Intressepolitiskt program

Dagens konsumtion är ohållbar – vi använder resurser i en takt som skulle kräva fyra jordklot. För att nå klimatmålen och skapa en hållbar framtid behöver vi en cirkulär ekonomi, där produkter får längre livslängd och resurser återanvänds istället för att gå till spillo.

I detta program presenterar vi 13 förslag för en cirkulär ekonomi. Förslagen minskar utsläppen, främjar återbruk och skapar bättre förutsättningar för hållbar konsumtion i Sverige.

Våra 13 förslag för en hållbar och cirkulär ekonomi:

Vi vill:

• Att Sverige senast år 2035 har en cirkulär ekonomi implementerad. 
• Att beslut fattas om konsumtionsbaserade utsläppsmål i enlighet med förslag från Miljömålsberedningen våren 2022. Det långsiktiga målet måste vara att utsläppen ska vara netto-noll senast 2045, helst redan 2040. 
• Att miljöskadliga  subventioner inom Sverige och EU fasas ut. Låt verksamhet som medför stora växthusgasutsläpp, exempelvis flyget, bära sina egna kostnader. 
• Att en konkret handlingsplan antas för hur Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp årligen ska minska, med uppdrag till en myndighet att följa upp handlingsplanen.
• Att kunskapen om klimatkrisen, dess effekter, hur våra beteenden bidrar till den och hur vi kan agera mer hållbart ökar. Vi vill att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Naturvårdsverket får i uppdrag att i samverkan med civilsamhället genomföra en folkbildningsinsats samt ta fram en broschyr liknande MSB:s ”Om krisen eller kriget kommer”. Det ska vara möjligt för individen att årligen klimatbudgetera i syfte att få syn på och minska sina individuella klimatutsläpp.
• Att skarpa krav på hållbarhet och cirkulära principer införs i offentlig upphandling.
• Att regeringen tillför öronmärkt ekonomiskt stöd i syfte att kraftigt subventionera och bygga ut kollektiva färdmedel, exempelvis kollektivtrafik och tåg, samt till en utbyggd cykelinfrastruktur med god standard och service inkluderad (exempelvis pumpstationer). 
• Att regeringen Inför ett skatteavdrag för delade mobilitetstjänster – ett RES-avdrag för dem som delar på fordon. Ett sådant avdrag kan omfatta samåkning via tjänster som kollektivtrafik, bilpooler och samåkningstjänster.
• Att reklamförbud införs för flygresor och andra transporter, tjänster och produkter som medför stor klimatpåverkan, likt de förbud som sedan 1 januari 2025 har införts i Nederländernas huvudstad Haag. En sådan begränsning är lika rimlig som de sedan länge av hälsoskäl accepterade restriktionerna för tobak- och alkoholreklam.
• Att mervärdesskatten på ekologisk mat kraftigt sänks med mål att slopa den helt samt att mervärdesskatten på livsmedel som medför stor klimatpåverkan höjs. Att bestämmelser införs som motverkar eller förbjuder matsvinn.
• Att mervärdesskatten på reparationer kraftigt sänks med mål att slopa.
  
• Att ROT-avdraget styrs om till att gälla endast underhåll och reparationer (inklusive arbete som utförs i renoveringsverkstad), i stället för att ge stöd till att slänga fungerande lösningar för att ersätta med nya. ROT-avdrag ska fortsatt kunna ges för arbete som utförs för att gynna klimatomställningen, till exempel installering av solcellspaneler. Avdraget ska likvärdigt kunna nyttjas oavsett inkomst. 
• Att regeringen skapar incitament till att delningstjänster (för till exempel delning av bil, verktyg, fritidsutrustning) etableras över hela landet. Att kommuner och regioner skapar förutsättningar för och erbjuder delningstjänster för sina invånare.

Sveriges konsumtion måste anpassas till planetens gränser

Våra konsumtionsmönster påverkar klimat, ekosystem och människor, även utanför landsgränserna. Trots det konsumerar vi i Sverige som om vi hade 4 jordklot. År 2021 var Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp i genomsnitt 8 ton per person och år. Hushållen står för nästan fem av dessa. Resterande cirka 3 ton orsakas av offentliga och privata investeringar. Två tredjedelar av våra utsläpp från konsumtion uppstår i andra länder (importerade varor och tjänster samt delar av vårt internationella flygande), ändå  omfattas de inte av Sveriges klimatmål. 

För att klara vårt åtagande enligt Parisavtalet och Sveriges generationsmål, behöver vårt individuella utsläpp minska från 8 ton CO2 per år till under 1 ton år 2050. Omställningen är brådskande och helt nödvändig. Vi måste säkerställa en framtid inom de planetära gränserna och ett fungerande klimat för våra barn och kommande generationer. Trots att riskerna med våra växthusgasutsläpp har varit kända i årtionden har de tillåtits fortsätta och till och med öka. 

2015 slöt världens länder upp bakom Parisavtalet för att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. Nu närmar sig världen 1,5 grader och det är tydligt att både kunskapshöjande insatser och skarpare regelverk behövs. En bakomliggande orsak till klimatpåverkan är vår överkonsumtion, och här behövs agerande på flera plan. Naturvårdsverket pekar särskilt ut färre internationella flygresor, minskad köttkonsumtion samt val av transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande som områden där privatpersoner kan göra sina främsta utsläppsminskningar. Även boende och kläder- och skoinköp är stora utsläppskällor.

Varje individ har ett eget ansvar att få syn på sina utsläpp och minska dem. Makthavare har dock det största ansvaret för att lyckas med det internationella åtagandet. Inte minst genom att skapa förutsättningar och strukturer för människor att agera hållbart.

Politisk handlingskraft är också vad som krävs för att förverkliga vårt åtagande enligt Agenda 2030. Mål 12: “Hållbar konsumtion och produktion”, påverkar hela 14 av de andra 16 globala hållbarhetsmålen. För att uppnå hållbar utveckling krävs att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser. Med en hållbar konsumtion uppnås inte bara miljöfördelar. Även sociala och ekonomiska fördelar som ökad konkurrenskraft, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. 

Ett av föreningens syften är att underlätta för konsumenter att kunna göra medvetna hållbara val. Försvårande faktorer är att varor och tjänster med stor miljöpåverkan ofta är både billiga och lättillgängliga, och att reklam ständigt uppmuntrar till konsumtion av dessa. Samtidigt saknas tillräckliga regelverk som skapar incitament för att konsumera hållbart och cirkulärt. Det måste vara enkelt och lönsamt att laga, låna och hyra istället för att köpa nytt. Det måste vara enkelt och billigt att transportera sig miljövänligt, men också dyrare att konsumera sådant som är skadligt för klimat och miljö. 

Vi behöver komma bort ifrån dagens slit- och släng-samhälle och övergå till en ekonomi som inte förstör livsbetingelserna på jorden. 

Kontakt

Har du frågor om vårt intressepolitiskt program för en cirkulär ekonomi? Kontakta info@medvetenkonsumtion.se.

Låt oss bli cirkulenter tillsammans  – Bli medlem!