad ledande inom EU bör göra
- Använd revisionen av Energibeskattningsdirektivet (ETD) till att avsluta bidrag till användning av fossila bränslen i EU. Se till att skattenivåerna svarar för de sociala kostnaderna av klimatkrisen. Se till att inkomsterna används till att gagna låginkomsttagare och marginaliserade grupper i samhället.
- Accelerera ”Renovations vågen” för att förbättra energieffektivitet i byggnader.
- Förbjud försäljning av nya bilar/skåpbilar med förbränningsmotorer senast 2035. Främja bilfritt ägande genom att expandera offentlig transport (prio till låginkomst-, landsbygds- och marginaliserade områden). Främja bilfria städer, cykling och bilpooler för elektriska bilar.
- Inför lagändringar som håller företag ansvariga för sina klimatutsläpp och för att minska dessa.
- Gå vidare från att ha mantrat ”ekonomisk tillväxt”. Hitta nya enheter för att mäta socialt och miljömässigt välmående i Europa.
- Se till att planera för dialog vid policy-utveckling för att se till att röster från arbetare, kvinnor, låginkomst- och marginaliserade grupper blir hörda.
